Hej, mitt vinterland! + Hur det gick med Vanten

Så var sista skolveckan slut. Som alltid pågår en massa intensiva aktiviteter ända in i det sista. Vi har alltid en julpysseldag sista skolveckan, och i år var en nyhet bland pysslen den här stjärnan som är gjord av gamla aluminiumformar, alltså av utbrunna värmeljus. Man klipper upp kanterna och viker in dem och sen dekorerar man dem som man tycker. Det var ett väldigt populärt pyssel!

I mitt förra inlägg om "Vanten" skrev jag ju om att mina elever skulle få läsa upp sin slutgiltiga text för sin klass. Det har de gjort nu och det gick jättebra. Vi tränade hårt innan det här med att betona vissa ord i meningarna och eleverna fick i hemläxa att träna på detta hemma. När de väl stod där framme var de lite nervösa, men det gick kanonbra. Deras klasslärare tyckte att de läste mycket bättre  och de själva blev peppade av att det gick så bra och de ville även läsa upp den för andra klasser. De kände sig nöjda med sin prestation efteråt och jag tror de fick en riktig kick av att de gick så bra. Övning ger färdighet!

Hej, mitt vinterland sjöng vi på vårt julstorsjung där jag ingår i vår skolorkester och håller i micken. Det är verkligen kul och årets julsjung gick riktigt bra. Våra elever sjöng för full hals : )

Hör ni! Ha en trevlig fjärde advent!

/ Jenny

Vanten - språkutvecklande arbete i svenska som andraspråk, åk 3

I min svenska som andraspråksgrupp i trean ville jag göra ett arbete som omfattade momenten tala, läsa, skriva, för att få ett varierat, språkutvecklande arbetssätt där eleven får öva på flera moment och med en många repetitioner. Ett annat mål var att börja arbeta mer aktivt med våra i - pads genom att renskriva arbeten på dem. Ett tredje mål var kunna berätta en saga med röd tråd, d v s med en början, en mitten och ett slut. 

Vi började med att jag högt läste en välkänd saga som heter Vanten. En av mina vinterfavoriter. Eleverna fick följa med i texten framför sig. Sen fick de två och två läsa sagan högt för varandra och vi pratade om vad den handlade om och vad som hände i början, mitten och i slutet och repeterade den ihop, samt redde ut oklara begrepp.Vi hade också lite roliga samtal om själva innehållet: Kan man få in så många djur i en vante? Hur låter hoppande steg? Hur låter smygande steg? 

Lektion två fick eleverna klippa ut bilder ur sagan. Två från början och slutet och så ett par från mitten av sagan. Dessa fick de lägga upp i rätt ordning och berätta högt för mig/varandra innan de klistrade in dem och började skriva till sina bilder. Även här skulle de tala om vad som hände i början, mitten och i slutet. Detta för att de ska lära sig storyn i sagan och komma ihåg den.

Jag försökte peppa dem till att skriva med egna ord det de kommer ihåg av sagan när de ser bilderna. Men jag har överseende med att de som inte har kommit så långt i sin språkutveckling kan tycka att detta är jättesvårt och då fick de titta på och "skriva av" delar av texten. 

Lektion tre. Nu skrev alla ned sagan, de rättade den och de läste upp sina varianter på berättelserna i s v a-gruppen. Flera skrev lite varierade, roliga historier! 

Nu har vi kommit till att redovisa sagan tillsammans för klassen. De ska få berätta var sin del av sagan. Vi har bestämt vem som ska säga vad och som skriv/it övning ska de nu skriva ned sin del på i - pad. Jag har förstorat upp bilderna till sagan som de ska ha med i redovisningen.

I detta arbete har jag kikat på Checklistan för ett språkutvecklande arbete som jag skrivit om i mitt förra inlägg. Dessa punkter kunde jag sätta "check" på: Eleverna får...

• ...möjlighet att muntligt bearbeta innehållet genom parprat, och samtal i gruppen.

• ...möjlighet att bearbeta det skriftligt, de skrev sagan för hand och på i - pad.

• ...har getts möjligheter till interaktion och utvecklande samtal genom gruppsamtal, parsamtal, elev-lärare. De har berättat sagan högt för varandra och snart för hela sin klass.

• ...stöttning genom bearbetning av textens innehåll före, under och efter läsningen. Vi har rättat texter tillsammans, stavning och ordföljd.

• ...lära sig några av sagans typiska kännetecken, uppbyggnad och innehåll, när eleverna fick öva på den röda tråden muntligt.

Snart är det dags för redovisningsdagen, som jag skriver och berättar om när det är klart. Innan jullovet i alla fall ; )

Ha det bra!

/ Jenny

Huller om buller meningar år 1

 

För att göra eleverna uppmärksamma på hur en mening är uppbyggd med stor bokstav och punkt, samt rätt ordföljd, är ett bra tips att laborera med huller-om-buller meningar. Först skrev jag en mening på tavlan i fel ordning och eleverna fick två och två studera den och säga vad som var knasigt.

 

Snabbt kom några på att ordet med punkten efter skulle vara sist. Sen kom de efterhand på, hur hela meningen skulle vara.

 

Därefter fick alla var sin mening som de skulle läsa och sedan klippa isär och lägga i rätt ordning. De sitter två och två och fick diskutera med varandra och jämföra sina svar. Sen gick vi igenom elevernas svar. Vi gjorde en mening i taget och eleverna skrev ner dem i skrivboken.

 

• På detta sätt får eleverna, där de flesta håller på att ljuda ihop bokstäver och ord verkligen träna på att läsa orden, utan att kunna förutsätta i vilken ordning orden skulle komma.

• De görs uppmärksamma på stor bokstav och punkt i meningar.

• De får träna på den rätta ordföljden, vilket är speciellt bra för s v a eleverna.

• Vi tränade också på intonation, hur meningen hade låtit om det varit en fråga eller om det är ett påstående, det är ganska stor skillnad.

• Eleverna fick också skrivträning i och med att de skrev ner meningarna.

 

 

Några av er känner kanske igen meningarna från Den magiska kulan, som vi har som läslära. Den lärarhandledningen kan jag varmt rekommendera, det finns en hel del bra tips och den har även ett andraspråksperspektiv på uppgifterna.

 

Ha det fint!

/ Jenny

 

Checklista för ett språkutvecklande arbetssätt

• Finns tydliga lärandemål för både innehåll och språk?

• Är uppgifter och innehåll kognitivt utmanande?

• Går upplägget från det konkreta mot det abstrakta?

• Är innehåll och begrepp anpassade till elevernas språknivå? Förklaras de tydligt?

• Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?

• Genomförs undervisningen så att kognitivt utmanande uppgifter kombineras med stöttning?

• Får eleverna möjlighet att muntligt bearbeta innehållet?

• Får eleverna möjlighet att skriftligt bearbeta innehållet?

• Ges goda möjligheter till interaktion och utvecklande samtal? (Parvis, smågrupper, lärare-elev, helklass)

• Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?

• Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och leder gemensamt skrivande?

• Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk?

• Synliggörs språkliga drag, som till exempel olika texttypers kännetecken och innehåll?

• Finns modeller för hur förmågor, till exempel analysförmåga ska utvecklas?

• Kopplas innehåll till målen? Utvärderas detta? Får eleverna reflektera över vad de har lärt sig? Hur de har lärt sig?

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/sprakutvecklande-arbetssatt

Den här gedigna listan finns att läsa på Skolverkets hemsida, om du söker på språkutvecklande arbete. Det kan kanske kännas överväldigande att läsa alla dessa punkter i ett svep och börja tänka på sin egen undervisning. Oj, oj gör jag allt detta? eller kanske hälften? Vad gjorde jag idag? Men när jag tänker efter så, ja, jag tycker faktiskt att jag kan skriva under på flera punkter, det kan säkert du med.

Jag tänker att detta är ju mycket bra frågor att använda i sitt arbetslag som diskussionsunderlag när man ska lägga upp en planering av ett tema eller ämne, eller använda som utvecklingsfrågor att arbeta med över tid. Ta några frågor åt gången och djupdyka i och utveckla tillsammans. Det kollegiala lärandet är ju bland de bästa "utvecklingsformerna".

Den här matrisen ( Pauline Gibbons ) finns också under samma flik på Skolverkets hemsida och den har jag kikat på när jag gjorde min senaste s v a planering. Matrisformen tilltalar mig med de enkla rubrikerna som verkligen gör så att man får med alla moment för att få en varierad och språkutvecklande undervisning. Tack, Skolverket!

Ha det fint!

/ Jenny

Prepositioner med hjälp av kameran

I min s v a planering har jag skrivit in momentet prepositioner. Hur ska vi göra det lite roligare? tänkte jag och tog fram lite lego och mobilkameran. Min s v a grupp i åk tre fick ta bilder på legogubbarna i olika positioner. Efter samtal om vad det heter i en en muntlig övning, så fick mina s  v a grupper i åk 2 och 3 i uppgift att skriva till bilderna som jag hade printat ut. Det skulle bli en historia till bilderna, med krav att få med prepositionerna. 

Det är alltid lite roligare när man varit med och arbetat fram bilder själv och lego tycker nästan alla i den här åldersgruppen om. Många blev riktigt motiverade och tyckte det var kul att skriva till bilderna. Någon elev var lite osäker på att skriva en historia och ville helst skriva "säkra" meningar som liknade varandra men, de allra flesta skrev lite mer fantasifullt och det blev roliga historier som de nästan inte ville avsluta.

Vi övade oss på:

- muntlig framställning, när vi samtalade om prepositionerna med hjälp av legot.

- prepositionsbegreppen

- skriva meningar

- skriva text där ord och bild samverkar

- skriva text med röd tråd

Kameran är ju verkligen bra att använda i undervisningen för dokumentation och annat. Vi har satsat på i - pads på vår skola och där har man ju allt i ett ; )

Ha det fint!

/ Jenny

Att skriva egna sagor med fyrarutan, i den narrativa genren

Tidigare har jag berättat om att vi startat upp sagoarbetet i årskurs 1. Sammanfattningsvis har vi hittills denna termin:

- Skrivit en saga i veckan där eleverna har berättat och fröken skrivit ned meningarna, i  sann LTG anda.
- Analyserat två kända sagor med hjälp av fyrarutan. Se tidigare inlägg om att analysera en saga.

Förra veckan kom vi fram till att skriva egna sagor i Fyrarutan. Den skulle handla om bokstavsdjuret denna vecka: En igelkott. Vi började med att prata om vad man ska skriva i varje ruta.

Inledning: Vem sagan handlar om? Var utspelar sig sagan? ( person- och miljöbeskrivning )
Problem: Problem eller sagans händelse. Vad händer?
Lösning: Hur löstes det?
Avslutning: En avslutning. ( Här blev det denna gång mycket fika av någon anledning: )

Jag tyckte att det gick riktigt bra! Det är lättare för eleverna att ha en struktur att gå efter, vilket Fyrarutan ger. De fick en mall att följa och de lär sig hur en saga är uppbyggd. I åk ett får vi hjälpa eleverna att skriva enkla meningar men allt eftersom kommer vi att bygga ut det hela ännu mer och även prata om sambandsord och fraser som: Det var en gång..plötsligt..därefter...slutligen...till sist. Däremot får man lägga lite mer tid på sagoskrivandet. Vi arbetade med detta ca 2 X 40 min.

För många år sedan när jag var i början av min karriätr lät jag eleverna skriva fritt och det kan man ju också göra men då blir resultatet mycket mer varierat. Några skriver okej redan från början medan andra bara orkar skriva någon rad. 

Fyrarutan ger eleverna strukturerad hjälp i sin skrivning!

Ha det fint/

Jenny

Öka ordförrådet med Ordlådan

Här är den: Min ordlåda. Här samlar jag ordkort i olika kategorier ( i svenska som andraspråk ) som vi för tillfället arbetar med. Som en inledning på en lektion eller som en frågelek kan vi under skoldagen dra ett eller flera kort och exempelvis placera in ordet på rätt plats på Huset. Eleverna brukar tycka att det är kul! I alla fall när man arbetar med yngre åldrar är det ju tacksamt att man använda sig av leken. I bland blir jag lite förvånad över att det kan vara så spännande med att dra ett kort? Överraskningsmomentet ska vi inte underskatta ; )

Så här kan det se ut då. Sen repeterar vi orden högt tillsammans i talkör. Vitsen med talkör är ju att alla vågar säga orden högt oavsett om man uttalat det rätt eller inte, och så hör man varandra, och det rätta uttalet, och säger det till sist rätt själv. Man behöver repetera för att bli säker och befästa det nya.

Därefter kan vi dra ett kort och så ska man istället beskriva ordet med några meningar. T ex ..det är brunt, det sitter högst upp på huset, det kommer rök ur den..vad är det? Det här är också en uppskattad ordlek som de gärna gör flera varv. 

Det gör jag också i årskurs ett fast oftast med ordbilderna som man brukar arbeta med i samband med veckans bokstav.

Ha det fint!

/ Jenny

Huset - fortsättning i hallen

                                                

Tidigare har jag berättat om hur jag och eleverna i min s v a grupp arbetat med Mitt rum ( år 2-3 ). Nu har vi gått vidare i Huset och arbetar med Hallen. Vi började med att läsa i en bok som heter "Ett skepp kommer lastat" och så diskuterade vi vad en hall är och vad som finns där och hur vi skulle vilja ha det i vår egen hall. Jag gjorde också ett papper med lite Ikeautklipp.( Mycket bra tips, att använda ikeakatalogen! )

( hoppas texten syns ovan? )

Efter samtal i grupp fick de börja rita sin egen hall. Alla kunde klippa ut bilder ur ikeabladet och så fick de rita några saker som de skulle ha med. De fick sen skriva på skrivmallen jag hade gjort i ordning. Där stod också vad de skulle skriva om, vilka ord de skulle ha med och några extraord la jag också till. När de ritat och skrivit skulle de renskriva sin text. 

I skrivmallen gör jag "börjor" som eleverna får skriva fortsättningar på. På så vis blir det lättare att skriva, de får en färdig start och så lär de sig dessa "börjor" som begrepp och sambandsord. Eftersom att de renskriver texten får de dessutom extra träning när de skriver av hela texten. Se tidigare inlägg om skrivmallar där jag refererar till litteratur. Men enligt Hajer & Meestringa är det speciellt viktigt med mycket tal- och skriftproduktion för elever med begränsad språkfärdighet. Språket är ju ett avgörande verktyg för att länka samman det eleverna kan med ny kunskap. ( Hajer & Meestringa, Språkinriktad undervisning )

Till sist ska de öva på sin text och redovisa den för gruppen muntligt. Då är det viktigt att de får träna mycket. Först läsa tyst själv, sedan för varandra två och två och ge respons och slutligen självständigt för gruppen. 

                                              

En enklare variant för tvåorna. Den här ska renskrivas nästa gång.

Nu hänger de samlade arbetsbladen med fina teckningar på min anslagstavla. För att öva på nya "glosor" har jag en ordlåda. Den ska jag visa snart. Ljusslingan kom upp idag : ) Och det tunna armeringsjärnet i koppar köpte jag på Happy Homes. 

Fortsättning följer.

Hälsningar!

Mitt språks gränser är min världs gränser..

...är ett citat av L.Wittgenstein, som belyser just detta, att vårt språk är A och O för hur vi lyckas kommunicera och hur viktigt det är att ha ett språk att uttrycka sina tankar med. Vi som arbetar pedagogiskt har ett ansvar att stödja och utveckla elevers språk- både muntligt och skriftspråkligt. Dessutom måste vi lärare vara medvetna om vilken kunskapssyn vi har och vad vi grundar vår undervisning på.

Detta och mycket mer innehöll föreläsningen Aktiv läskraft som Barbro Westlund höll idag på Kunskapsfestivalen i Piteå som mina kollegor och jag lyssnade till. Det jag tar med mig från hennes föreläsning är att..

• Vi behöver ge explicit undervisning i skolan om hur vi läser och tar till oss innehållet i texter. För att göra en metaforisk jämförelse med trädgårdsmästaren: Läsförståelse är inget som kommer av sig själv, den kräver omvårdnad och anpassad näring för att blomma. Det behövs god undervisning för att lärare och elever ska skapa mening i de texter de läser.

• Närläsning eller Close reading innebär att man arbetar på djupet med en text med flera strategier på ett flexibelt sätt. Man förklarar och reder ut begrepp i/om texten tillsammans med eleverna. Man ställer olika slags frågor: på raderna, mellan raderna. Westlund talade om processorienterande frågor som vem? varför? vad? 

• Enligt Westlund innebär Aktiv läskraft, som hon uttrycker det, att läraren tar ett aktivt ansvar för sin läsundervisning och låter eleven successivt ta mer ansvar för sitt lärande. Eleven förstår att ansträngning lönar sig för att uppnå sina mål. (Inre motivation) Eleven skattar vilken grad av ansträngning hen varit beredd att göra. (Självbedömning) Och läraren utvärderar sin egen undervisning och är beredd att ändra den så att alla elever lyckas. 

• Hon pratade också om att i ett språkutvecklande arbetssätt aktiveras ett djupare tänkande. Där är det det kollegiala lärandet är en viktig del, samt att ha: struktur, ( med regelbunden fortbildning, tid för reflektion och erfarenhetsutbyte) strategier ( en planering, tillvägagångssätt och verktyg) och stringens ( tydlighet, precision och logik) för att ha en levande undervisning som utvecklas.

Ja, det var en intressant eftermiddag som gav energi och mer näring till detta med att arbeta på ett språkinriktat sätt. Detta med att arbeta på djupet med texter i skolan är verkligen något centralt idag inte bara med tanke på nyanlända, utan för alla elever. Men också att vi har tydliga mål och ger tid för reflektion för att befästa det vi ska lära oss. 

/ Jenny

Att analysera en saga med hjälp av fyrarutan

I ettan gör vi varje vecka en bokstavssaga. Den här hösten är det jag som hittills skrivit ned det som eleverna sagt till mig, lite som gammal LTG-metod. Tack vare att det är elevernas egna idéer och ord som tas tillvara har det varit ett populärt inslag, och det är kanske inte så konstigt att det är kul att höra/läsa sina egna ord i en gemensam text som hela klassen gjort..Min kollega har också hjälpt till genom att vara nyfiken och velat höra sagan när hon varit med klassen.

Men nu vill jag utveckla sagoarbetet och gå över till det egna skrivandet, men först måste vi ta reda på hur en saga är uppbyggd, genom att analysera en befintlig saga. Vad ska den innehålla? I vilken ordning skriver man olika delar?

Hur gör man det då? Jo, ett sätt är att använda sig av Fyrarutan. Jag läste upp en saga: Korpen och räven och sen började vi diskutera sagan tillsammans. Vad händer i början av en saga? Vilka finns med och i vilken miljö? (Inledning) Sen hände det ju något? Jo, ett slags problem eller händelse, här att räven ville ha osten (Problem) Och hur löstes problemet? Jo, korpen tappade ju faktiskt ostbiten... (Lösning) och hur avslutades sagan? (Slut) Ja, här fick vi lära oss att inte lyssna på smicker. På det här sättet får eleverna en slags mall på hur en saga är uppbyggd. Vi kommer att öva en gång till innan de får göra sin egen saga.

Jag skrev på tavlan, fast kortfattat, vad eleverna sa, de skrev efter och ritade till. 

Å, vad roligt att se på elevteckningar: ) Är det inte fantastiska? 

Syftet i den narrativa genren är att roa, engagera och berätta en händelse för läsaren. 

Eleverna ska få nyckelord att använda i sagans olika sekvenser. Nu är ju den här gruppen nybörjare, så texterna kommer i regel att bli korta, men jag kommer ändå ge dem tips på nyckelord till varje ruta när de börjar skriva själva. T ex: Det var en gång.., först, sen, därefter, då, till sist, slutligen. De flesta kommer att nappa på "det var en gång.."

Slutmålet i trean är att kunna skriva en berättelse med tydlig röd tråd. Sagorna ska ha inledning, problem, lösning och ett slut, men nu i ettan är vi nöjda med att få igång skrivlusten, själva skrivandet och att vi kan se en enkel röd tråd i texterna. 

Fortsättning följer!

/ Jenny

Språkinriktad undervisning...

...hur fungerar den?

Det är en kontextrik undervisning med språklig stöttning och mycket interaktion där läraren strävar efter en balans mellan vad vi gör och vad eleven ska lära sig. Det ställs höga krav på elevernas lärande men man stöttar dem samtidigt genom handledning och en pedagogik som är aktiverande. Hur gör man då rent praktiskt? Jo, man..

• Ställer öppna frågor, som inte bara har ett svar utan som kan utvecklas ur olika aspekter
• Ger mycket visuellt och och taktilt stöd. ( Bilder, grafer, 3D-figurer att känna på)
• Erbjuder ett rikt utbud av olika texter ( läroböcker, andra källor, intervjuer..)
• Låter eleverna använda de nya begreppen genom att använda dem i olika skrivuppgifter.
• Använder olika arbetssätt som lockar till interaktion.
• Lär eleverna att de själva ska tala om vilka problem de har med språket och tänka på vad de kan göra på egen hand, eller med hjälp av oss. (Kanske för de lite äldre eleverna)
• Ger tid för reflektion och utvärderingar i schemat. 

                                             ( Ur Hajer & Meestringa, Språkinriktad undervisning )

Dessa punkter tycker jag sammanfattar väldigt bra vad en språkinriktad undervisning är. Språket är ett avgörande verktyg för att länka samman de eleverna kan med ny kunskap. Författarna menar att det är jätteviktigt att fylla undervisningen med mycket tal och skriftproduktion. Speciellt för elever som har en begränsad språkförmåga. Jag kan varmt rekommendera boken jag refererar till. Där finns många praktiska råd.

Jag gillar ju att skriva med mina elever och jag minns en gång när jag arbetade på en annan skola, då var jag en elevs "skrivfröken" som hen uttryckte. När klassen befann sig på utflykt en gång ute i naturen en strålande vacker dag och jag inte var där sa denne till en annan fröken: "Om Jenny hade varit här hade hon velat skriva om det här.." Det skrattade vi länge åt och kan göra det än..Jag kan se eleven framför mig för hen hade det ganska jobbigt att skriva men vi kom en bra bit på vägen, mycket med hjälp av olika slags stöttning.

Mer om hur man kan arbeta språkinriktat kommer jag återkomma till här på bloggen. 

Att arbeta med genrer genom Huset

Här ser ni "mitt" hus. Alla som kommer in till mig och har svenska som andraspråk får flytta in här. Alla kommer att få varsin lägenhet/rum och syftet är att arbeta med olika genrer, till en början med den beskrivande genom att beskriva vardagsord som avhandlar allt som finns i ett hus och runt i kring. Vi kommer att hålla på med detta under hela året då och då så mycket kan komma in under denna rubrik. Kanske vi måste skriva ett recept på en kaka, eller en instruktion till något, då blir det den instruerande vi jobbar med.

Till att börja med har alla fått vara med och rösta på vilken färg huset ska vara. Rött vann. Vi hann prata om att vi lever i en demokrati och att det är så här man gör då, röstar. Sen får man foga sig i valresultatet... Därefter började det roliga arbetet med att rita/klippa/klistra ihop sina rum. Nu fick jag praktisk användning för mina inredningsmagasin. Eleverna fick välja och klippa ut och låta fantasin flöda. En lista hade jag också satt ihop på vad som måste finnas med i rummet. ( Bilder kommer snart på detta! )

Jag har tagit fram en skrivmall för eleverna när de ska beskriva sitt rum. Så här blev den. Vi gick igenom den ganska noga först, jag förstorade upp den på en A3 och eleverna gav förslag som jag skrev innan de fick börja med sina egna.

Jag har tidigare skrivit om vad några författare säger om skrivmallar. ( B la nedanstående text. Läs mitt förra inlägg om du vill läsa mer om det ) 

Vad säger forskarna om detta med skrivmallar?

Skrivmallar är riktade och strukturerade skrivuppgifter med inledningar som sätter igång elevernas skrivproduktion. Skrivmallar är utmärkta verktyg när eleverna ska tänka produktivt och sätta ord på sina tankar. Syftet är att rikta elevernas skrivande i en viss riktning. 

Genom att använda metoden i olika sammanhang lär de sig förstå de specifika genrekrav som ställs i olika skolsituationer. (ur Hajer & Meestringa Språkinriktad undervisning )

Fortsättning följer med Huset.

/Jenny

Att arbeta med den argumenterande genren

Vår grupp tycker bäst om vintern. För det första så får man julklappar.

För det andra kan man åka skidor och skridskor.För det tredje kan man göra en snögubbe.

Dessutom får man äta pepparkakor.

Å andra sidan tycker en del att det blir kallt. Vi tycker därför att vintern är den bästa årstiden.

Vår grupp tycker bäst om våren. För det första fyller vi år på våren. För det andra tar vi fram cyklarna. För det tredje smälter snön. Dessutom blir det ljusare. Å andra sidan tycker en del att det är tråkigt att snön smälter bort. Vi tycker därför att våren är den bästa årstiden.

Så här trevliga texter arbetade vinter och vårgruppen ( i åk 2 på v t )fram. Vi arbetade med vad som kännetecknar de olika årstiderna och i samband med det la jag in ett grupparbete där de, utifrån den årstid de gillade bäst fick argumentera tillsammans för sin sak. Det var fantastiskt roligt och idéen läste jag om på nätet. Först fick de sitta och samla argument för sin årstid i sina årstidsgrupper, och sedan fick de varsin skrivmall där de fick fylla i sina gemensamma argument. 

I genrepedagogiken stöttar man eleverna genom att ge dem en skrivmall. På så sätt får eleverna öva och lära in de specifika nyckelorden för just den genren. Dessutom ökar de också sitt ordförråd. Mallen såg ut så här: 

 Varje elev fyllde i sin egen mall fast med gruppens gemensamma meningar och när detta var klart fick de renskriva dem och rita en bild till. Till sist fick de redovisa gruppvis sitt arbete för klassen. De var väldigt stolta.

Här ser ni PPn för den argumenterande genren som jag har på väggen i mitt klassrum.

Detta arbete ägnade vi nog ca 4 lektioner till.

Vad säger forskarna om detta med skrivmallar?

Skrivmallar är riktade och strukturerade skrivuppgifter med inledningar som sätter igång elevernas skrivproduktion. Skrivmallar är utmärkta verktyg när eleverna ska tänka produktivt och sätta ord på sina tankar. Syftet är att rikta elevernas skrivande i en viss riktning. 

Genom att använda metoden i olika sammanhang lär de sig förstå de specifika genrekrav som ställs i olika skolsituationer. (ur Hajer & Meestringa Språkinriktad undervisning )

Vad är då vitsen med skrivmallar? Jo de löser många vanligt förekommande skrivproblem

1. Problemet med det vita arket. T o m erfarna skribenter tycker att det kan vara jobbigt att komma igång med själva början. Dessa mallar undanröjer det problemet.
2. Skillnaden mellan att tala och skriva. En mall är en slags samtalspartner där inledningarna hjälper eleverna på ett strukturerat vis att komma vidare.
3. "och sen" syndromet. Eleverna lär sig nya sambandsord, som de så småningom använder även utan mall. (ur Hajer & Meestringa Språkinriktad undervisning )

Detta betonas också i Lgr 11. Ett centralt innehåll är förutom skönlitterära texter beskrivande, förklarande, instruerande, utredande och argumenterande texter...

Ge eleverna betänketid

För framförallt flerspråkiga elever är det extra viktigt att ge eleven betänketid när hen ska svara på frågor i ett inlärningssamtal. Där är det viktigt att vi lärare tänker till om hur vi ställer frågor och hur vi ger feedback i klassrummet. Med betänketid...

• ökar längden på eleverna svar
• blir svaren mer korrekta, också för elever som sällan räcker upp handen
• minskar elevernas ängslan för att svara
• ökar elevernas självförtroende
• uppmuntras eleven till risktagande och fler kreativa svar
• inträffar det oftare att eleverna samtalar med varandra om stoffet
• ökar antalet frågor från eleverna
• blir det lättare för elever som behöver längre tid för att formulera sina svar
• förändras lärarens inställning att bara vissa elever kan svaret

                                                     
(ur Hajer& Meestringa, Språkinriktad undervisning)

Jag och mina kollegor har diskuterat hur vi ställer frågor till eleverna och något som vi praktiskt har provat är att använda oss av parprat. När vi har parprat får eleverna två och två tillsammans diskutera fram ett svar under nån minut och sen låter vi alla par ge klassen sina gemensamma svar.

Vid en del tillfällen bestämmer vi också att eleverna inte ska räcka upp handen. Vi vill ha svar av alla och på så vis vet de att ingen "kommer undan"att svara och att vi vill höra allas svar. Allas svar är lika viktiga, även om alla inte alltid har det "rätta" svaret. Däremot kan det vara intressant hur de kommit fram till sitt svar. Allas röst görs också hörda vilket lär dem att respektera sina kompisar i diskussioner och samtal.

Enligt författarna ovan stimuleras elevernas tänkande och språkanvändning enormt, om det ges ett par sekunders tystnad. Av den anledningen är det bättre med ett par väl genomtänkta frågor till klassen än att peppra dem med små detaljfrågor. Det som eleverna säger när de ska lära sig en ny fackterminologi och växla från sitt vardagsspråk till det nya, säger oss lärare en hel del om hur de förstår de nya orden eller begreppen. Detta kan vi ju använda i vår undervisnig för att planera och effektivisera densamma.
( ur Hajer & Meestringa )



/ Jenny

Därför får eleven inte välja bok själv

Jag var på föreläsning med de förre läsambassadören Johanna Lindbäck hösten 2013. Hon talade om vikten av att läsa skönlitteratur och hur man kan arbeta pedagogiskt med skönlitteratur i klassrummet. En sak som jag fastnade för var detta med "egen" läsning som många lärare har som stående inslag flera gånger i veckan. Där är ju en svårighet att hitta rätt bok till rätt elev och ofta är det några elever som sällan hittar rätt bok på egen hand och därför byter bok hela tiden, tiden går och dessa elever får knappast ut något av läsningen. Hur ska då eleven få rätt bok på lagom nivå?

Här har ni det glasklara svaret: De får inte välja själv. 

Jag arbetar efter den här devisen och jag väljer bok till eleven, ibland tillsammans med eleven men inte alltid. Eleverna går till bibblan och lånar böcker till klassen så de är ju med och väljer böcker på så sätt men till den nästan dagliga läsningen gör de inte valet helt själv. Men i takt med att de blir bättre och bättre läsare får de ju lättare att välja själv.

De får heller inte byta när som helst utan de ska helst läsa ut boken, och sedan har vi oftast ett individuellt bokprat där eleven berättar om bokens innehåll för mig, där jag noterar hur boken funkat för eleven. Detta arbetssätt fungerar bra, tycker jag. Eleven får mer tid till läsning på lektionen, i stället för att stå och välja och välja, och på det här sättet får de direkt en bok som passar deras läsnivå.

 Skönlitteraturens syfte och varför man ska läsa! Ibland är det så skönt när någon annan tycker som en själv : ) Så var det vid den här föreläsningen.

Bra tips på hur man kan bearbeta skönlitteratur av Johanna Lindbäck.

Jag arbetar med materialet en läsande klass och där finns också många bra tips på hur man kan arbeta med böcker. Gå in på hemsidan om du vill läsa mer.

www.enlasandeklass.se

/ Jenny

Flerspråkig presentation

I mitt arbete som svenska som andraspråkslärare (s v a) är det interkulturella förhållningssättet grunden. Det vill säga att jag är öppen, nyfiken och visar intresse för andra kulturer och språk men också att jag är tydlig och delar med mig av min egen kultur och mitt språk. I den här övningen har vi gjort en presentation av oss själva och skrivit både på svenska och på vårt modersmål. En presentation med en "gubbe" av garn tyckte alla var jätterolig att göra. Idén hittade jag på nätet.

Vi började dock med att eleverna två och två fick sitta och intervjua varandra med följande enkla frågor om sig själv. Var bor du? Vilka språk kan du? Varifrån kommer du? Vilka intressen har du? Favoritämne i skolan? (Eleverna fick var sitt inplastat samtalskort) Det blev naturligt att vi pratade i hela gruppen om våra intressen, länder, språk tillsammans och vi tittade på kartan och visade var olika personer kom ifrån. Här fick alltså alla elever en muntlig övning där de tränade på svenska. Talmallarna som jag gjort bidrog till att eleverna fick träna in rätt svensk ordföljd.

Sen var det dags att skriva ned sin presentation. Alla fick en presentationsmall att "fylla i". Eleverna blev alltså styrda i hur de skulle skriva sina meningar och hur de skulle formulera sina meningar, vilket var ett av syftena med övningen. Det tog ett tag och sedan gick vi igenom och rättade texterna tillsammans innan bildarbetet började. Där fick de arbeta ganska fritt, välja papper, rita utan mallar och välja hår. (garn) Instruktionen var att man fick använda sin fantasi.

Några elever kunde sedan börja fylla i frågorna på modersmålet själva, eller med hjälp av Google translate och andra väntade till nästa modersmålslektion. De tyckte också att det var lite roligt när jag sa att jag inte kunde kontrollera stavningen och att de blev experter på sitt språk. Jag lyfte fram hur fina olika alfabet är och vi stod sen och beundrade varandras arbeten.

Slutligen fick alla redovisa om sig själv i vår mindre s v a grupp. Det var valfritt om man ville tala på sina olika språk eller också endast det ena. Många var modiga och tordes tala på båda, vilket glädjer mig för det säger ju något om vårt arbetsklimat i gruppen.

Tidsåtgång ca fyra lektioner a 40 min.
Vi övade oss på att:

* Samtala, intervjua samt svara på frågor
* Redovisa muntligt och skriftligt
* Öka sitt ordförråd av vardagliga ord
* Använda korrekt ordföljd i tal
* Skriva ord och meningar med rätt ordföljd.
* Använda sig av sin flerspråkighet och få bekräftelse på att detta är något bra och viktigt.


/ Jenny