onsdag 8 november 2017

Kollaborativt lärande med lässtrategin Cowboyen...läsa, sammanfatta och förstå


I åk tre läser vi varje vecka Nyckeln till skatten, vår läsebok. I min svagrupp läser vi högt tillsammans på olika sätt när vi redovisar vår läxa. Ibland får de stafettläsa, d v s att de läser en mening var och måste stanna vid punkt utan att jag säger till, innan nästa elev tar stafettpinnen, eller som idag när vi bara läste ett stycke var och stannade och pratade om innehållet då och då. Vi brukar till sist nästan alltid använda oss av Cowboyen, och sammanfatta kapitlet tillsammans genom att prata om vad som hände först, i mitten och sist. Efter att ha läst och pratat så fick var och en sammanfatta en del och jag skrev elevernas ord på tavlan.


Därefter fick eleverna två och två arbeta kollaborativt. En elev har rollen som sekreterare och skriver ner vad den andra säger. Den andra eleven läser upp och ska också hålla koll på om sekreteraren skriver rätt och hjälpa till med orden.



Ett sätt där alla blir mer aktiva genom sina roller. Paren arbetar hela tiden, antingen skriver man, med talsyntes på så klart, så att man också hör, eller så läser man och håller koll på stavningen. Samarbete tränas också. Sen måste man också byta roller så att man får öva på båda. Ett uppskattat arbetssätt av eleverna. : )

Ha det fint i höstmörkret!

/ Jenny


fredag 27 oktober 2017

Så blir du en skicklig ledare i klassrummet

En halv hösttermin har gått och nästa vecka vi har en paus i arbetet med eleverna för att stanna upp, reflektera över vårt arbete, utvärdera och analysera..

Jag lyssnade precis på en intressant intervju med Marcus Samuelsson, universitetslektor i pedagogik, om vad som utmärker en skicklig ledare i klassrummet. (Skolvärlden) Om hur viktiga de första tio minuterna i klassrummet med en ny klass är. Han har undersökt vad som utmärker en skicklig ledare och det som framkommer är att de har gedigna planeringar och en väl genomtänkt undervisning. Det låter som självklart men kan ändå vara intressant att höra. Intresset för eleverna och ämnet är också signifikativt för en bra undervisning. Är jag engagerad i mitt ämne så märker eleverna det och det blir roligare för oss alla. : )

Intervjun är ca 14 minuter lång. Lyssna, för det är intressant, för dig som vill utvecklas i din yrkesroll : ) Oavsett om du arbetat länge, och får bekräftelse på hur rätt du gör eller om du är lite nyare i din lärarroll.

Här är länken: Så blir du en skicklig ledare i klassrummet.

På vår skola har vi den senaste veckan talat om hur vi skapar arbetsro. En viktig sak som vi kom fram till är vilket förhållningssätt vi har, till eleverna, oss själva och varandra. Hur bemöter vi varandra och eleverna? Det kan tyckas självklart att vi hälsar och är glada, vilket vi allt som oftast är, men på ett medvetet plan då? Tänker vi på hur viktigt det är att bygga relationer till våra elever? Att vi lär känna dem och exempelvis kan ha en kort pratstund innan vi kliver in i klassrummet? Känner vi våra elever och visar ett genuint intresse för dem är det lättare att i undervisningssituationen få dem att känna förtroende och lyssna på oss.Vi sätter upp de sociala ramar som eleverna ska följa. Har vi en bra relation till eleverna har vi lite extra"förtroendekapital" att ta av när vi ibland måste vara extra tydliga..

Så sammanfattningsvis, det här utmärker en skicklig ledare..

  • Engagerar sig i sina elever och lär känna dem, på en lagom nivå
  • Är engagerad i sina ämnen
  • Har gedigna planeringar
  • Har en väl genomtänkt undervisning
Det känns som att allt hänger ihop när man ser på det lite från ovan, och jag ser fram emot några dagars eftertanke och tid för funderingar över vad jag ska utveckla. 

Ha det fint!

/ Jenny

söndag 1 oktober 2017

Nöta avkodning med Detektiven i år 1 - laboration med bokstäver och ord


Med ettorna har vi hunnit gå igenom de första bokstäverna. Nu har vi laborerat med ordbilder, på att avkoda och att ljuda. Jag brukar använda mig av Detektiven och säger till eleverna att vi alla är  detektiver som ska leta efter ett visst ord..när vi kommer till ordet säger alla s t o p p. Här kan det ibland bli lite högljutt : ) Lite efter gammal LTG metod, som är jättebra. Eleverna gillar också att vara detektiver : ) Jag tycker att det är bra att direkt i ettan börja använda lässtrategierna, och gärna på ett lekfullt sätt.


Sen räknar vi så klart ihop hur många det var av varje..


Vid ett annat tillfälle hade jag skrivit ut meningar ur Läseboken ( Den magiska kulan ) och så fick de en mening i taget av mig som vi först la på bordet. Vi klippte sönder meningen, blandade orden och la dem sen i rätt ordning. Även här ljudade vi när vi inte direkt såg vad det stod. Ibland kan det vara knepigt för dem som ännu inte har knäckt koden. Därför tog jag (nästan) likadana meningar för att få repetition och att nöta.

Ja, så här brukar jag göra...Hur gör ni?

Ha det fint!
/ Jenny

onsdag 20 september 2017

Språkutvecklande arbete och genren Återberättande text


Hej!
Hoppas att ni har det bra där ute på era skolor. Vi har haft fullt upp med scheman och annat som man brukar ha vid skolstart, men plötsligt känns det som att inspirationen till ett inlägg kom, nu när vi kommit igång ordentligt med skolarbeten, läxor och allt annat, ni vet...

I år fortsätter jag att arbeta med svenska som andraspråk i år 1 - 3. Jag har under några veckor arbetat med den Återberättande genren med mina tvåor och treor. Här kan ni se lite av slutresultatet som nu hänger på vår vägg. Planerar att få upp fler genrer med exempeltexter innan året är slut. Jag har utgått från en jättebra bok som heter Språkkraft.

                                     


Boken är upplagd utifrån Cirkelmodellens fyra faser där man bearbetar innehållet på flera sätt. T ex fas 3 där man skriver gemensamma typtexter, för att sedan få öva på att skriva individuella texter, som i fas 4. Boken tar också upp grammatik, som i detta kapitel där man fokuserar på verb och var i meningen det ska skrivas. Man arbetar alltså redan från tidig ålder med att befästa de olika texttyperna och hur man skriver korrekta meningar. Sedan kan man ju utveckla det ännu mer, jag har t ex låtit mina elever skriva de färdiga texterna från boken på ipad för att vi ska sätta upp dem och redovisa. 


Som ni ser har vi varit noga med att använda tidsorden. Vi har markerat dem med överstrykningspenna och bildremsan ska hjälpa dem när vi ska berätta våra historier. Nu har eleverna enligt Cirkelmodellens fyra faser...

  1. Byggt upp kunskap om ämnet. läst och pratat om familjeord, om att flytta och vad som kännetecknar en återberättande text.
  2. Studerat exempeltexter från genren, det var en bra och tydlig text att läsa och bilder att prata om.
  3. Skrivit en gemensam text om personen i boken.
  4. Skrivit en individuell text om sig själv, och renskrivit och redovisat.


Här gjorde jag en tidsordsskylt...


Och här ser ni hur boken ser ut. Skriven av Tia Ojala. Boken tar upp en genre per kapitel, den känns enkel att använda med ett bra upplägg. 

Ha det fint i höstvädret!

Jenny






fredag 9 juni 2017

Så här skulle man alltid ha det...Diktskrivning ute..språkutvecklande arbetssätt


Juni månad och äntligen kom värmen till oss här i Norrbotten!Inte en dag för tidigt kan jag lova! 
Jag blev så glad att jag genast planerade upp ett par utelektioner! Syfte var att få komma ut, se och upptäcka naturen, öva på begrepp som vad trädets delar heter och några namn på blommor..Och lektion två ville jag skriva en sommardikt. Vår skola ligger så fint nära Luleå älv så vi satt faktiskt nere vid vattnet och skrev våra dikter.


Första lektionen gick vi bara runt, tittade, lyssnade och kände på träd och växter. Björkarnas ljusa näver, stam och fina ljusgulgröna blad. Och så doften - så gott det luktar..och så är de lite klibbiga. Vi upptäckte blåbär och plockade kabbelekor vid vattnet. Här ovan ser ni vår utsikt från dagens skolbänk! : )


( Boken Tandresan var endast med som underlägg.. )


En typ av stöttning som jag tycker funkar bra är att göra skrivmallar. Jag skrev en väldigt enkel diktmall med börjorna jag ser, jag hör, jag lyssnar, jag känner och jag längtar till. När man gör upprepningar blir det lite mer likt en dikt. Innan vi började skriva pratade vi om vad vi såg, hörde och kände. Några nya vattenbeskrivningar lärde vi oss som vågskvalp, skvalpande, glittrande och sval. De skulle också ha med adjektiv när de skrev sina dikter.



Ja, så här blev våra dikter, de var inte alls svåra att göra för eleverna. Det faktum att vi faktiskt var ute på riktigt i naturen gjorde att det var ganska lätt att beskriva våra upplevelser. En förlängning skulle kunna vara att renskriva på ipadsen, men ibland när man gör den här typen av arbete kan det vara skönt att inte överarbeta.

Ha det fint!

/ Jenny

söndag 7 maj 2017

Språkutvecklande sagoarbete efter Cirkelmodellen i svenska som andraspråk år 3


Nu var det länge sedan jag skrev ett inlägg. Terminen har varit fullproppad med uppgifter som tagit överhanden och även om jag haft inlägg i bakhuvudet har annat prioriterats...Skolan i dag är ju en mångfacetterad arbetsplats som ni vet, ni som jobbar där...med en mängd olika uppgifter hela tiden.. 

Jag är ju vän av Cirkelmodellen och i årets Läslyft har vi pratat mycket om den och att ha ett synsätt där man ser det stora sammanhanget i läs- och skrivarbetet i skolan. Hur viktigt det är att välja texter som man har förberett själv och som man förbereder eleverna på, genom att ge dem en förförståelse med ord, begrepp och samtal om innehåll.  Här nedan följer ett arbete med år 3 i sva där vi arbetat med en saga på olika sätt och under en lång tid. Att få ett autentiskt sammanhang där man kan bearbeta en saga t ex på flera sätt ger bättre förståelse än att dutta hit och dit med uppgifter som inte alls hör ihop.

Fas 1. Först har vi pratat om sagans bilder. Vi har skrivit ner ord och begrepp på bilderna och enbart samtalat om det. Det tog en hel lektion och eleverna är engagerade och tycker att det är kul att prata om ords betydelse. Lite senare fick eleverna göra en ordlista och renskriva alla orden i ental och plural på ipad.



Fas 2. Studera sagans genre och bekanta sig med texttypen. Vi läste sagan, flera gånger för att repetera den och öva. Först tillsammans i grupp där jag och eleverna läste. Sen fick de läsa sagan i par. Därefter pratade vi om själva innehållet, hur den slutade, och hade lite egna reflektioner. Bland annat om en pappa får bestämma vem man ska gifta sig med. (Det gjorde kungen i sagan)


Fas 3. Att skriva gemensam text för att bli säker och öva tryggt tillsammans.. Jag tog upp den återberättande genren och vi talade om vad som kännetecknar den. Via en bildpromenad, alltså att eleverna får bilder huller om buller från sagan, som sedan ska placeras i ordning, och där vi samtalar om innehållet. Vi skrev ner den på tavlan och strök under genreorden: Först, sedan, sen, därefter...


Fas 4. Skriva egna texter. Här fick eleverna en annan gång arbeta med ett estetiskt inslag. Uppgiften var att tillsammans i par rita något ur sagan, här ovan ser ni trollen som flög i väg! Efter att ha tittat på bilderna och berättat om dem för gruppen fick de skriva en egen historia om någonting ur bilden. Vi använder oss av fyrarutan som skrivmall, och de här eleverna kan den så bra att jag bara skrev upp den lite hastigt på tavlan för att påminna dem om den...Sen skriver de ändå i sina skrivböcker.








I fredags hade jag tagit fram originalversionen av sagan vi arbetat med: Pojken och Äventyret. Som ni ser är det ju lite skillnad på textomfång och har även svåra, gamla ord som knappt används längre. Men innehållet! De tyckte att det var så mycket roligare att få höra den här versionen. Jag läste och de hängde med i texten...Det här kan jag verkligen rekommendera, att läsa upp en gammal version med så mycket mer text. Eleverna får ju med sig en bättre upplevelse med ett mer målande innehåll, andra beskrivningar, ja, helt enkelt ett annat mycket roligare språk

  • Ja, på det här sättet kan man alltså arbeta med en och samma saga, och "få ut" flera uppgifter. För eleverna blir det ett bättre sammanhang och djupare lärande när de känner till en text med dess innehåll = Cirkelmodellen : )
  • Alla samtal har en naturlig utgångspunkt och även om man gör en vanlig grammatikuppgift som att tala om ental och plural knyts det lättare till kunskapen om innehållet. 
  • Att ge eleverna en bättre läsupplevelse genom att läsa den här gamla versionen är ett sätt att berika elevernas språk.
Ha det fint!
/ Jenny



söndag 12 mars 2017

Analysera meningar år 1



Något som jag skrivit om förut är att arbeta med huller om buller meningar. Strax före sportlovet arbetade jag med detta med sva-gruppen i år 1. Vad är då syftet?

Att verkligen arbeta med avkodning och läsa orden noga.

Att arbeta med meningsbyggnad och ordföljd. Speciellt viktigt för sva eleverna.

Att analysera, tänka och få experimentera med språket på ett lekfullt sätt. 

Jag tog meningar ur läseboken, Den magiska kulan och ur Svenskbiten, från texter som vi redan läst och på så sätt hade förförståelse för. Sen delade jag ut en mening i taget som de fick läsa, för sig själv. Jag gick runt och läste med dem som behövde hjälp. Därefter fick de klippa sönder meningen och klistra upp den igen, fast nu med orden i rätt ordning. När de var färdiga med en mening fick de en ny.

När eleverna får läsa enstaka meningar, en i taget, får de koncentrera sig på att avkoda orden rätt. Detta är speciellt viktigt för de elever som fortfarande håller på att "knäcka läskoden". Stöttningen är i det här fallet att just bara ta ett ord i taget och foga samman till enkla meningar. De som har kommit längre hinner fler meningar och kan få arbeta med svårare meningar.
För sva-eleverna är detta ett ypperligt tillfälle att arbeta med ordföljden i meningar, de får verkligen bearbeta och öva på det momentet.

När vi var klara med några meningar såg eleverna ändå ett sammanhang från de böcker vi läst innan. Det är alltid uppskattat att känna igen en text, det blir lite aha-känsla.

Ha det fint!
/ Jenny



tisdag 31 januari 2017

Läslyftet: Att lyfta elevens texter

Hur gör vi för att lyfta elevens egna text?
Hur får vi eleven att känna lust till att skriva?
Hur utmanar vi eleven till att berätta mer, förklara mer och förtydliga sin text?

Anne-Marie Körling skriver i sin artikel "Textsamtalet lyfter elevens texter" om just detta. Hon menar att genom att vara en reflekterande lyssnare kan vi bekräfta och påverka elevens lärande. Att fokusera på innehållet och ställa frågor kring det gör att eleven utmanas till att berätta hur hen tänkte.
Genom att vara nyfiken och visa intresse stöttar vi utvecklingen och utmanar till att vilja berätta och skriva mer. Att inte heller börja rätta stavfel direkt utan att reflektera, påverkar vi i stället eleven och den blir medveten om att den har en mottagare. När man läser upp elevens text och fokuserar på innehållet kan eleven själv höra vad som behöver ändras.. kanske hen hör att det finns en upprepning av ordet "sen" och vill självmant rätta till.

Körling beskriver vidare att det förvånat henne hur mycket högläsning av elevens texter utmanar dem till att vilja utveckla texten mer och känna lust till att vilja skriva mer.

Det jag har testat, utifrån den här artikeln, och i en uppgift i Läslyftet, är att läsa upp texter enskilt för eleven, dock under lektionen, så det var inte hemligt på något vis. Och att se glädjen och även stoltheten i ögonen, var verkligen kul att se. Hen blev jätteglad och ville gärna fortsätta skriva och utveckla sin text lite till. Och det faktum att jag var intresserad och verkligen satte mig in i texten, blev mycket positivt. Det kändes som att det gav ringar på vattnet för fortsatta skrivlektioner, och att även andra elever lystrade till, och också ville ha sin text uppläst blev positivt.

Man kan också tänka sig att titta på en text tillsammans, på kanonen kan man varsamt välja en text som tål att diskuteras. Kanske en text som eleverna skrivit i par, eller i grupp. Och sen tittar man på den tillsammans och övriga elever får ge feedback.

Det här är något som jag tänker fortsätta att utveckla. Jag tänker också att andra elever kan lära sig något när de hör vårt samtal, de hör vilka frågor jag ställer och blir på så sätt förberedda på vad vi ska tala om...

Ovan nämda artikel finns i modulen Textsamtal på Läs och skrivportalen. En av de mest intressanta artiklarna!