lördag 4 maj 2019

Att jobba med lässtrategier med boken Haj - Jenny

Hej!

Här kommer ett inlägg om att arbeta med lässtrategier. Det är ju ett bra tag sedan detta var nytt. Men det är ett viktigt arbete att fortsätta med och verkligen lära eleverna dessa strategier på ett explicit sätt. Viktigt att hålla fast vid högläsning också, att eleverna får lyssna och så ha textsamtal, basen i undervisningen.

Våra treor har fått en klassuppsättning skönlitteratur från biblioteket. Det är boken Haj - Jenny av Lisa Lundmark. Boken handlar om att rätten att få vara sig själv, att duga som man är och att det är  bra att vi är olika. Jenny gillar att vara tyst och läsa böcker och att ibland få vara för sig själv. Men ofta tycker hennes magister att hon borde vara mer aktiv i klassrummet. Något att tänka på för alla oss lärare, inte minst. Boken är spännande och innehåller också en "riktig" haj...

Jag och min kollega arbetar tillsammans med åk 3 med lässtrategier till boken. Jag har gjort frågor till bokens kapitel, dessa får eleverna skriva svar på i skrivböcker. Men först har jag...

läst högt, stannat upp i läsningen, ställt frågor på, mellan och bortom raderna. Modellerat egna svar och rett ut ord och begrepp.

Vi har också haft ett metasnack om vilka slags frågor man kan ställa. 

På raderna - Svaret finns direkt i texten. Relativt enkla att hitta svaret på.

Mellan raderna - Man hittar svaret men på fler ställen i texten, men man måste lägga ihop två och två, dra en slutsats.

Bortom raderna - Det finns inte något rätt eller fel. Man kopplar till egna erfarenheter, och säga vad man tror eller tycker. En fråga som blir intressant att diskutera i grupp efter att eleverna skrivit ner sina svar. Vad tyckte du? Man får fler infallsvinklar och man kan ta in och diskutera olika etiska dilemman här. 

När alla har skrivit svar på frågorna går vi igenom några frågor, eller alla tillsammans. Här finns tillfälle att diskutera olika saker som sagt. Just den här boken fokuserar ju på att få vara sig själv, att vi är olika och det finns många diskussionsämnen att ta upp här.


Ovan övade vi oss på strategin att sammanfatta text. 


En toppenbra bok, och att arbeta sig igenom boken så här grundligt känns bra. Eleverna får lyssna på högläsning, öva på lässtrategierna, skriva svar, diskutera ord, frågor och etiska dilemman.

Ha det fint!
Jenny










söndag 3 februari 2019

Cirkelmodellen och den beskrivande genren, faktatext om Sverige, Sva år 5


Hej!

Vilken vinter vi har här i norr. Konstant kallt väder, ca - 20 vareviga dag...nu börjar vi längta efter mildare väder...

I skolan övar vi mycket på att skriva olika texttyper. På mellanstadiet i femman har vi arbetat med faktatexter och den beskrivande texten

Jag har använt mig av Tia Ojalas bok Språkkraft för år 4 - 6, som jag verkligen kan rekommendera. Den är strukturerad, enkel att arbeta efter och har en bra modelltext till varje genre. Här ser ni modelltexten om Sverige. Den bearbetar vi genom att läsa, diskutera och förklara ords och frasers betydelse och dessutom genom att svara på frågor om innehållet. 




Vi läste några olika faktatexter om Sverige, här är en text från ne.se, som vi har använt till att leta efter verben har och är. Det är viktigt att veta att verben i faktatexter i regel står i presens, och att använda markeringspennor är ett bra och roligt sätt att tydliggöra det. Det blir som en lek att läsa och leta efter orden, färglägga dem och till sist räkna hur många vi hittade.


Därefter inleddes fas 3,  där vi gemensamt förhandlade om ords betydelse igen, och tillsammans skrev stödord, ni ser att boken har förberett för detta på ett pedagogiskt sätt. 


Utifrån den gemensamma tankekartan om Sverige fick alla skriva en egen text i boken. Några gjorde det två och två. Som ni ser har boken rubriker och underrubriker och en form som gör att eleverna kan arbeta inom vissa ramar. För mina elever är detta perfekt, de ser hur mycket de ska skriva under varje rubrik, vilket också ger en viss trygghet. 

Att arbeta efter cirkelmodellen gör att stoffet blir genomarbetat flera gånger, vilket framförallt sva-eleverna behöver. Från det gemensamma till det självständiga. Dessutom bearbetas både ordförråd, grammatik och genrens struktur. 

Det som återstår är att bearbeta de ämnesspecifika orden igen. Det kommer jag att göra muntligt genom att skriva orden på lappar som eleverna sen ska beskriva och de andra ska få gissa ordet. Jag återkommer till detta här på bloggen. 

Ha det fint!
/ Jenny







onsdag 12 december 2018

Sammanhang i text - textbindning! Inspo från läslyftet


God fortsättning på det nya året 2019! 

Hur hjälper vi eleverna att skapa sammanhang i sina texter? Vi har under hösten arbetat med läslyftet och en modul som heter "Tolka och skriva text" och där har vi läst ett kapitel som handlar om just detta hur man skapar sammanhang  - textbindning i texter. Jag länkar filmen från modulen för den var riktigt bra, det är en årskurs åtta men innehållet går att applicera på alla åldrar. Där får man se hur en lärare gör en tidslinje på tavlan, för att "hänga upp" berättelsen på. När eleverna har läst ett kapitel har de tillsammans på en tidslinje fått skriva ner, kortfattat vad som hände under kapitlets gång, för att sedan sammanfatta och återberätta historien, men då öva sig på att använda sig av specifika tidsord i sin berättelse. Här är filmen: https://www.youtube.com/watch?time_continue=104&v=nBC4MlmjHQc

Det jag gjorde med mina elever, var att arbeta med ett kapitel ur vår läsbok. Syftet var att uppmärksamma eleverna på verbformen i berättelser, som i regel är preteritum, även om undantag finns. Vi läste boken och gjorde sedan en gemensam tidslinje som ni ser nedan, där sammanfattade vi kapitlet och stannade sedan upp vid verben. Hur säger man dem i nutid respektive dåtid? På något vis tycker jag att det blir väldigt tydligt med den här tidslinjen! Och i det gemensamma samtalet (fas 3 i cirkelmodellen) blir det ett tydligt verktyg.




Det här med tidsord har vi också fokuserat extra mycket kring i och med detta. Eleverna har fått listor med tidsord:

först,
i fredags,
sedan,
därefter,
efter det,
till sist,
slutligen,
sammanfattningsvis

Dessa listor har de framför sig när de ska sammanfatta berättelser, kapitlet i boken m m. Eleverna kan välja vilket ord som passar bäst in och ger variation.

Varför inte ta in en sådan här lista i den formativa bedömningen och kamratresponsen? Har eleven fått in några tidsord i sina berättelser?

Ha det fint!
/ Jenny

lördag 3 november 2018

Läsa - skriva - räkna garantin i praktiken, nyheter från skolverket kring kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och i skollagen

En annan föreläsning jag var på under NCS dagarna var den om läsa-skriva-räkna garantin från Skolverket. Här presenterades nya bestämmelser kring kartläggningsmaterial, skollag och så klargjordes några nya begrepp.

Syftet med det nya kartläggningsmaterialet i f-klass och i år 1 är att stödja lärare i att tidigt identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller få extra utmaningar.Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning. I åk 3 ska eleven nå upp till kravnivån för varje delprov i ämnet. I åk 3 görs ingen sammanvägning av delproven. Det ska tydligt framgå vilka delprov som eleven klarat eller inte.

De nya stöden (i f - klass) kartlägger språklig medvetenhet och matematiskt tänkande, materialen hitta språket och hitta matematiken är obligatoriska att använda från den 1 juli 2019, men i Luleå har det tagits beslut om att använda dessa redan nu.
Det är alltså ett stöd för lärare i att tidigt identifiera elever som visar en indikation på att inte nå kunskapskraven som senare ska uppnås i år 1 och 3 och är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Syftet är att tidigt reagera och upptäcka dessa elever och öka likvärdigheten och kvaliteten på de stödinsatser som sätts in. Man vill säkerställa att de allra yngsta eleverna får de särskilda stödinsatser de är i behov av. Materialet ska användas under höstterminen och består av övningar att göra i mindre grupper.

Nyheter för bedömningsstödet som är obligatoriskt att använda i år 1 är reviderat 2018. Nytt är:
  • Frågor till läraren om den fortsatta undervisningen
  • Exempel på extra anpassningar
  • Ny text med tillhörande uppgifter för avstämning C "Eleven läser längre texter på egen hand och visar förståelse för innehållet genom att besvara frågor" En fin text av den briljante författaren Ulf Stark.
Vilka är då nyheterna i skollagen?
Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1. förskoleklassen om det utifrån det nationella kartläggningsmaterialet finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i år 1 och 3 i svenska eller matte.

2. lågstadiet  om det utifrån det nationella kartläggningsmaterialet eller ett nationellt prov finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i år 1 och 3 i svenska eller matte.

Nya begrepp:
  • Visas en indikation på att en elev inte når dessa kunskapskrav ska en särskild bedömning göras.
  • Befarar vi att en elev inte når kraven ska åtgärder sättas in skyndsamt.
Vem ska göra detta då? Den ansvarige förskolläraren eller läraren i samråd med en specialpedagog. De ska också tillsammans planera hur stödet ska se ut för eleven i f - klass eller på lågstadiet. Så genom detta ska det säkerställas att vi upptäcker behov, att vi sätter in de insatser som är relevanta och att undervisningen utformas för att stödja alla elever. I slutet av läsåret, vid övergång till nästa stadie ska detta följas upp och resultat lämnas över till nästa lärare. 

Detta nya material kan nog underlätta för lärare att upptäcka och sätta in insatser tidigt. Uppenbarligen har Skolverket sett ett behov att stärka upp bestämmelser, lagar och insatser på den här nivån. Jag tyckte det var bra med frågorna om den egna undervisningen och Ulf Starks texter är alltid läsvärda. Generellt tycker jag att det är bra med alla insatser som bidrar till en mer likvärdig skola för alla. Det är bra med gemensamma material och tester för hela Sverige. Det ska inte spela någon större roll vem jag får som lärare, som elev har jag rätt till en likvärdig och bra skola oavsett var jag bor.

Ha det fint!


/ Jenny


 

söndag 28 oktober 2018

Nationellt centrum för språkutveckling - höstkonferens 2018 - Perspektiv på språk - Anne Marie Körlings bildpromenad

Den 8 - 9 oktober var jag på NCS höstkonferens och temat var Perspektiv på språk. En föreläsning som fastnade särskilt var Anne-Marie Körlings, där hon talade om bildpromenaden. Vilken inspirerande kvinna! Hon har imponerat på mig förr, i  t ex läslyftets moduler där hon lyfter samtalet och frågor. Hon pratar verkligen om undervisningens essens, och när jag fick ett par ord med henne efter föreläsningen blev jag helt starstrucked! : ) Nedan återger jag delar ur hennes föreläsning. Alla punkter är från hennes föreläsning.

Anne-Marie berättar hur hon arbetar med bilder. Hur hon bygger upp hela lektioner utifrån bilder och det gör hon genom att förbereda frågor och tänkbara uppgifter. Hon arbetar med svenska som andraspråkselever i olika åldrar och syftet är förstås att utveckla språket! Men tankesättet går att applicera på alla elevgrupper. Hela hennes synsätt går också ut på att vara en närvarande lärare som genom att lyssna och vara med, också kan ställe de rätta frågorna och följdfrågorna.

"Undervisningen blir tillgänglig och gemensam. Undervisningen både anpassas och utmanar eleven" Anne-Marie Körling.

Detta behöver du som lärare göra med bilderna du väljer som förberedelse före lektionen. Förmodligen är det bilderna i den skönlitterära boken som ni ska läsa i elevgruppen. 

Förberedelser för en bildpromenad 
• Läs igenom boken
• Studera bilder och illustrationer
• Förbered med frågor
• Se till detaljerna
• Skapa frågor.
• Vad gör detaljen med helheten?
• Vad kan höra ihop?
• Finns det motsägelser?
• Hur många ord kan vi hitta?
• Vad är det som inte visas?
• Vilka dofter kan det finnas på platsen?
• Vilka ljud kan vi höra?
• Vad finns i den negativa bilden?
• Vad kan påverka motiv?
• Antal färger som används?
• Dominerande färger?
• Vilket syfte har bakgrunden?

Nedan ser du frågor att ställa kring bilderna i ditt samtal med eleverna, utifrån din egen förberedelse av boken.

Frågor 
• Vad gör detaljen med helheten?
• Vad kan höra ihop?
• Finns det motsägelser?
• Hur många ord kan vi hitta?
• Vad är det som inte visas?
• Vilka dofter kan det finnas på platsen?
• Vilka ljud kan vi höra?
• Vad finns i den negativa bilden?
• Vad kan påverka motiv?
• Antal färger som används?
• Dominerande färger?
• Vilket syfte har bakgrunden?

Frågor och följdfrågornas betydelse 
Följdfrågorna är frågornas formativa följeslagare. De berättar att vi lyssnat, hur vi har förstått, vad vi kan hjälpa till att fokusera, vad som kan lyftas fram, visar intresse och att vi är intresserade av att hålla i relationen. Ur Körling: Textsamtal och bildpromenader, 2017 

Visst är det bra? Jag får nästan gåshud.: ) Detta visar hur stor vikt hon lägger vid samtalet och att det viktiga är att verkligen vara närvarande och kunna spinna på en tråd som kommer upp! Att vara förberedd men ändå beredd på att allt kan hända på en lektion, det kan gå åt ett helt annat håll än du har förberett. Spännande! Här kommer fler frågor:

Frågorna… 
• Vilken tid kan det vara?
• Vad påverkar bilden?
• Är det någon skillnad på bilden på omslaget och bilden i boken?
• Vilka färger har omslaget?
• Vilka färger ser vi?
• Om det är svartvitt – vilka kan färgerna vara?
• Hur kan man förstå vilket väder det är?
• Hur skulle det kännas att vara på platsen?
• Vem skulle du vilja byta plats med? 

Bildpromenadens syfte och mening:

Bildpromenaden: Tänka, kommunicera, tänka 
• Minns att du introducerar ett nytt sätt att se på bild
• Minns att samtalet är det centrala
• Eleverna lär sig att se på bild genom att samtala om bilden
• De får ord och kan skapa meningar genom att berätta om bilden
• Ha tålamod med nya moment och fortsätt bara undervisningen så länge att det fortsatt är spännande
• Avsluta hellre då det är som mest intensivt istället för att sluta när eleverna inte har mer att säga
• Upptäck och var nyfiken på hur ditt arbetssätt påverkar elevernas intresse för bild

Alltså, mycket handlar alltså om vår egen inställning. Att vi verkligen tänker efter vad vi vill och menar. Att det är viktigt att själv kunna modellera om våra tankar om bilden.

Lärarens inställning – ett medvetet val 
• Nyfiken på hur bilden uppfattas
• Inte rätt eller fel när eleven tänker och funderar
• Själv nyfiken på hur bilden kan förstås
• Tänker själv om bilden
• Modellar med frågor
• Om tyst bland eleverna fortsätter läraren att modella sina funderingar
• Modellar med intresse för det eleverna berättar och diskuterar
• intar ett medvetet förhållningssätt att oliktänkande berikar
• Bilden får oss att tänka, kommunicera, lära
• Vi upptäcker genom att vi får veta vad andra upptäcker

Jag brukar ibland tänka när jag har en arbetsbok för elever framför mig: Vad kan jag göra av den här uppgiften? Hur kan jag stretcha den? Alltså få ut det mesta av det som boken föreslår...Det här är lite likt, vad kan jag göra av de här bilderna i den här boken som vi ska läsa? Vad kan vi lära oss? Vilket ordförråd kan utvecklas? Och det jag verkligen tar med mig är det här med att vara förberedd men ändå beredd på att lektionen kan vinklas åt ett annat håll. Och att ta sig tid till att lyssna på eleverna. Fånga ögonblicket..

Ha det fint!
Jenny





söndag 21 oktober 2018

Gobitar ur en läsande klass - snart sista chansen - tips

Hej!


För oss som använt oss av en läsande klass, materialet som består av en uppsjö av texter och som det är tänkt att vi ska använda i vårt arbete med lässtrategier, se hit... Snart tas sidan bort från nätet, vad jag förstår, vi har fram till slutet av december på oss att enkelt kunna skriva ut kapitel för att använda i vår undervisning. Förvisso finns ju böckerna på våra bibliotek, men det var ju enkelt att bara kunna skriva ut dem på jobbet. Men syftet med webbsidan var ju att vi skulle få in tankesättet, att på ett medvetet sätt använda oss av lässtrategierna i vår undervisning. Och om vi har det, har ju syftet uppnåtts.


För min egen del tror jag verkligen att jag fått in det. En sak som jag ideligen gör är ju att stanna upp i texten och arbeta med ord och begrepps betydelse. En annan är att använda mig av cowboyen för att sammanfatta texter. En tredje är att förutspå, vad kommer hända när vi vänder på bladet? i nästa kapitel? På det har jag byggt flera lektioner.


Marie Trapp har i det här blogginlägget skrivit om sina bästa boktips ur en läsande klass!
Läs hennes bästa tips i blogginlägget.


Ha en fortsatt fin höst!
/ Jenny



söndag 30 september 2018

Att anaysera en saga - ett förarbete till att skriva egna berättelser med röd tråd

Hej!
De gula höstlöven yr utanför klassrumsfönstret och sommaren är ett minne blott. Mycket har hänt sedan i våras, jag har bytt skola och arbetar nu på andra sidan stan, på en 1 - 9 skola, nämligen Örnässkolan. Mitt uppdrag är fortfarande Sva men jag har också ett försteläraruppdrag med språkutvecklande inriktning. Jag arbetar i åren 1 - 6.

I alla fall. Skrivande är i fokus på båda stadierna och med nationella prov i sikte både för treor och sexor har vi börjat med att analysera skönlitterära texter genom fyrarutan. De behöver stöttning i att strukturera en berättelse med tydlig inledning, händelse, lösning och slut. Jag läser en saga högt för gruppen och sedan har vi diskuterat vad vi ska skriva under rubrikerna i fyrarutan. Stämmer det att en berättelse/saga är uppbyggd på detta sätt? Vi kollar tillsammans.

Vi läste vissa delar igen och eleverna kom med förslag på vad vi skulle skriva. Notera att målet med denna uppgift är att förstå hur en berättelse är uppbyggd, därför skriver vi kortfattat. När vi bearbetat detta ett par gånger kommer vi att ge oss på att skriva egna sagor. Då kommer vi att börja med en gemensam, och där göra mer målande beskrivningar.



Den gemensamma diskussionen och skrivningen är A och O för att ge tydlig stöttning innan man börjar med den individuella skrivningen. Här är min uppgift att rätta till strukturen och elevernas är att komma med förslag på innehåll.

Här är en annan variant med en annan grupp:





Att börja med att bryta ner en saga från en helhet till smådelar är ett bra sätt att verkligen gå på djupet för att förstå sagans delar. Men ta gärna korta, klassiska sagor av bröderna Grimm-typen som oftast har en tydlig sensmoral. Då är det lättare att hitta problem och lösning... avslutningen har ofta en tydlig knorr också.

Ha det fint!
/ Jenny