Att utveckla språket med hjälp av ipad

Jag har mer och mer börjat använda mig av ipad när jag arbetar med våra nyanlända med syfte att utveckla språket. Det är ett utmärkt sätt att öva uttal, meningsbyggnad och ordförråd. De barn jag har arbetat med på det här sättet är verkligen i början av sin svenska språkutveckling och behöver ganska mycket stöd.

När eleverna kommer in från rasten exempelvis, eller på måndagen när de vill berätta något om sin helg, då får de berätta högt för gruppen. Tillsammans formulerar vi hänsynsfullt om deras meningar, så att det blir korrekt svenska, och därefter läser vi dessa högt.

Nästa steg är att de helt enkelt får skriva sina respektive meningar på ipaden. Då använder vi oss av Skolstil, och det fiffiga med den är ju att det finns talsyntes som dels säger alla ljud när de skriver och dels läser upp hela den skrivna texten. Toppen! Det blir ytterligare en repetition av det sagda/nedskrivna. Och så är det en helt annan röst än deras egen, eller frökens..

Ett enkelt och funktionellt sätt där man utgår från elevernas vardagsspråk, vilket engagerar dem. Samtidigt som man utvecklar språket utvecklas också ordförrådet. Eleverna får både prata, skriva och läsa, vilket  kännetecknar ett språkutvecklande arbetssätt.

Ha det bra!
Jenny

Läslyftet: Textsamtal och arbete före, under och efter läsning.

För att öva på läsförståelse och få kognitivt utmanande uppgifter där eleven måste tänka till, är sant eller falskt meningar ett bra sätt. Efter att vi läst texten så skrev jag ut meningar som var antingen sanna eller falska. En mycket bra uppgift där de hajade till, när de upptäckte att det liknade ett "spel". Det var riktigt skoj, och man avslöjar sig själv om man inte tänker till innan man svarar... Antingen kan man ju göra det i grupp eller i par. Ett tips från Läslyftet! : )

Här ser ni vår plansch där vi samlat uppgifter som utgår från boken Vanten. Vår bildpromenad som vi startade hela arbetet med, och vårt arbete med ordklasser. Eleverna har fått leta och stryka över verb och substantiv och sen gjorde vi en lista, eleverna skriver på ipaden. I skrivande stund håller eleverna som bäst på med att skriva egna sagor, utifrån fyrarutan.  Att samla saker på väggen tycker jag blir en bra, synlig dokumentation både för eleverna och för mig själv.

Ha det fint!
/ Jenny

Vad ska vi göra? Ett radioprogram från UR, för nyanlända

Vill tipsa om detta radioprogram som heter "Vad ska vi göra?" Det är ett svenska som andraspråksprogram för skolår 1 - 3, på Utbildningsradion. Det handlar om Bengt och hans papegoja som hittar på olika saker. En lärarhandledning kan man skriva ut och till varje avsnitt finns också ett kortmemory som man kan använda på lite olika sätt. Jag brukar repetera ordbilderna först, innan vi spelar memory, som är ett oväntat uppskattat spel, tycker jag..därefter lyssnar vi på programmet och sen brukar vi skriva orden och rita till. Man kan ju också lyssna på avsnittet igen och leta efter vissa begrepp, det har vi också gjort. Jag tycker att detta passar bäst till de som är nyanlända.

Programmet är enkelt, handlar om vardagsnära ord och händelser, och så känns det lite ovanligt att "bara" lyssna på ett program. Man märker att eleverna från början förväntar sig att det också kommer en film men sen gör det ju inte det. Varje avsnitt är ca 15 min. Ett riktigt användbart läromedel som jag har haft nytta av! Testa! 

Ha det fint!

/ Jenny

Språkutvecklande arbete utifrån cirkelmodellen och skönlitteratur

Som sagt, vi går Läslyftet på min skola detta läsår där vi arbetar med modulen Textsamtal. Den här gången skulle vi arbeta med samtal före, under och efter läsning. Syftet är att bearbeta innehållet djupare på flera sätt och öka läsförståelsen.

Vi började med en bildpromenad! Vi tog bilder ur boken Vanten och i små grupper fick eleverna prata om bilderna, om vad de såg och i vilken ordning de trodde att bilderna skulle komma. Sen jämförde vi de olika grupperna innan vi läste sagan högt. En aktivitet före läsningen. Vi använde en bok som finns på enlasandeklass.se, Vanten. En klassiker med otroligt fina bilder!

När vi läste sagan stannade vi till då och då för att förklara ord, fraser och prata om innehållet. Vi tog fram Detektiven och Spågumman. Frågor som Vad ska hända nu? Vad menar de med det där? Det blev ett aktivt samtal under läsningen med engagerade elever. Detta tog en lektion i anspråk, en aktivitet under läsningen..

Nästa lektion tog vi fram Cowboyen och sammanfattade sagan tillsammans. Jag arbetade med min svagrupp och vi skrev en gemensam text tillsammans, där de sa och jag skrev och givetvis skrev de ner allt i sin skrivbok. Vitsen med att göra en gemensam text är att de får den rätta strukturen på texten, ordföljden och stavningen, eftersom att vi tillsammans bearbetar det de säger. En slags skrivmall. 

Eftersom att detta är åk 3 har vi börjat med ordklasser. En annan lektion, nu efter läsningen, tog jag fram en sida ur texten och så letade vi efter verb med markerpenna. En slags närläsning där vi först läste ett par meningar högt och noga tillsammans, stoppade efter punkt och frågade vad som händer i den meningen. Vilket ord är verb? Sen fick de arbeta två och två med att läsa, stoppa och prata med varann och stryka under verbet. 

Slutligen fick de skriva en verblista på ipaden. 

Fördelarna med att bearbeta en bok på det här sättet med aktiviteter före, under och efter läsningen, eller att arbeta efter Cirkelmodellen är att..

• Vi bearbetar textens innehåll på ett djupare sätt, förutom läsförståelse också egna tankar och reflektioner om texten, ordförrådet utvecklas och man kan använda den skönlitterära texten till att arbeta med språkets struktur på ett funktionellt sätt.
• Vi får engagerade elever som lär sig att man talar om innehållet, och därmed blir de mycket mer intresserade av att läsa böcker.
• Vi får själva roligare lektioner med intressanta samtal och får fatt i elevernas tankar om texten i samtalen. Det demokratiska klassrummet utvecklas där eleverna lyssnar på varann. Och att arbeta med skönlitteratur är toppen, det är bara att välja...

Tack Läslyftet för bra texter och idéer!

Ha det fint!

/ Jenny

Den beskrivande genren, att skriva en faktatext

I svagruppen i år 3 arbetar vi just nu med den beskrivande genren och med att lära sig vad en faktatext är och hur man skriver en sådan. Här ser ni målet med arbetsområdet. Jag började med att visa denna planering för eleverna och vi pratade om vad det innebar. Några kände redan till 6 - fältaren och vi pratade om vad orden betydde. Alla hade hört talas om vad en faktatext är och vad som skiljer den texttypen från t ex en saga. De hade rätt bra förförståelse. ( fas 1 i cirkelmodellen )

Att använda sig av en överstrykningspenna gör faktiskt arbetet lite roligare när vi skulle ta ut viktiga nyckelord och begrepp i texten om hackspetten, under vår läsning av modelltexten. Vi läste gemensamt och stannade då och då för att förklara. Alla hade var sitt papper och vi strök under nyckelord och förklarade dessa och tog sedan fram 6 - fältaren och strök över även där. Sen fick de fylla i alla rutor. Den här gången var uppdraget att skriva enstaka ord och inga meningar. Sen lyssnade vi på hur en hackspett låter på google. ( fas 2 i cirkelmodellen )

Nästa lektion fick de utifrån sin egen 6 - fältare skriva hela meningar och skapa en faktatext. Vi färglade de där nyckelorden som de ska kunna och så ritade de var sin bild. 

Nu har vi utifrån Cirkelmodellen arbetat med ord och begrepp, förförståelse, vi har studerat faktatexter och läst om hackspetten. Vi har skrivit en gemensam text. ( fas 3 i cirkelmodellen )

Sen ska de få gå över till den sista fasen, att använda sina kunskaper och välja ett nytt djur och skriva en individuell faktatext. Då ska de i princip kunna använda sig av ord, begrepp och genrens struktur när de gör en egen text. Med hjälp av stöttningen de fått under cirkelmodellens gång ska de inte vara så svårt!

Textsamtal, Läslogg med Spågumman

Textsamtal - det är vad vi övar oss på inom Läslyftet den här höstterminen. Jag har tidigare skrivit om metoden "tänka högt" och nu har jag under en period använt mig av Spågumman som läslogg med svagruppen i klass 3. Syftet har varit att eleverna ska få...

• En fördjupad läsförståelse genom det gemensamma samtalet
• Få fatt i sina egna tankar innan de berättar om dem för gruppen
• Ta del av kompisarnas tankar om textens innehåll
• Öka sitt ordförråd när vi går igenom ord och begrepp ( Visserligen Detektiven!)

Jag har använt mig av en bok som finns på enlasandeklass.se, den heter Drakens håla. Det är en spännande berättelse som det finns fem kapitel av på nätet. Nu har jag lånat boken för att vi bara m å s t e läsa slutet. 

Varje lektion har vi startat med att spå tillsammans genom att titta på bilder och rubriker och skriva ner våra tankar. Efter att de skrivit ner sina svar har de fått berätta om dem i gruppen innan jag eller någon elev har fått läsa högt igen. Sedan har vi stannat där jag tyckte det var lämpligt och spått igen. Vad tror vi nu ska hända? Eleverna har åter skrivit ner sina egna svar innan vi gick igenom dem i gruppen. Och slutligen fick de skriva ner vad de trodde skulle hända i nästa kapitel och några gånger fick de också rita innan de berättade vad de trodde. 

                                                   

Som ni ser behövde de inte skriva så mycket, utan instruktionen var att de skulle skriva en eller högst några korta meningar som svar. Elevernas tankar var viktigast. Även jag skrev ner mina svar. Det blev en modellering för eleverna. Det som jag tyckte var bra med det här var:

• Att vi gjorde detta flera gånger i rad. De fick in en rutin som gjorde att de blev vana att skriva ner sin svar och prata om dem och lyssna på andras tankar! Det gav dem trygghet.
• Bra att jag hade en kapitelbok så att de hade något att se fram emot, eftersom de nu gillade själva berättelsen.
• Läsloggen, att skriva ner sina egna svar först, gjorde att de fick fånga sina egna tankar om texten i lugn och ro, innan de hörde alla andras tankar. 
• Genom att lyssna på andras svar och delge sina egna får eleverna en fördjupad förståelse och reflektion av innehållet. Aha, man kan tänka så där? Jasså, du tror det? Har ni hört vad Kalle tror ska hända sen, det låter spännande! Att föra fram några kommentarer lite extra genom att vara lite teatralisk är ett sätt jag använde mig av för att höja elevernas självkänsla. De ska känna att deras tankar räknas och är viktiga. 

Det är så spännande att läsa alla texter från Läslyftet, de är verkligen inspirerande och får en att reflektera och ställa sig kritisk till sitt eget arbete. Hur ställer jag de rätta frågorna? Hur utvecklar jag mina textsamtal? 

Ha det fint!

/ Jenny

Textsamtal och metoden tänka-högt

Ett textsamtal innebär bland annat att ha mycket interaktion i klassrummet, att man packar upp en text och adderar egna erfarenheter, relaterar till annan text eller kunskap i ämnet och att man förklarar nya ord och begrepp. Egentligen är detta grunden för all pedagogik när man vill gå till botten med en text, förklara den och se till att man har alla eleverna med sig.

För att synliggöra sitt eget tänkande vid läsning skulle vi häromdagen använda oss av tänka högt-metoden. Det vill säga att jag väljer ut en text som jag läser högt i klassen. Då och då gör jag en paus, stannar till och ställer en fråga, och pratar högt om texten, genom att läsa om meningen, eller säga t ex då kommer jag att tänka på... eller det här påminner mig om hur...eller vad skulle det här betyda för mig? På det här sättet visar jag eleverna hur jag gör när jag inte förstår ett begrepp, och hur en omläsning kan klargöra en svår fras i texten och hur jag kan relatera till mina egna erfarenheter som jag kommer att tänka på. Eleverna lär sig en strategi helt enkelt som de senare ska kunna göra själv.

Jag provade att läsa boken Kung Midas. Vi har boken från förlaget Ving och det är en kort och lättläst variant som inte tar lång tid att läsa, perfekt för de yngre åldrarna. Den handlar om en kung som önskar att allt han rör vid förvandlas till guld och vad det kan få för konsekvenser...En sedelärande berättelse.. Det är bra att välja en text som är spännande och har ett tankeväckande innehåll.

Tankestoppen som jag gjorde och frågorna jag ställde mig var:

• Vad betyder girig?
• Vad tror ni att han önskade sig?
• Vad hade jag/ni önskat mig/er? Här sa jag vad jag hade önskat mig men jag frågade även eleverna.
• Hur ska han nu göra för att kunna äta? Kanske kan han bli matad?
• Hur hade jag reagerat om mina barn hade förvandlats till statyer? Det hade verkligen varit hemskt!
• Vad är viktigare än rikedom? Familjen och kärleken? Efter att vi läst sagan hade vi en diskussion i klassen om vad som är viktigt i livet. Sånt är verkligen givande.

När jag hade det här samtalet så blev det inte bara jag som pratade även om det är en slags modellering man ska göra. Men jag kan inte låta bli att involvera eleverna och får man med sig dem är det ju så roligt och så blir det ju mycket interaktion...det blir en slags modellering mer eller mindre tillsammans. Som ni vet har vi ju alltid några tystare elever och på det här viset får de hjälp, inte bara av mig utan även av sina kompisar med tips och idéer.

Ha en fortsatt fin vecka!
Fler tips från Läslyftet kommer..

Jenny

Språkutvecklande arbete - nya och gamla litteraturtips

Tiia Ojala har kommit ut med en ny bok om hur vi kan arbeta med och möta nyanlända elever. En bra översiktlig och lättläst bok i ämnet. Enkelt presenteras hur du inkluderar, arbetar med och organiserar arbetet pedagogiskt med eleverna. Vill man fördjupa sig finns det annan mer djupgående litteratur, noterar jag, som redan läst en hel del kurslitteratur i svenska som andraspråk, men den här berör alla delar från föräldrakontakter, till ett språkutvecklande arbetssätt på ett lättfattligt sätt. En bok som man hinner läsa. Ett plus för att man får ta del av författarens egna reflektioner.

Det här är en bok som man kan återkomma till då och då. Här läser man allt om hur man arbetar språkutvecklande, om samtalets och den viktiga interaktionens betydelse i undervisningen. Författaren beskriver ingående Cirkelmodellen och de olika delarna, samt genrepedagogik och ger konkreta pedagogiska tips och modeller för hur man kan arbeta språkutvecklande i sin elevgrupp. Det är en bok som det ofta refereras till och som borde vara en av grundlitteraturen i grundskollärarutbildningen. ( Kan inte tänka mig något annat! ) Stärk språket stärk lärandet, av Pauline Gibbons.

Själv noterar jag när jag nu börjat läsa litteraturen i Läslyftet, att jag redan har en bra bas från litteraturen i svenska som andra språk. Det är det språkutvecklande arbetet som kommer igen. : ) Vi har precis startat upp arbetet på min och vår grannskola tillsammans, där jag är handledare. Det är en spännande höst vi har framför oss, med många bra texter att läsa och lektioner att genomföra samt reflektera över tillsammans. Jag ser verkligen fram emot arbetssättet, att samtala och utvecklas genom det kollegiala lärandet. Tror på det här att utvecklas tillsammans.

Ha en fin höst!

Jenny

Att skapa utvecklande samtal i klassrummet

Sommarlovet går mot sitt slut och snart ska vi återse våra elever, nya och "gamla"! Reklam för skolmaterial börjar dimpa ner i brevlådan och jag börjar längta till en höstterminsstart, med nyvässade pennor, ny almanacka och doften av skolböcker och whiteboardpennor...för att förbereda mig lite smått under sommaren har jag läst min favorit Pauline Gibbons, och fastnat för det här med utvecklande samtal i klassrum, för att stärka både andraspråkselevers men även a l l a elevers språk- och kunskapsutveckling.

Gibbons menar att utvecklingen av det talade språket är viktig som en bro till det kunskapsrelaterade språk som eleverna möter i skolan. Dialogen är ett sätt att skapa möjligheter till tänkande. Därför, menar Gibbons, måste man se kritiskt på de dialoger som barn medverkar i. Barnen ska stimuleras till att "tänka högt" och läraren ska skapa talsituationer där eleverna får utforska och reda ut begrepp genom frågor, hypoteser och logiska slutsatser. Särskilt viktig är den interaktion där någon måste klargöra vad hen menar, förhandlar eller måste formulera om det hen vill ha sagt. För att utvecklas är det viktigt att eleverna får sammanhang där det ställs krav på deras språkliga resurser och där de måste tänka på, inte bara vad de ska säga utan också hur, för att göra sig förstådda! Här kommer tips på övningar  där eleverna träna på detta:

• Bildsekvens Här behövs en bildserie som berättar ett enkelt skeende, eller en förutsägbar historia, som delas ut bland eleverna. Ge eleverna var sin bild. Be dem beskriva sin bild, en i taget, och när alla är klara bestämmer de gemensamt i vilken ordning bilderna ska vara. Var noga med att lägga dem i rätt ordning från vänster till höger.(skrivriktningen) Sedan kan eleverna berätta historien i rätt ordning (upprepning) och övningen är en bra bro mellan tal och skrift!

• Tänk på en sak En övning på att ställa frågor - hjälper till att utveckla det logiska tänkandet. Välj en stor bild där det exempelvis förekommer olika sorters djur, och be en i gruppen tänka på ett. De andra ska försöka ta reda på vilket det är genom att ställa ja och nej frågor. Viktigt är att begränsa antalet frågor så att det inte blir ett batteri av gissningar. Uppmana eleverna att ställa frågor som ger dem maximalt med information. Har de frågat om djuret lever under vatten och fått ja, kan de utesluta alla som inte gör det.

• Heta stolen Eleverna sätter sig i ring och en stol är "heta stolen". Den som sitter där bestämmer sig för att vara en påhittad eller historisk person. Förslagsvis en som klassen läst om eller känner till. Kompisarna får ställa frågor för att få reda på så mycket som möjligt om denne.

• Beskriv och rita en övning på att ge instruktioner, beskriva saker och lägen - under, över bredvid till vänster om... Eleverna arbetar parvis och var och en har ett tomt papper och penna. Elev A beskriver för elev B vad hen ritar och elev B ska försöka göra en likadan teckning. Detta kallas skärmövning eftersom eleverna inte får se varandras teckningar. 

• Kims lek Ordförrådsövning. Ställ fram olika sorts saker eller bilder som har anknytning till det eleverna håller på med för tillfället. Låt eleverna titta en stund och täck sedan över sakerna och fråga eleverna hur många saker de kommer ihåg. 

Som avslutning på detta inlägg kommer en checklista med frågor som varje lärare bör ställa sig för övningar som utförs i par eller grupp:

1. Måste eleverna tala med varandra för att utför uppgiften?
2. Får de befästa ämneskunskaper?
3. Uttrycker sig eleverna i "längre sjok"?
4. Behöver de tänka?
5. Är alla elever involverade på något sätt?

All information är hämtad ur boken Stärk språket stärk lärandet av Pauline Gibbons. Ett lästips för övrigt, om du är intresserad av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Ha en fin start på höstterminen 2016!

/Jenny

Läsförståelse med hjälp av Cowboyen

Så här i slutet på årskurs ett har de flesta elever nått målet för årskursen i svenska: De kan ljuda ihop bokstäver till ord och läser hela meningar med flyt. De kan också skriva ord, meningar och på en årskurs ett nivå, skriva enkla sagor.

Med bara två veckor kvar av terminen fortsätter vi med läsläxan och de senaste veckorna har jag använt mig läsestrategern Cowboyen när vi går igenom den nya läxan. Ni vet, han som sammanfattar det viktigaste i texten.

När jag ger den nya läxan går vi alltid igenom nya ord, men på sista tiden har jag har velat sätta fokus på att verkligen få in mer prat och läsförståelse. Vad handlar kapitlet om? Vad är kärnan i kapitlet? Genom att få sammanhanget och diskutera vad som hände kan man ändå få in eventuella svåra ord och dess betydelse.

Så, efter att ha läst texten, först läser jag högt, sen läser eleverna texten två och två och slutligen pratar vi om kapitlet hela gruppen tillsammans. Då sammanfattar vi (cowboyen) högt, eleverna säger och jag skriver på tavlan, och sen skriver eleverna ner detsamma. Vi använder oss av strukturen Först, Sedan och Sist..

På så sätt bearbetar vi texten flera gånger, läser, pratar och slutligen skriver ner vad vi kommit fram till. Det känns som att vi arbetat oss igenom kapitlet ordentligt innan eleverna tar hem läxan och läser den igen. Cowboyen hjälper eleverna att få en bra förförståelse av texten och de är förberedda på att öva hemma.

Ha en fin helg!
Jenny

Språkutvecklande grupparbete genom fyrarutan

Under detta läsår har jag i år 1 använt mig av Fyrarutan som mall när vi skrivit sagor. Eleverna är vid det här laget väl förtrogna med strukturen och vi har använt den för att skriva både gemensamma och individuella sagor.

Nu tog jag fyrarutans rubriker, inledning, problem, lösning och slut och lät eleverna i grupp göra en saga tillsammans. Jag kallade uppdraget "Fyrarutan på längden" ( Tidigare har jag haft mallen i ett A4-format) De fick i uppdrag att:

• Göra en saga tillsammans. 
• Alla i gruppen skulle rita en bild till varje rubrik, men de skulle komma överens om vad de skulle rita.
• Samtidigt som de ritade skulle de bestämma vad sagan skulle handla om. Därmed fick de diskutera och komma överens om innehållet.
• När allt var färdigritat, skulle de skriva ner sagan på en ipad. De fick turas om och hjälpas åt.
• Tills sist skulle de redovisa sin saga.

En färdig saga.

..och en till.

Hur gick det då?

Att rita och prata om vad sagan skulle handla om var väldigt roligt, de skrattade och diskuterade, ibland lite väl högljutt. Men diskussionerna gav något, de fick öva på att tala, diskutera och komma överens med varandra. Det blev en slags lek och genom den kan man lära sig en hel del, tycker jag.

Mycket övning i att tala : ) Och i att samarbeta.

Andra steget var själva skrivandet och där turades eleverna om att skriva samtidigt som de andra sa vad som skulle skrivas. Eller så färdigställdes bilderna. Det gick riktigt bra, jag gick runt och gav lite tips på hur texterna skulle kunna utvecklas och de skrev på. Att använda talsyntesen är ju väldigt bra, också ur ett s v a - prespektiv där eleven kan lyssna på hur frasen eller ordet ska uttalas. I den här klassen har vi en alldeles nyanländ elev som har stor hjälp av detta.

Sen fick de öva på  att läsa upp sina sagor innan det var dags att redovisda för klassen. De läste upp sina sagor och med hjälp av bilderna så berättade de lite extra om sagan. Bilderna förstärkte ordet.

/ Jenny

Den återberättande genren, fas 4

I åk 1 tog jag upp den röda tråden med den återberättande genren genom att alla fick klistra in förra veckans gemensamma återberättande text i sina skrivböcker. Jag hade lagt till lite kom-ihåg-ord på varje rad. Vi läste och talade om vad de röda orden innebar och repeterade i grupp vilka tidsord som man kan använda.

Sen startade vi dagens lektion som handlade om att vi nu skulle skriva individuella återberättande texter. (Fas 4 i cirkelmodellen.)Vi gjorde först en mindmap på whiteboarden för att friska upp minnet om denna vecka, och eleverna fick berätta vad de har gjort, både i skolan och på fritiden. Sedan fick de börja skriva. Alla skulle ha med rubrik, minst tre händelser och en slutkommentar. Det blev ett lite varierat resultat, som det blir när man inte styr lika mycket. Olika elever är på lite olika nivåer när det gäller skrivande och det märks ju också.

De skulle också stryka under sina tidsord.

Här är en som verkligen har anammat det här med tidsord.

Nu känns det som att vi har arbetat igenom det här med att återberätta med den här gruppen. Vi har ägnat ett par lektioner per vecka till detta under tre veckors tid. Se mina tidigare inlägg om du vill läsa mer om det. 

Sammanfattningsvis har jag följt cirkelmodellen med att studera texter, leta efter tidsord, ha gemensamma diskussioner, skriva gemensamma texter och nu slutligen individuella texter. Att använda cirkelmodellen ger en tydlig struktur som är lätt att följa och det gör arbetet mer genomarbetat, tycker jag, och det är heller aldrig för tidigt att använda de rätta begreppen i skolan, som till exempel rubrik, händelse, och alla tidsord. Man måste få stöta på orden tidigt och höra dem många gånger för att de ska befästas så småningom!

Ha det fint!

/ Jenny

Den återberättande genren med åk 1

Här ser ni två fina planscher som jag lånat från oppetklassrum.se. De små, fina ugglorna fick genast beröm av eleverna och jag tyckte att innehållet var fint presenterat. Vi började med den här genren förra veckan när vi lyssnat på "Jag rymmer" (se mitt förra inlägg) och nu fortsatte vi med att öva på tidsorden genom att använda dem när vi skrev i vår loggbok om veckan, och när vi skrev en gemensam text om veckan som gått. Då skrev eleverna två och två den gemensamma texten på ipad.

Men först gjorde vi övningen mina och dina ord, från öppetklassrum. Eleverna fick ett papper där de skulle skriva ner 5 tidsord och sedan skulle de gå runt i klassen och låta sina kamrater skriva ner några tidsord till, på sitt papper. Det blev ett enkelt övningstillfälle och om de inte ihåg orden så kunde de titta på Tidsordsplanchen som var uppsatt på två ställen i klassrummet, dessutom fick de gå runt lite för ovanlighetens skull ; )

I det här arbetet har vi arbetat med de tre första faserna i Cirkelmodellen. Bildkälla: Pedagogmalmö 

Fas 1 och 2:  Vi har pratat om och studerat återgivande texter. Vi tog också upp vad det är för skillnad mot t ex en saga. Vi läste och strök under alla tidsord i ett par texter som jag hade skrivit. Slutligen gjorde vi skrivövningen med att enbart skriva ner orden i en ordlista. Det är lite kul att ha diskussioner med sju-åttaåringar och det vet precis vad som är skillnad på en saga och en återberättade text nu. Roligt att höra deras förklaringar!

Fas 3: Vi har skrivit några gemensamma texter. Bland annat när vi återberättade en bok, och nu när vi pratade om vad vi har gjort i veckan. Dessutom använder vi nu tidsorden i vår loggbok, där vi varje dag skriver kort vad vi gjort, och på fredagar reflekterar vi över om vi nått veckans mål. Att hitta tillfällen när man kan få in saker då och då är bra tycker jag, t ex det här med loggboken. Man behöver få in begrepp ofta för att befästa dem.

Fas 4: Nu blir det egna återgivande texter som vi kommer att arbeta med nästa vecka. 

Ha det fint! 

/ Jenny

Den återgivande genren - jag rymmer!

Idag introducerade jag denna genren i åk 1. Jag pratade om att ibland vill man berätta vad som har hänt, och i rätt tidsföljd och då passar den återgivande genren bra. Allra först kom vi fram till att vi redan skrivit olika typer av texter, till exempel sagor som vi vid det här laget är riktigt duktiga på! En pojke räckte upp handen och sa, ja, men då är det som när vi har skrivit i vår loggbok då? och detta stämmer ju, vi brukar berätta vad vi har gjort och göra en reflektion på fredagar om veckan = den återgivande genren..fast nu kommer vi till det här med tidsord och själva formen. Jag hade skrivit en text om när vi hade friluftsdag som vi analyserade först. Och skrivit tidsorden med en annan färg.

I går såg vi Jag rymmer, programmet från UR. (Se mitt föregående inlägg) Nu började vi återberätta sagan, här ser ni också att vi hade olika färger på de typiska tidsorden för texten. Vi samtalade tillsammans, eleverna sa och jag skrev. När jag frågade om fåret hade varit en flicka eller pojke så var svaret i klassen  ca 50/50 så jag passade på att introducera ordet hen för eleverna.

Jag hade också förberett skyltar med orden rubrik, orientering, händelse 1, 2, 3 och slutkommentar som jag häftade upp på tavlan bredvid raderna. Det blir ganska tydligt. ( Dock inte på den här bilden...)

Här ser ni ett elevverk! ; ) Hen hann även göra några illustrationer till, passande nog med fyra rutor, för att få med de olika tidshändelserna. Jag tror att det också bottnar i att den här eleven har, under stor del av höstterminen arbetat med fyrarutan när vi skrivit sagor. Den tydliga strukturen hjälper eleverna att tänka både kronologiskt och logiskt. 

Vi kommer att fortsätta med den återgivande genren, med att bland annat analysera texter och leta efter tidsorden. I bland är det lätt att tänka att det blir för avancerat att prata om begreppen slutkommentar och händelse i år 1, men det är bara bra. Alla elever greppar inte alla betydelser direkt, men de får ett rikare inflöde av ord och när man tar orden i sitt sammanhang förstår flertalet. Nästa gång känner några till elever igen sig och kan applicera ordet i ett ytterligare rikt sammanhang. 

Jag skulle vilja slå ett slag för äldre läromedel, framförallt i SO och NO, som har mycket mer beskrivande texter och längre texter. Ett modernt läromedel idag har så magra texter att de kan bli svåra att förstå, framför allt för våra flerspråkiga elever. När jag arbetar med Istiden i åk 3 har jag använt läromedel från 80-talet för att både text och bild beskriver och ger eleverna en mycket mer målande och beskrivande bild av den tiden. Allt beror ju på om eleverna kan gå igenom texterna på ett vettigt sätt tillsammans med en pedagog, men jag hävdar att en fylligare text, tillsammans med instruktion och genomgång av en lärare ger eleven mer kunskap om ämnet. Jag undrar varför en modern SO/NO bok idag har så fattiga texter. Hur tänker författarna? Jag fortsätter att gå ner i källaren för att ta fram våra "dyrgripar" från förr...

Ha en fin helg!

/ Jenny

Jag rymmer! - programmet Lässugen från UR

Hittat ett till suveränt avsnitt av programmet Lässugen från UR. Den här gången var det Eva Röse som läste upp "Jag rymmer!" av Eva Lindström. En bok som handlar om vad det betyder att känna sig trygg och omtyckt men även det motsatta, att ingen bryr sig.. huvudpersonen var ett får som rymmer och blir kompis med en mård. Röse läste sagan urbra med stor variation, från att ibland skratta till att snabbt bli gravallvarlig.. dessutom pratar de lite, hon och flickan hon läser högt för, om vad olika saker betyder och varför de gör som de gör i sagan...

I min s v a grupp i åk 1 och 2 pratade började vi med att först förklara några centrala begrepp ur boken. Jag använder eleverna som får komma med förslag, vi förklarar tillsammans och så ritar jag gärna...En bild av en mård hade jag tagit ut från nätet innan lektionen.. När vi gjort detta så ser vi programmet. Efteråt använde jag Läsfixarfrågor, på raderna, och mellan och lite bortom när vi pratade om boken. Ungefär dessa frågor ställde jag:

• Varför rymde fåret?
• Vem mötte fåret i parken?
• Vad trodde mården att fåret var först?
• Vad gör en rymling?
• Vad grillade mården?
• Varför fick han inte vinka till sina gamla kompisar?
• Varför valde han att vara kvar hos mården?
• Hur skulle du ha gjort?
• Har du rymt någon gång?

Det är inte klokt vilka intressanta diskussioner det blir! Ibland kan jag bli paff när eleverna är så bra på att beskriva hur t ex fåret kände sig när han rymde. Att han var jätteledsen och att han trivdes mycket bättre hos mården för där kände han sig mer hemma. 

Efter att vi svarat på frågorna hade jag gjort ett arbetsblad som vi hjälptes vi åt med att svara på. Här är vi dock inte riiktigt klara med bilden än. 

Så, sammanfattningsvis. 

• Denna lektion har vi arbetat med läsförståelse genom Lässugen - programmet som jag verkligen kan rekommendera till alla som arbetar på lågstadiet. Framförallt till klass 1 och 2.

• Förförståelse genom att förklara centrala begrepp och ord och fraser.

• Sedan se programmet och så ställa olika typer av frågor till gruppen som leder till samtal, diskussioner och en del egna funderingar hos eleverna!

• Det blev också en liten skrivövning tillsammans. För att få med både lyssna, tala och ett skrivmoment. Nästa lektion kommer vi att arbeta med den återgivande genren utifrån denna bok. Mer om det nästa gång!

• Här är länken till programmet: Jag rymmer! - Lässugen Trevlig lektion! ; )

Ha det fint!

/ Jenny

Den återgivande genren

Efter att ha bearbetat sagan om det röda äpplet genom att först ha pratat om orden i sagan, sen läst och pratat om sagan och slutligen arbetat med läsförståelse tillsammans utifrån programmet Lässugen ( Fas 1 och 2 i Cirkelmodellen ) har jag nu introducerat den återgivande genren. Jag frågade eleverna om de kunde komma ihåg äpplets väg genom sagan och det kunde de så klart!

Jag presenterade genren med dess nyckelord först, sedan, därefter, till sist för eleverna och så skrev vi en gemensam text om äpplet. Jag har en ivrig grupp som verkligen vill visa att de kan, och att de minns var äpplet har varit. Det här ser jag som fas 3 i Cirkelmodellen där man skriver en gemensam text.

Ja, det här var en introduktion och vi kommer att fortsätta arbeta med den återgivande genren på flera sätt, bland annat genom att placera en sagas bilder i rätt ordning och skriva till dem, med hjälp av nyckelorden.

Ha det fint!

/ Jenny

Sagan om det röda äpplet, Lässugen från UR, förförståelse, lässtrategier

En absolut favorit bland barnboksförfattare är Jan Lööf som bland annat skrivit den underbara Sagan om det röda äpplet. Förutom att historien är av hjärngympekaraktär där man får tänka till var äpplet är på sin väg genom sagan så är bilderna fulla av intressanta detaljer. 

                                     

Med ettorna och tvåorna i s v a började vi med att skapa förförståelse och bygga på kunskap om ord genom att varje elev får ett häfte med bilder och tomma rader i, ur sagan. Vi samtalar om sagans bilder och diskuterar vad (nästan) allting är. 

- Beskriv vad du ser på bilden. 

- Vad heter det? Vad använder man det till? 

Växthuset tyckte någon att det är bra att fika i...Och fågelholk, det är skillnad på fågelholk och fågelbo... Jag berättar sagan i stora drag för att det ska bli lite spännande och det blir en hel del ivriga samtal. Eleverna skriver ner alla ord/meningar i sitt häfte. Detta ger eleverna en förförståelse till boken, som de har nytta av då vi lyssnar på sagan. 

Sen tittar vi på ett avsnitt av den fenomenala serien Lässugen från UR. Den här gången var det Markoolio som läste Sagan om det röda äpplet. Bara en sån sak, att en annan röst läser sagan är en vinst, tycker jag. Allt för att få variation på lektionen.

URs Lässugen Markoolio läser Sagan om det röda äpplet 

Sen arbetade vi med läsförståelse genom att ställa frågor tillsammans som vi svarade på. Vart gick gubben in? Vad gjorde frukthandlaren? Varför skällde mormor på Per? Och så pratade vi om äpplets väg genom sagan. Hur många ställen hann det vara på? På så sätt har vi arbetat igenom sagan, både med ordförråd och så med sagans innehåll. Vi har övat på att skriva ord och meningar och fört samtal med varann.

På Marie Trapps blogg kan du läsa om hur man kan använda serien till att arbeta med lässtrategier i skolan. Marie Trapps blogg,om lässtrategieroch programmet Lässugen Mycket intressant!

Ha det fint!
/ Jenny

Slut på Sportlovet, läsinlärning år 1

Så är Sportlovet slut och det är dags att ta tag i en ny vecka. Jag sitter och planerar och kikar runt på olika intressanta länkar och fastnade för den här:

Bodil Jönssons föreläsning om läsinlärning i årskurs 1

För den som vill se en rolig och inspirerande föreläsning på 22 minuter där Jönsson beskriver hur hon på ett konkret och lustfyllt sätt lär barn att läsa. Hennes tydliga ramar och mål med det första året i skolan. Läsningens två faktorer, avkodning och förståelse och så hennes intensitet. Inspirerande och rolig framförallt om man är ny lärare på lågstadiet men även om man har lång erfarenhet.

Ha en bra vecka!

/ Jenny

Cirkelmodellen fas 1 och 2, ordlistor, bygga upp kunskap

Här ser ni våra vinterordlistor som jag har gjort med mina andraspråkselever i åk 2 och 3. Efter att ha arbetat med Rödluvan går vi nu vidare till denna vintersaga. Jag startade med att tillsammans med eleverna titta på bilderna och prata om vad vi ser och om vad sagan handlar om. Jag "pratläser" den kan man säga. Sen frågar jag och eleverna får namnge allt på bilderna och det kan bli roliga diskussioner. Vad är en galosch? Och en rock? uttrycket "ett par" och givetvis obestämd artikel, en eller ett tar vi med. 

Istappar var ett nytt ord för flera.

Så här såg det ut i elevernas böcker...

..innan de renskrev orden till listor på sina i-pads. Avslutningsvis läste jag boken för dem.

I Cirkelmodellen fas 1 bygger man upp kunskap. Det mina elever har fått göra är...

• Tala, diskutera, fråga och berätta om ordens betydelse.
• Skriva ner orden och renskriva dem på ipads.. Repetition är kunskapens moder..; )
• Öka på sitt ordförråd och så de har hört sagan två omgångar. Eleverna får på så vis läsa, de får förebilder inom texttypen, de hör vilka språkliga drag och vilken struktur sagan har. Då är vi inne på fas 2 i Cirkelmodellen. 

Under nästa lektion återberättade vi sagan och skrev ner den. Cirkelmodellen fas 2, läsa texter inom genren och få förebilder. Här har eleverna sagt och jag skrev, fast de skrev också i sina skrivböcker. De slipper aldrig undan ; )

Språkutvecklande arbete kännetecknas av en rik tal- , läs- och skriftproduktion. Här ingår allt och det ger mer. 

Jämför också med fas 1 om Rödluvan. om du vill läsa mer om detta.

Ha det bra!

/ Jenny

Cirkelmodellen, fas 4, individuell text

Här ser ni en saga skriven av en andraspråkselev i åk 3. Den sagan skrev hen sen vi arbetat igenom sagan om Rödluvan, som ni kan läsa om i mitt förra inlägg. Här var syftet att skriva en saga med.. 

inledning, problem/handling, lösning och ett slut.

 

Vi utgår från fyrarutan med rubrikerna ovan och tänker på vad de innebär för just den här sagan. Vi pratar om vilka nyckelord de olika delarna kan innehålla. Det var en gång, sedan, därefter, till sist... Först skrev hen sagan i sitt skrivhäfte och sedan rättade vi den tillsammans och därefter skrevs den på i-paden. Här säger jag också till eleverna att de kan passa på att utveckla de olika delarna i sagan. Det är liksom lättare att få ner någon mening extra när man arbetar med ipaden.

Det här är också en andraspråkselev i åk 3 som har ett lite enklare språk. Jag har rättat en del men inte allt, det beror lite på för vem de ska läsa upp texten. 

Jag har fyrarutan uppsatt på väggen som man kan peka på och fråga..hur är din inledning? Förut var det ofta så att eleverna ville komma så fort som möjligt till själva händelsen men nu tycker jag att de blivit bättre på att utveckla alla delarna.

Jag upplever att sen jag började arbeta efter cirkelmodellen och efter fyrarutan har arbetet...

• Tydligare struktur för eleverna att arbeta efter.
• Verkligen ett bra sätt att arbeta med ordförråd genom skönlitteratur.
• Ett språkutvecklande arbetssätt med mycket läs-, tal- och skriftproduktion för eleven.
• Ett roligt arbetssätt även för mig som pedagog! : )

I den här gruppen är eleverna väldigt ivriga på att få läsa upp sina sagor och vi brukar arbeta lite efter "two stars and a wish" där eleverna får säga en-två saker som är bra med varandras sagor men också om det är något de ska tänka på till nästa gång. Ofta lyssnar de mycket på vad kompisarna säger och tar tipsen på allvar. 

Ha det fint!

/ Jenny

Cirkelmodellen och Rödluvan

Jag var på en inspirerande föreläsning om Språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik. Tiia Ojala hette föreläsaren och hon har också en blogg som heter multikultiskola.blogspot.se  Hon pratade b la om hur hon arbetat efter cirkelmodellen och gick igenom de olika genrerna som vi enligt Lgr 11 ska undervisa i. Det jag tar med mig är hur viktigt det är att undervisa om explicita läs- och skrivstrategier. Min egen erfarenhet är att arbetar man med t ex genrer med eleverna och verkligen stöttar dem i hur en text är uppbyggd, vad som är specifikt för just den genren så blir eleverna trygga och vågar mer. De satsar på lektionerna och lär sig därför mer. Jättebra! Att arbeta efter cirkelmodellen är mer tidskrävande och man genomarbetar ett moment grundligare, och är därför mer tidskrävande, men det ger mer för eleven.  

Med min s v a-grupp i år 3 har vi den senaste veckan arbetat med den beskrivande genren. Jag bestämde mig för att fortsätta med detta men även gå in på den narrativa, berättande genren med sagan om Rödluvan. 

Jag började med cirkelmodellen steg 1, där man bygger upp kunskap inom ämnesområdet. Vi gjorde en tankekarta om Rödluvan och Vargen och kom då in på det här med att beskriva. Både flickan, vargen och naturen. Vi hade ett jättefint samtal där vi arbetade med ordförråd och med att beskriva. Vi studerade en bild, eleverna fick parprata med varandra och sen berättade var och en vad de såg på bilden. Jag skrev upp på tavlan och vi hjälptes åt med obekanta ord och förklarade dem för varandra. Sen fick de skriva ned vår text i sina skrivböcker och klistra in bilden. Eleverna fick på detta sätt bekanta sig med sagan och karaktärerna. De arbetade med sitt ordförråd och de som hade hört sagan fick berätta den för oss andra. 

Nästa lektion började med fas 2 i Cirkelmodellen. (Där man studerar texter för att få förebilder) 

Vi studerade sagans text tillsammans. Jag delade ut sagan till alla elever och vi läste den, först läste jag den högt och sedan läste vi den igen, nu läste alla eleverna var sin bit. Längre hann vi inte, men fas 3 (Skriva en gemensam text) kommer att inledas med att eleverna kommer att få klippa ut bilder ur sagan och sedan skriva till varje bild för att lära sig sagan och så skriva en berättelse med en början, mitten och slut. Det blir den gemensamma texten. Till sist kommer fas 4 där de ska få skriva en individuell text. Tror att jag återkommer om det!

Att bearbeta en text på det här sättet känns som en nödvändighet när man arbetar med svenska som andraspråkselever. Man får mycket ut av en enda text....

• Via tankekartan bearbetas och ökas ordförrådet.
• Man kan samtala på flera sätt, t ex parprat, gruppsamtal, det vill säga Tala.
• Genrespecifika nyckelord bearbetas och språkliga strukturer som vad som hände först, i mitten och i slutet av sagan.
• Eleverna får skriva och öva sig på den för genren specifika texttypen, som t ex sagan.
• Och så kan man samtidigt arbeta med bra skönlitteratur som man vill "ge" eleverna. 

Ja, det här är min melodi!

Ha en fin vecka!

/ Jenny