Sammanhang i text - textbindning! Inspo från läslyftet

God fortsättning på det nya året 2019! 

Hur hjälper vi eleverna att skapa sammanhang i sina texter? Vi har under hösten arbetat med läslyftet och en modul som heter "Tolka och skriva text" och där har vi läst ett kapitel som handlar om just detta hur man skapar sammanhang  - textbindning i texter. Jag länkar filmen från modulen för den var riktigt bra, det är en årskurs åtta men innehållet går att applicera på alla åldrar. Där får man se hur en lärare gör en tidslinje på tavlan, för att "hänga upp" berättelsen på. När eleverna har läst ett kapitel har de tillsammans på en tidslinje fått skriva ner, kortfattat vad som hände under kapitlets gång, för att sedan sammanfatta och återberätta historien, men då öva sig på att använda sig av specifika tidsord i sin berättelse. Här är filmen: https://www.youtube.com/watch?time_continue=104&v=nBC4MlmjHQc

Det jag gjorde med mina elever, var att arbeta med ett kapitel ur vår läsbok. Syftet var att uppmärksamma eleverna på verbformen i berättelser, som i regel är preteritum, även om undantag finns. Vi läste boken och gjorde sedan en gemensam tidslinje som ni ser nedan, där sammanfattade vi kapitlet och stannade sedan upp vid verben. Hur säger man dem i nutid respektive dåtid? På något vis tycker jag att det blir väldigt tydligt med den här tidslinjen! Och i det gemensamma samtalet (fas 3 i cirkelmodellen) blir det ett tydligt verktyg.

Det här med tidsord har vi också fokuserat extra mycket kring i och med detta. Eleverna har fått listor med tidsord:

först,
i fredags,
sedan,
därefter,
efter det,
till sist,
slutligen,
sammanfattningsvis

Dessa listor har de framför sig när de ska sammanfatta berättelser, kapitlet i boken m m. Eleverna kan välja vilket ord som passar bäst in och ger variation.

Varför inte ta in en sådan här lista i den formativa bedömningen och kamratresponsen? Har eleven fått in några tidsord i sina berättelser?

Ha det fint!
/ Jenny

Läsa - skriva - räkna garantin i praktiken, nyheter från skolverket kring kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och i skollagen

En annan föreläsning jag var på under NCS dagarna var den om läsa-skriva-räkna garantin från Skolverket. Här presenterades nya bestämmelser kring kartläggningsmaterial, skollag och så klargjordes några nya begrepp.

Syftet med det nya kartläggningsmaterialet i f-klass och i år 1 är att stödja lärare i att tidigt identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller få extra utmaningar.Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning. I åk 3 ska eleven nå upp till kravnivån för varje delprov i ämnet. I åk 3 görs ingen sammanvägning av delproven. Det ska tydligt framgå vilka delprov som eleven klarat eller inte.

De nya stöden (i f - klass) kartlägger språklig medvetenhet och matematiskt tänkande, materialen hitta språket och hitta matematiken är obligatoriska att använda från den 1 juli 2019, men i Luleå har det tagits beslut om att använda dessa redan nu.
Det är alltså ett stöd för lärare i att tidigt identifiera elever som visar en indikation på att inte nå kunskapskraven som senare ska uppnås i år 1 och 3 och är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Syftet är att tidigt reagera och upptäcka dessa elever och öka likvärdigheten och kvaliteten på de stödinsatser som sätts in. Man vill säkerställa att de allra yngsta eleverna får de särskilda stödinsatser de är i behov av. Materialet ska användas under höstterminen och består av övningar att göra i mindre grupper.

Nyheter för bedömningsstödet som är obligatoriskt att använda i år 1 är reviderat 2018. Nytt är:

• Frågor till läraren om den fortsatta undervisningen
• Exempel på extra anpassningar
• Ny text med tillhörande uppgifter för avstämning C "Eleven läser längre texter på egen hand och visar förståelse för innehållet genom att besvara frågor" En fin text av den briljante författaren Ulf Stark.

Vilka är då nyheterna i skollagen?
Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1. förskoleklassen om det utifrån det nationella kartläggningsmaterialet finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i år 1 och 3 i svenska eller matte.

2. lågstadiet  om det utifrån det nationella kartläggningsmaterialet eller ett nationellt prov finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i år 1 och 3 i svenska eller matte.

Nya begrepp:

• Visas en indikation på att en elev inte når dessa kunskapskrav ska en särskild bedömning göras.
• Befarar vi att en elev inte når kraven ska åtgärder sättas in skyndsamt.

Vem ska göra detta då? Den ansvarige förskolläraren eller läraren i samråd med en specialpedagog. De ska också tillsammans planera hur stödet ska se ut för eleven i f - klass eller på lågstadiet. Så genom detta ska det säkerställas att vi upptäcker behov, att vi sätter in de insatser som är relevanta och att undervisningen utformas för att stödja alla elever. I slutet av läsåret, vid övergång till nästa stadie ska detta följas upp och resultat lämnas över till nästa lärare. 

Detta nya material kan nog underlätta för lärare att upptäcka och sätta in insatser tidigt. Uppenbarligen har Skolverket sett ett behov att stärka upp bestämmelser, lagar och insatser på den här nivån. Jag tyckte det var bra med frågorna om den egna undervisningen och Ulf Starks texter är alltid läsvärda. Generellt tycker jag att det är bra med alla insatser som bidrar till en mer likvärdig skola för alla. Det är bra med gemensamma material och tester för hela Sverige. Det ska inte spela någon större roll vem jag får som lärare, som elev har jag rätt till en likvärdig och bra skola oavsett var jag bor.

Ha det fint!

/ Jenny

 

Nationellt centrum för språkutveckling - höstkonferens 2018 - Perspektiv på språk - Anne Marie Körlings bildpromenad

Den 8 - 9 oktober var jag på NCS höstkonferens och temat var Perspektiv på språk. En föreläsning som fastnade särskilt var Anne-Marie Körlings, där hon talade om bildpromenaden. Vilken inspirerande kvinna! Hon har imponerat på mig förr, i  t ex läslyftets moduler där hon lyfter samtalet och frågor. Hon pratar verkligen om undervisningens essens, och när jag fick ett par ord med henne efter föreläsningen blev jag helt starstrucked! : ) Nedan återger jag delar ur hennes föreläsning. Alla punkter är från hennes föreläsning.

Anne-Marie berättar hur hon arbetar med bilder. Hur hon bygger upp hela lektioner utifrån bilder och det gör hon genom att förbereda frågor och tänkbara uppgifter. Hon arbetar med svenska som andraspråkselever i olika åldrar och syftet är förstås att utveckla språket! Men tankesättet går att applicera på alla elevgrupper. Hela hennes synsätt går också ut på att vara en närvarande lärare som genom att lyssna och vara med, också kan ställe de rätta frågorna och följdfrågorna.

"Undervisningen blir tillgänglig och gemensam. Undervisningen både anpassas och utmanar eleven" Anne-Marie Körling.

Detta behöver du som lärare göra med bilderna du väljer som förberedelse före lektionen. Förmodligen är det bilderna i den skönlitterära boken som ni ska läsa i elevgruppen. 

Förberedelser för en bildpromenad 
• Läs igenom boken
• Studera bilder och illustrationer
• Förbered med frågor
• Se till detaljerna
• Skapa frågor.
• Vad gör detaljen med helheten?
• Vad kan höra ihop?
• Finns det motsägelser?
• Hur många ord kan vi hitta?
• Vad är det som inte visas?
• Vilka dofter kan det finnas på platsen?
• Vilka ljud kan vi höra?
• Vad finns i den negativa bilden?
• Vad kan påverka motiv?
• Antal färger som används?
• Dominerande färger?
• Vilket syfte har bakgrunden?

Nedan ser du frågor att ställa kring bilderna i ditt samtal med eleverna, utifrån din egen förberedelse av boken.

Frågor 
• Vad gör detaljen med helheten?
• Vad kan höra ihop?
• Finns det motsägelser?
• Hur många ord kan vi hitta?
• Vad är det som inte visas?
• Vilka dofter kan det finnas på platsen?
• Vilka ljud kan vi höra?
• Vad finns i den negativa bilden?
• Vad kan påverka motiv?
• Antal färger som används?
• Dominerande färger?
• Vilket syfte har bakgrunden?

Frågor och följdfrågornas betydelse 
Följdfrågorna är frågornas formativa följeslagare. De berättar att vi lyssnat, hur vi har förstått, vad vi kan hjälpa till att fokusera, vad som kan lyftas fram, visar intresse och att vi är intresserade av att hålla i relationen. Ur Körling: Textsamtal och bildpromenader, 2017 

Visst är det bra? Jag får nästan gåshud.: ) Detta visar hur stor vikt hon lägger vid samtalet och att det viktiga är att verkligen vara närvarande och kunna spinna på en tråd som kommer upp! Att vara förberedd men ändå beredd på att allt kan hända på en lektion, det kan gå åt ett helt annat håll än du har förberett. Spännande! Här kommer fler frågor:

Frågorna… 
• Vilken tid kan det vara?
• Vad påverkar bilden?
• Är det någon skillnad på bilden på omslaget och bilden i boken?
• Vilka färger har omslaget?
• Vilka färger ser vi?
• Om det är svartvitt – vilka kan färgerna vara?
• Hur kan man förstå vilket väder det är?
• Hur skulle det kännas att vara på platsen?
• Vem skulle du vilja byta plats med? 

Bildpromenadens syfte och mening:

Bildpromenaden: Tänka, kommunicera, tänka 
• Minns att du introducerar ett nytt sätt att se på bild
• Minns att samtalet är det centrala
• Eleverna lär sig att se på bild genom att samtala om bilden
• De får ord och kan skapa meningar genom att berätta om bilden
• Ha tålamod med nya moment och fortsätt bara undervisningen så länge att det fortsatt är spännande
• Avsluta hellre då det är som mest intensivt istället för att sluta när eleverna inte har mer att säga
• Upptäck och var nyfiken på hur ditt arbetssätt påverkar elevernas intresse för bild

Alltså, mycket handlar alltså om vår egen inställning. Att vi verkligen tänker efter vad vi vill och menar. Att det är viktigt att själv kunna modellera om våra tankar om bilden.

Lärarens inställning – ett medvetet val 
• Nyfiken på hur bilden uppfattas
• Inte rätt eller fel när eleven tänker och funderar
• Själv nyfiken på hur bilden kan förstås
• Tänker själv om bilden
• Modellar med frågor
• Om tyst bland eleverna fortsätter läraren att modella sina funderingar
• Modellar med intresse för det eleverna berättar och diskuterar
• intar ett medvetet förhållningssätt att oliktänkande berikar
• Bilden får oss att tänka, kommunicera, lära
• Vi upptäcker genom att vi får veta vad andra upptäcker

Jag brukar ibland tänka när jag har en arbetsbok för elever framför mig: Vad kan jag göra av den här uppgiften? Hur kan jag stretcha den? Alltså få ut det mesta av det som boken föreslår...Det här är lite likt, vad kan jag göra av de här bilderna i den här boken som vi ska läsa? Vad kan vi lära oss? Vilket ordförråd kan utvecklas? Och det jag verkligen tar med mig är det här med att vara förberedd men ändå beredd på att lektionen kan vinklas åt ett annat håll. Och att ta sig tid till att lyssna på eleverna. Fånga ögonblicket..

Ha det fint!
Jenny

Gobitar ur en läsande klass - snart sista chansen - tips

Hej!


För oss som använt oss av en läsande klass, materialet som består av en uppsjö av texter och som det är tänkt att vi ska använda i vårt arbete med lässtrategier, se hit... Snart tas sidan bort från nätet, vad jag förstår, vi har fram till slutet av december på oss att enkelt kunna skriva ut kapitel för att använda i vår undervisning. Förvisso finns ju böckerna på våra bibliotek, men det var ju enkelt att bara kunna skriva ut dem på jobbet. Men syftet med webbsidan var ju att vi skulle få in tankesättet, att på ett medvetet sätt använda oss av lässtrategierna i vår undervisning. Och om vi har det, har ju syftet uppnåtts.


För min egen del tror jag verkligen att jag fått in det. En sak som jag ideligen gör är ju att stanna upp i texten och arbeta med ord och begrepps betydelse. En annan är att använda mig av cowboyen för att sammanfatta texter. En tredje är att förutspå, vad kommer hända när vi vänder på bladet? i nästa kapitel? På det har jag byggt flera lektioner.


Marie Trapp har i det här blogginlägget skrivit om sina bästa boktips ur en läsande klass!
Läs hennes bästa tips i blogginlägget.


Ha en fortsatt fin höst!
/ Jenny

Att anaysera en saga - ett förarbete till att skriva egna berättelser med röd tråd

Hej!
De gula höstlöven yr utanför klassrumsfönstret och sommaren är ett minne blott. Mycket har hänt sedan i våras, jag har bytt skola och arbetar nu på andra sidan stan, på en 1 - 9 skola, nämligen Örnässkolan. Mitt uppdrag är fortfarande Sva men jag har också ett försteläraruppdrag med språkutvecklande inriktning. Jag arbetar i åren 1 - 6.

I alla fall. Skrivande är i fokus på båda stadierna och med nationella prov i sikte både för treor och sexor har vi börjat med att analysera skönlitterära texter genom fyrarutan. De behöver stöttning i att strukturera en berättelse med tydlig inledning, händelse, lösning och slut. Jag läser en saga högt för gruppen och sedan har vi diskuterat vad vi ska skriva under rubrikerna i fyrarutan. Stämmer det att en berättelse/saga är uppbyggd på detta sätt? Vi kollar tillsammans.

Vi läste vissa delar igen och eleverna kom med förslag på vad vi skulle skriva. Notera att målet med denna uppgift är att förstå hur en berättelse är uppbyggd, därför skriver vi kortfattat. När vi bearbetat detta ett par gånger kommer vi att ge oss på att skriva egna sagor. Då kommer vi att börja med en gemensam, och där göra mer målande beskrivningar.

Den gemensamma diskussionen och skrivningen är A och O för att ge tydlig stöttning innan man börjar med den individuella skrivningen. Här är min uppgift att rätta till strukturen och elevernas är att komma med förslag på innehåll.

Här är en annan variant med en annan grupp:

Att börja med att bryta ner en saga från en helhet till smådelar är ett bra sätt att verkligen gå på djupet för att förstå sagans delar. Men ta gärna korta, klassiska sagor av bröderna Grimm-typen som oftast har en tydlig sensmoral. Då är det lättare att hitta problem och lösning... avslutningen har ofta en tydlig knorr också.

Ha det fint!

/ Jenny

Den argumenterande genren i åk två - ett jobb efter cirkelmodellen

Äntligen vår här uppe i norr!

I tvåan jag arbetar i, har vi pratat om årstider och speciellt om våren. Vi kom då in på vad som skiljer våra olika årstider åt - och att vi här uppe i Norden har fyra årstider. Så är det ju inte överallt i världen. Sedan pratade vi om vilken årstid vi föredrar och eleverna fick göra en handuppräckning, medan de blundade. Och så fick vi vips fyra årstidsgrupper! : ) I grupperna fick de sitta och diskutera vilka fördelar som "deras" årstid har. Nedan har jag gett varje grupp en skrivmall som stöttning. Den behövs för att lära sig hur en argumenterande text är uppbyggd. Alla i gruppen skriver på ett eget papper. Jag hade också visat eleverna en modelltext på en annan argumenterande text innan som vi studerade och pratade om.

Ovan ser ni skrivmallen.

Efter att de arbetat klart med skrivmallen, renskriver var och en och ritar till. Så småningom får de redovisa.

Sommaren fick flest röster.

Varje vecka skriver vi in ett eller två kunskapsmål som vi utvärderar på fredagar och denna vecka ser ni vad målet är. Målet presenteras för eleverna i början på veckan och så bearbetar vi det under veckan. På fredagar när vi reflekterar vill jag att de ska "bevisa" för mig om de uppnått målet. Det kan de göra muntligt, fast helst också skriftligt i sin loggbok. Vi använder också trafikljuset, som innebär att eleven efter en diskussion får tänka till om han/hon inte kan det alls (rött) eller är på väg (gult) att lära sig eller kan det toppenbra (grönt).

Under ser ni en plansch över den argumenterande genren. Den hänger uppe i klassrummet och där kan eleverna gå och läsa om hur en sån här text ska se ut, när de nästa gång ska skriva en.Vårt nästa steg har vi tagit idag, nu skriver vi om husdjur och eleverna får välja ett husdjur att skriva en argumenterande text om. Denna gång helt individuellt. 

• Att arbeta språkutvecklande innebär att bearbeta stoffet på flera sätt. Att ge eleverna rätt förutsättningar genom att först presentera en modelltext i storgrupp som vi diskuterar och tar reda på mer om ämnet. 

• Sen genom exempelvis parprat i mindre grupper där de som kan lite mer lär de som är på väg. Att ge en skrivmall hjälper alla med en tydlig struktur. Bygga upp kunskap kring den argumenterande genren.

• Att jobba tillsammans och sedan mer och mer individuellt. Slutligen att redovisa muntligt och så börja jobba med nästa ämne - den här gången helt på egen hand som vi nu ska göra med husdjur. De får fortfarande starta med skrivmallen men gör det nu på egen hand.

Här har ni cirkelmodellen.

Bild från ASL tipsblogg, Malmö.

Ha det fint i vårvärmen!

/ Jenny

Bygga svenska, ett bedömningsstöd för nyanlända elever

Jag var i Umeå på ett dialogmöte som handlade om bedömningsstödet Bygga svenska. Ett dialogmöte var en ny form för mig. Vi satt i grupper och fick diskutera frågor som vi fick och så varvades detta med kortare föreläsningar i ämnet. Det var bra att själv få vara aktiv med jämna mellanrum.

I alla fall. Materialet är gediget med både en bedömningsmodell med flera detaljerade steg uppdelat i tala, läsa och skriva. Men det som är riktigt bra är att det till varje steg finns olika förslag på undervisning och stöttning som man kan arbeta med. T e x till steg 2 i Lyssna och tala finns tipsen att arbeta med uppgifter som utvecklar ordförrådet genom att arbeta med bilder, ta kort på en friluftsdag exempelvis och prata om vad vi ser på bilderna. Konkreta och bra tips! Det var bara ett exempel.

Det finns också en beskrivning om hur språkutveckling går till och vad man som lärare ska tänka på när man arbetar med nyanlända elever. Detta kan med fördel läsas och användas av alla lärare. Själva bedömningen som man ska fylla i är
det meningen att en Sv A lärare ska göra, som har kompetens i språkutveckling och i ämnet. Slutligen finns det ett dokument som är cirkelformad som man fyller i och får en översiktlig bild av hur eleven ligger till. Den kan man ha som underlag i samtal med elev och med vårdnadshavare.

Materialet är gediget och det är en hel del att sätta sig in i, men man får ut mycket information och är en helt klart en hjälp i bedömningen av nyanländas språkkunskaper.

Ha det fint!

Grej of the day och att befästa kunskap

Hej vinterland..

Vilken vinter vi har här i Luleå. Perioder med ganska behagliga temperaturer när man kan åka skidor varje dag följs av kyligare perioder där jag varje dag, när jag kommer hem tar på mig lammullstofflorna och helst är inomhus. Men häromdagen var jag på en inspirerande föreläsning med Micke Hermansson och hans grej of the day. Han spred en massa positiv energi! 

Han pratade en hel del om hur hjärnan och vårt minne fungerar. Visste ni att om man vill plugga in något är det bästa att bearbeta och läsa på det man pluggar innan man går och lägger sig, och sedan sova på saken och direkt på morgonen ta upp böckerna igen för att befästa det man läste igår? Det där med att sova på saken fungerar! 

Han tog också upp detta med "grit", på svenska översatt ungefär till ansträngning, eller uthållighet. 

I PISA undersökningar har det visat sig att eleverna i Sverige har ganska kort uthållighet. Men hur kan vi hjälpa våra elever till att "orka" längre? Ja, genom att faktiskt berätta för eleverna hur hjärnan fungerar kan vi påverka dem till att göra rätt val. Till exempel finns det ingen som kan "multitaska", det vill säga lyssna på Spotify, läsa läxan och prata med kompisar på snapchat samtidigt. Hjärnan klarar inte detta. Man måste göra en sak i taget.  

Mer då? Repetitionen är kunskapens moder. Tänk 1 1 1. Ja, genom att repetera samma sak en gång inom en timme, nästa gång inom 24 timmar, det vill säga nästa dag, och sen nästa dag igen, befäster man och kommer ihåg betydligt bättre! Jag kopplar till den formativa bedömningen och genom att bli tydligare med vad målet för lektionen är, och fråga och påminna eleverna innan de går ut på rast, och sedan påminna dem igen nästa dag och därefter innan veckan är slut, har man vunnit mycket. 

Ett annat tips när du pluggar är att göra akronymer. T e x när du ska lära dig alla planeter i vårt solsystem: Min Vän Jag Måste Ju Skriva Upp Nio Planeter. Göra små minneslekar. Detta kan man utveckla, enskilt, tillsammans, eller låna andras..

Han menade också att en anledning till hans framgångar med mikrolektionerna är att de alltid föregicks av en ledtråd dagen före. Ledtrådar, är ett lekfullt sätt att börja tänka på. Vi slappnar av och då kan vi lättare bli kreativa. T ex ledtråden "en skäggig mysgubbe i december" kan bli Ernst istället för tomten : ) Man lyckades också dröja med svaret, vilket är bra för minnet.

                                                 

På tal om Repetition. Här ser ni min Expertordvägg. Vi har under dessa vinterveckor matat på med att skriva på olika sätt och behandlat lite skrivregler. Efter att ha haft gemensamma genomgångar, sedan arbetat med olika moment på egen hand i olika häften, slutligen återberättat för sin kompis och mig om olika moment. Därefter satte jag upp rubrikerna på väggen och sedan ska det fyllas på med expertskyltar för olika moment. Man får ta hjälp av sitt arbetshäfte, sina kompisar eller mig när man gör skyltarna. På de olika "skyltarna" ska det beskrivas vad det är för något och exemplifieras. Sedan kan jag använda mig av väggen då och då. Innan de "får gå" från mig ska de t ex berätta om någon av sina skyltar. Kan de säga några motsatsord? Vet de vad ett substantiv är? Jag försöker på detta sätt repetera och på ett lekfullt sätt samtidigt som jag kan göra en formativ bedömning av vad de kan. Dessutom tycker eleverna att det är lite kul att visa vad de kan! 

Lyssna på Micke om du får möjlighet! Ett toppentips!

Ha det fint!

/Jenny

Den instruerande genren

Vi arbetar med boken Språkkraft, för år 1 - 3, som jag tidigare skrivit om. Boken bygger på genrepedagogik och varje kapitel behandlar en genre. Nu efter jul har vi arbetat med den instruerande. Vi börjar med boken, som är väldigt tydligt upplagd. Just detta kapitel började med att gå igenom de geometriska figurerna och en modelltext handlade om hur man följer en väganvisning. 

Sedan följer några exempel på instruerande texter och vi övar på att göra en instruktion tillsammans på tavlan. Vi övar i boken på hur man skriver en instruktion till att rita en raket och en robot... Sedan får de börja arbeta en och en. I boken finns flera övningar på samma tema så repetitionen kommer redan här, vilket är toppen!

Det gäller att rita och skriva en bild och bildtext i taget, som passar ihop. När de har gjort en hel instruktion på egen hand får de testa den på mig. Klarar jag av att följa instruktionen? Blir bilden som de tänkt sig?

Som sista steg i skriver de den sista instruktionen på ipad och ritar till och vi hänger upp på väggen. 

Här hänger våra instruktioner! Det här med instruktioner är lite klurigt! Just att varje steg ska stämma överens med vad man ska rita/bygga. Det krävdes några övningar innan vi var där. Men boken hjälper mycket, med sina enkla instruktioner! Varierad och passar verkligen allt från år 1 - 3, beroende på vilken elevgrupp man har. 

Ha det fint!

/ Jenny