fredag 9 juni 2017

Så här skulle man alltid ha det...Diktskrivning ute..språkutvecklande arbetssätt


Juni månad och äntligen kom värmen till oss här i Norrbotten!Inte en dag för tidigt kan jag lova! 
Jag blev så glad att jag genast planerade upp ett par utelektioner! Syfte var att få komma ut, se och upptäcka naturen, öva på begrepp som vad trädets delar heter och några namn på blommor..Och lektion två ville jag skriva en sommardikt. Vår skola ligger så fint nära Luleå älv så vi satt faktiskt nere vid vattnet och skrev våra dikter.


Första lektionen gick vi bara runt, tittade, lyssnade och kände på träd och växter. Björkarnas ljusa näver, stam och fina ljusgulgröna blad. Och så doften - så gott det luktar..och så är de lite klibbiga. Vi upptäckte blåbär och plockade kabbelekor vid vattnet. Här ovan ser ni vår utsikt från dagens skolbänk! : )


( Boken Tandresan var endast med som underlägg.. )


En typ av stöttning som jag tycker funkar bra är att göra skrivmallar. Jag skrev en väldigt enkel diktmall med börjorna jag ser, jag hör, jag lyssnar, jag känner och jag längtar till. När man gör upprepningar blir det lite mer likt en dikt. Innan vi började skriva pratade vi om vad vi såg, hörde och kände. Några nya vattenbeskrivningar lärde vi oss som vågskvalp, skvalpande, glittrande och sval. De skulle också ha med adjektiv när de skrev sina dikter.



Ja, så här blev våra dikter, de var inte alls svåra att göra för eleverna. Det faktum att vi faktiskt var ute på riktigt i naturen gjorde att det var ganska lätt att beskriva våra upplevelser. En förlängning skulle kunna vara att renskriva på ipadsen, men ibland när man gör den här typen av arbete kan det vara skönt att inte överarbeta.

Ha det fint!

/ Jenny