Mitt språks gränser är min världs gränser..

...är ett citat av L.Wittgenstein, som belyser just detta, att vårt språk är A och O för hur vi lyckas kommunicera och hur viktigt det är att ha ett språk att uttrycka sina tankar med. Vi som arbetar pedagogiskt har ett ansvar att stödja och utveckla elevers språk- både muntligt och skriftspråkligt. Dessutom måste vi lärare vara medvetna om vilken kunskapssyn vi har och vad vi grundar vår undervisning på.

Detta och mycket mer innehöll föreläsningen Aktiv läskraft som Barbro Westlund höll idag på Kunskapsfestivalen i Piteå som mina kollegor och jag lyssnade till. Det jag tar med mig från hennes föreläsning är att..

• Vi behöver ge explicit undervisning i skolan om hur vi läser och tar till oss innehållet i texter. För att göra en metaforisk jämförelse med trädgårdsmästaren: Läsförståelse är inget som kommer av sig själv, den kräver omvårdnad och anpassad näring för att blomma. Det behövs god undervisning för att lärare och elever ska skapa mening i de texter de läser.

• Närläsning eller Close reading innebär att man arbetar på djupet med en text med flera strategier på ett flexibelt sätt. Man förklarar och reder ut begrepp i/om texten tillsammans med eleverna. Man ställer olika slags frågor: på raderna, mellan raderna. Westlund talade om processorienterande frågor som vem? varför? vad? 

• Enligt Westlund innebär Aktiv läskraft, som hon uttrycker det, att läraren tar ett aktivt ansvar för sin läsundervisning och låter eleven successivt ta mer ansvar för sitt lärande. Eleven förstår att ansträngning lönar sig för att uppnå sina mål. (Inre motivation) Eleven skattar vilken grad av ansträngning hen varit beredd att göra. (Självbedömning) Och läraren utvärderar sin egen undervisning och är beredd att ändra den så att alla elever lyckas. 

• Hon pratade också om att i ett språkutvecklande arbetssätt aktiveras ett djupare tänkande. Där är det det kollegiala lärandet är en viktig del, samt att ha: struktur, ( med regelbunden fortbildning, tid för reflektion och erfarenhetsutbyte) strategier ( en planering, tillvägagångssätt och verktyg) och stringens ( tydlighet, precision och logik) för att ha en levande undervisning som utvecklas.

Ja, det var en intressant eftermiddag som gav energi och mer näring till detta med att arbeta på ett språkinriktat sätt. Detta med att arbeta på djupet med texter i skolan är verkligen något centralt idag inte bara med tanke på nyanlända, utan för alla elever. Men också att vi har tydliga mål och ger tid för reflektion för att befästa det vi ska lära oss. 

/ Jenny

Att analysera en saga med hjälp av fyrarutan

I ettan gör vi varje vecka en bokstavssaga. Den här hösten är det jag som hittills skrivit ned det som eleverna sagt till mig, lite som gammal LTG-metod. Tack vare att det är elevernas egna idéer och ord som tas tillvara har det varit ett populärt inslag, och det är kanske inte så konstigt att det är kul att höra/läsa sina egna ord i en gemensam text som hela klassen gjort..Min kollega har också hjälpt till genom att vara nyfiken och velat höra sagan när hon varit med klassen.

Men nu vill jag utveckla sagoarbetet och gå över till det egna skrivandet, men först måste vi ta reda på hur en saga är uppbyggd, genom att analysera en befintlig saga. Vad ska den innehålla? I vilken ordning skriver man olika delar?

Hur gör man det då? Jo, ett sätt är att använda sig av Fyrarutan. Jag läste upp en saga: Korpen och räven och sen började vi diskutera sagan tillsammans. Vad händer i början av en saga? Vilka finns med och i vilken miljö? (Inledning) Sen hände det ju något? Jo, ett slags problem eller händelse, här att räven ville ha osten (Problem) Och hur löstes problemet? Jo, korpen tappade ju faktiskt ostbiten... (Lösning) och hur avslutades sagan? (Slut) Ja, här fick vi lära oss att inte lyssna på smicker. På det här sättet får eleverna en slags mall på hur en saga är uppbyggd. Vi kommer att öva en gång till innan de får göra sin egen saga.

Jag skrev på tavlan, fast kortfattat, vad eleverna sa, de skrev efter och ritade till. 

Å, vad roligt att se på elevteckningar: ) Är det inte fantastiska? 

Syftet i den narrativa genren är att roa, engagera och berätta en händelse för läsaren. 

Eleverna ska få nyckelord att använda i sagans olika sekvenser. Nu är ju den här gruppen nybörjare, så texterna kommer i regel att bli korta, men jag kommer ändå ge dem tips på nyckelord till varje ruta när de börjar skriva själva. T ex: Det var en gång.., först, sen, därefter, då, till sist, slutligen. De flesta kommer att nappa på "det var en gång.."

Slutmålet i trean är att kunna skriva en berättelse med tydlig röd tråd. Sagorna ska ha inledning, problem, lösning och ett slut, men nu i ettan är vi nöjda med att få igång skrivlusten, själva skrivandet och att vi kan se en enkel röd tråd i texterna. 

Fortsättning följer!

/ Jenny

Språkinriktad undervisning...

...hur fungerar den?

Det är en kontextrik undervisning med språklig stöttning och mycket interaktion där läraren strävar efter en balans mellan vad vi gör och vad eleven ska lära sig. Det ställs höga krav på elevernas lärande men man stöttar dem samtidigt genom handledning och en pedagogik som är aktiverande. Hur gör man då rent praktiskt? Jo, man..

• Ställer öppna frågor, som inte bara har ett svar utan som kan utvecklas ur olika aspekter
• Ger mycket visuellt och och taktilt stöd. ( Bilder, grafer, 3D-figurer att känna på)
• Erbjuder ett rikt utbud av olika texter ( läroböcker, andra källor, intervjuer..)
• Låter eleverna använda de nya begreppen genom att använda dem i olika skrivuppgifter.
• Använder olika arbetssätt som lockar till interaktion.
• Lär eleverna att de själva ska tala om vilka problem de har med språket och tänka på vad de kan göra på egen hand, eller med hjälp av oss. (Kanske för de lite äldre eleverna)
• Ger tid för reflektion och utvärderingar i schemat. 

                                             ( Ur Hajer & Meestringa, Språkinriktad undervisning )

Dessa punkter tycker jag sammanfattar väldigt bra vad en språkinriktad undervisning är. Språket är ett avgörande verktyg för att länka samman de eleverna kan med ny kunskap. Författarna menar att det är jätteviktigt att fylla undervisningen med mycket tal och skriftproduktion. Speciellt för elever som har en begränsad språkförmåga. Jag kan varmt rekommendera boken jag refererar till. Där finns många praktiska råd.

Jag gillar ju att skriva med mina elever och jag minns en gång när jag arbetade på en annan skola, då var jag en elevs "skrivfröken" som hen uttryckte. När klassen befann sig på utflykt en gång ute i naturen en strålande vacker dag och jag inte var där sa denne till en annan fröken: "Om Jenny hade varit här hade hon velat skriva om det här.." Det skrattade vi länge åt och kan göra det än..Jag kan se eleven framför mig för hen hade det ganska jobbigt att skriva men vi kom en bra bit på vägen, mycket med hjälp av olika slags stöttning.

Mer om hur man kan arbeta språkinriktat kommer jag återkomma till här på bloggen. 

Att arbeta med genrer genom Huset

Här ser ni "mitt" hus. Alla som kommer in till mig och har svenska som andraspråk får flytta in här. Alla kommer att få varsin lägenhet/rum och syftet är att arbeta med olika genrer, till en början med den beskrivande genom att beskriva vardagsord som avhandlar allt som finns i ett hus och runt i kring. Vi kommer att hålla på med detta under hela året då och då så mycket kan komma in under denna rubrik. Kanske vi måste skriva ett recept på en kaka, eller en instruktion till något, då blir det den instruerande vi jobbar med.

Till att börja med har alla fått vara med och rösta på vilken färg huset ska vara. Rött vann. Vi hann prata om att vi lever i en demokrati och att det är så här man gör då, röstar. Sen får man foga sig i valresultatet... Därefter började det roliga arbetet med att rita/klippa/klistra ihop sina rum. Nu fick jag praktisk användning för mina inredningsmagasin. Eleverna fick välja och klippa ut och låta fantasin flöda. En lista hade jag också satt ihop på vad som måste finnas med i rummet. ( Bilder kommer snart på detta! )

Jag har tagit fram en skrivmall för eleverna när de ska beskriva sitt rum. Så här blev den. Vi gick igenom den ganska noga först, jag förstorade upp den på en A3 och eleverna gav förslag som jag skrev innan de fick börja med sina egna.

Jag har tidigare skrivit om vad några författare säger om skrivmallar. ( B la nedanstående text. Läs mitt förra inlägg om du vill läsa mer om det ) 

Vad säger forskarna om detta med skrivmallar?

Skrivmallar är riktade och strukturerade skrivuppgifter med inledningar som sätter igång elevernas skrivproduktion. Skrivmallar är utmärkta verktyg när eleverna ska tänka produktivt och sätta ord på sina tankar. Syftet är att rikta elevernas skrivande i en viss riktning. 

Genom att använda metoden i olika sammanhang lär de sig förstå de specifika genrekrav som ställs i olika skolsituationer. (ur Hajer & Meestringa Språkinriktad undervisning )

Fortsättning följer med Huset.

/Jenny

Att arbeta med den argumenterande genren

Vår grupp tycker bäst om vintern. För det första så får man julklappar.

För det andra kan man åka skidor och skridskor.För det tredje kan man göra en snögubbe.

Dessutom får man äta pepparkakor.

Å andra sidan tycker en del att det blir kallt. Vi tycker därför att vintern är den bästa årstiden.

Vår grupp tycker bäst om våren. För det första fyller vi år på våren. För det andra tar vi fram cyklarna. För det tredje smälter snön. Dessutom blir det ljusare. Å andra sidan tycker en del att det är tråkigt att snön smälter bort. Vi tycker därför att våren är den bästa årstiden.

Så här trevliga texter arbetade vinter och vårgruppen ( i åk 2 på v t )fram. Vi arbetade med vad som kännetecknar de olika årstiderna och i samband med det la jag in ett grupparbete där de, utifrån den årstid de gillade bäst fick argumentera tillsammans för sin sak. Det var fantastiskt roligt och idéen läste jag om på nätet. Först fick de sitta och samla argument för sin årstid i sina årstidsgrupper, och sedan fick de varsin skrivmall där de fick fylla i sina gemensamma argument. 

I genrepedagogiken stöttar man eleverna genom att ge dem en skrivmall. På så sätt får eleverna öva och lära in de specifika nyckelorden för just den genren. Dessutom ökar de också sitt ordförråd. Mallen såg ut så här: 

 Varje elev fyllde i sin egen mall fast med gruppens gemensamma meningar och när detta var klart fick de renskriva dem och rita en bild till. Till sist fick de redovisa gruppvis sitt arbete för klassen. De var väldigt stolta.

Här ser ni PPn för den argumenterande genren som jag har på väggen i mitt klassrum.

Detta arbete ägnade vi nog ca 4 lektioner till.

Vad säger forskarna om detta med skrivmallar?

Skrivmallar är riktade och strukturerade skrivuppgifter med inledningar som sätter igång elevernas skrivproduktion. Skrivmallar är utmärkta verktyg när eleverna ska tänka produktivt och sätta ord på sina tankar. Syftet är att rikta elevernas skrivande i en viss riktning. 

Genom att använda metoden i olika sammanhang lär de sig förstå de specifika genrekrav som ställs i olika skolsituationer. (ur Hajer & Meestringa Språkinriktad undervisning )

Vad är då vitsen med skrivmallar? Jo de löser många vanligt förekommande skrivproblem

1. Problemet med det vita arket. T o m erfarna skribenter tycker att det kan vara jobbigt att komma igång med själva början. Dessa mallar undanröjer det problemet.
2. Skillnaden mellan att tala och skriva. En mall är en slags samtalspartner där inledningarna hjälper eleverna på ett strukturerat vis att komma vidare.
3. "och sen" syndromet. Eleverna lär sig nya sambandsord, som de så småningom använder även utan mall. (ur Hajer & Meestringa Språkinriktad undervisning )

Detta betonas också i Lgr 11. Ett centralt innehåll är förutom skönlitterära texter beskrivande, förklarande, instruerande, utredande och argumenterande texter...

Ge eleverna betänketid

För framförallt flerspråkiga elever är det extra viktigt att ge eleven betänketid när hen ska svara på frågor i ett inlärningssamtal. Där är det viktigt att vi lärare tänker till om hur vi ställer frågor och hur vi ger feedback i klassrummet. Med betänketid...

• ökar längden på eleverna svar
• blir svaren mer korrekta, också för elever som sällan räcker upp handen
• minskar elevernas ängslan för att svara
• ökar elevernas självförtroende
• uppmuntras eleven till risktagande och fler kreativa svar
• inträffar det oftare att eleverna samtalar med varandra om stoffet
• ökar antalet frågor från eleverna
• blir det lättare för elever som behöver längre tid för att formulera sina svar
• förändras lärarens inställning att bara vissa elever kan svaret

                                                     
(ur Hajer& Meestringa, Språkinriktad undervisning)

Jag och mina kollegor har diskuterat hur vi ställer frågor till eleverna och något som vi praktiskt har provat är att använda oss av parprat. När vi har parprat får eleverna två och två tillsammans diskutera fram ett svar under nån minut och sen låter vi alla par ge klassen sina gemensamma svar.

Vid en del tillfällen bestämmer vi också att eleverna inte ska räcka upp handen. Vi vill ha svar av alla och på så vis vet de att ingen "kommer undan"att svara och att vi vill höra allas svar. Allas svar är lika viktiga, även om alla inte alltid har det "rätta" svaret. Däremot kan det vara intressant hur de kommit fram till sitt svar. Allas röst görs också hörda vilket lär dem att respektera sina kompisar i diskussioner och samtal.

Enligt författarna ovan stimuleras elevernas tänkande och språkanvändning enormt, om det ges ett par sekunders tystnad. Av den anledningen är det bättre med ett par väl genomtänkta frågor till klassen än att peppra dem med små detaljfrågor. Det som eleverna säger när de ska lära sig en ny fackterminologi och växla från sitt vardagsspråk till det nya, säger oss lärare en hel del om hur de förstår de nya orden eller begreppen. Detta kan vi ju använda i vår undervisnig för att planera och effektivisera densamma.
( ur Hajer & Meestringa )



/ Jenny

Därför får eleven inte välja bok själv

Jag var på föreläsning med de förre läsambassadören Johanna Lindbäck hösten 2013. Hon talade om vikten av att läsa skönlitteratur och hur man kan arbeta pedagogiskt med skönlitteratur i klassrummet. En sak som jag fastnade för var detta med "egen" läsning som många lärare har som stående inslag flera gånger i veckan. Där är ju en svårighet att hitta rätt bok till rätt elev och ofta är det några elever som sällan hittar rätt bok på egen hand och därför byter bok hela tiden, tiden går och dessa elever får knappast ut något av läsningen. Hur ska då eleven få rätt bok på lagom nivå?

Här har ni det glasklara svaret: De får inte välja själv. 

Jag arbetar efter den här devisen och jag väljer bok till eleven, ibland tillsammans med eleven men inte alltid. Eleverna går till bibblan och lånar böcker till klassen så de är ju med och väljer böcker på så sätt men till den nästan dagliga läsningen gör de inte valet helt själv. Men i takt med att de blir bättre och bättre läsare får de ju lättare att välja själv.

De får heller inte byta när som helst utan de ska helst läsa ut boken, och sedan har vi oftast ett individuellt bokprat där eleven berättar om bokens innehåll för mig, där jag noterar hur boken funkat för eleven. Detta arbetssätt fungerar bra, tycker jag. Eleven får mer tid till läsning på lektionen, i stället för att stå och välja och välja, och på det här sättet får de direkt en bok som passar deras läsnivå.

 Skönlitteraturens syfte och varför man ska läsa! Ibland är det så skönt när någon annan tycker som en själv : ) Så var det vid den här föreläsningen.

Bra tips på hur man kan bearbeta skönlitteratur av Johanna Lindbäck.

Jag arbetar med materialet en läsande klass och där finns också många bra tips på hur man kan arbeta med böcker. Gå in på hemsidan om du vill läsa mer.

www.enlasandeklass.se

/ Jenny

Flerspråkig presentation

I mitt arbete som svenska som andraspråkslärare (s v a) är det interkulturella förhållningssättet grunden. Det vill säga att jag är öppen, nyfiken och visar intresse för andra kulturer och språk men också att jag är tydlig och delar med mig av min egen kultur och mitt språk. I den här övningen har vi gjort en presentation av oss själva och skrivit både på svenska och på vårt modersmål. En presentation med en "gubbe" av garn tyckte alla var jätterolig att göra. Idén hittade jag på nätet.

Vi började dock med att eleverna två och två fick sitta och intervjua varandra med följande enkla frågor om sig själv. Var bor du? Vilka språk kan du? Varifrån kommer du? Vilka intressen har du? Favoritämne i skolan? (Eleverna fick var sitt inplastat samtalskort) Det blev naturligt att vi pratade i hela gruppen om våra intressen, länder, språk tillsammans och vi tittade på kartan och visade var olika personer kom ifrån. Här fick alltså alla elever en muntlig övning där de tränade på svenska. Talmallarna som jag gjort bidrog till att eleverna fick träna in rätt svensk ordföljd.

Sen var det dags att skriva ned sin presentation. Alla fick en presentationsmall att "fylla i". Eleverna blev alltså styrda i hur de skulle skriva sina meningar och hur de skulle formulera sina meningar, vilket var ett av syftena med övningen. Det tog ett tag och sedan gick vi igenom och rättade texterna tillsammans innan bildarbetet började. Där fick de arbeta ganska fritt, välja papper, rita utan mallar och välja hår. (garn) Instruktionen var att man fick använda sin fantasi.

Några elever kunde sedan börja fylla i frågorna på modersmålet själva, eller med hjälp av Google translate och andra väntade till nästa modersmålslektion. De tyckte också att det var lite roligt när jag sa att jag inte kunde kontrollera stavningen och att de blev experter på sitt språk. Jag lyfte fram hur fina olika alfabet är och vi stod sen och beundrade varandras arbeten.

Slutligen fick alla redovisa om sig själv i vår mindre s v a grupp. Det var valfritt om man ville tala på sina olika språk eller också endast det ena. Många var modiga och tordes tala på båda, vilket glädjer mig för det säger ju något om vårt arbetsklimat i gruppen.

Tidsåtgång ca fyra lektioner a 40 min.
Vi övade oss på att:

* Samtala, intervjua samt svara på frågor
* Redovisa muntligt och skriftligt
* Öka sitt ordförråd av vardagliga ord
* Använda korrekt ordföljd i tal
* Skriva ord och meningar med rätt ordföljd.
* Använda sig av sin flerspråkighet och få bekräftelse på att detta är något bra och viktigt.


/ Jenny