CIrkelmodellen fas 3, gemensam återgivande text

Jag arbetar med ett för mig nytt SVA - material i år, nämligen materialet Fördel. Jag tycker att det har varit bra. Boken bygger på cirkelmodellen med att bygga upp ordförråd, läsa in sig på modelltext, analysera och därefter skriva gemensam text och slutligen en egen. Här jobbade vi med den återgivande genren och vi skrev om en vanlig skolvecka. 

Momentet när vi skriver den gemensamma texten föregicks av att jag uppmärksammade eleverna på att verben ska skrivas i dåtid i en återgivande text och vi hade också laborerat med "lappar" där de fick läsa orden och placera dem i presens eller preteritum. 

Sen markerade vi verben och även tidsorden i texten. 

Eleverna markerade verben och tidsorden i sin text.

Så här ser böckerna ut. 

 

Att sjunga utvecklar språket

För att variera mitt sätt att öva på det muntliga, att tala och få till ett svenskt uttal och prosodi har vi sjungit. Lalehs låt Goliat är så himla fin och så fanns texten i ett läromedel jag använder, Upptäck texten. Här ovan ser ni texten som jag klistrat in och översatt med Microsofts översättningssystem, sen har jag markerat refrängen gul. Texten har vi sjungit i skolan med hjälp av Youtube, där jag hittade en video med text till - jättebra och enkelt att sjunga med, a la karaoke : ) 

Texten med översättningen har eleverna också fått i läxa att lyssna och läsa in sig på. 

https://www.youtube.com/watch?v=2z4WvIxT4w8 

I läromedlet finns också en lucktext som vi arbetat med och på så sätt bearbetat textens innehåll. 

Superkul med mer musik i flera ämnen!

 

Föredrag om Luleås första gemensamma språkpolicy

Hej!

Det senaste halvåret har jag tillsammans med andra förstelärare och specialpedagoger arbetat fram en gemensam språkpolicy för Luleås skolor. Vi har diskuterat om hur vi lär ut, forskning, kunskapskrav, pedagogik.. vilket har varit väldigt intressant och kul! Syftet har varit att ta fram en gemensam vägledning med forskning, strategier och arbetssätt för ett språkutvecklande arbetssätt och en tillgänglig lärmiljö för alla. På måndag 28/10 ska vi presentera den på vår kompetensutvecklingsdag. 

Flera andra föredrag fördjupar sig sen i olika delar av policyn, som t ex cirkelmodellen och genrepedagogik. Om du är lärare i Luleå, kom och lyssna på oss vetja!

Nedan ser du några olika bilder från min blogg, om att arbeta språkutvecklande...

En modelltext av den argumenterande genren, finns som stöttning uppe i klassrummet. De specifika genreorden är markerade och den här veckan var det också "veckans mål" att kunna beskriva vad en argumenterade text är.

Lässtrategier. Här hade vi jobbat med det fantastiska programmet Lässugen och boken "Jag rymmer"

Att arbeta med ordförråd. En ordlista för boken Olles skidfärd. 

Här arbetar vi med orden i boken. 

Ha det fint!

/Jenny

Att jobba med lässtrategier med boken Haj - Jenny

Hej!

Här kommer ett inlägg om att arbeta med lässtrategier. Det är ju ett bra tag sedan detta var nytt. Men det är ett viktigt arbete att fortsätta med och verkligen lära eleverna dessa strategier på ett explicit sätt. Viktigt att hålla fast vid högläsning också, att eleverna får lyssna och så ha textsamtal, basen i undervisningen.

Våra treor har fått en klassuppsättning skönlitteratur från biblioteket. Det är boken Haj - Jenny av Lisa Lundmark. Boken handlar om att rätten att få vara sig själv, att duga som man är och att det är  bra att vi är olika. Jenny gillar att vara tyst och läsa böcker och att ibland få vara för sig själv. Men ofta tycker hennes magister att hon borde vara mer aktiv i klassrummet. Något att tänka på för alla oss lärare, inte minst. Boken är spännande och innehåller också en "riktig" haj...

Jag och min kollega arbetar tillsammans med åk 3 med lässtrategier till boken. Jag har gjort frågor till bokens kapitel, dessa får eleverna skriva svar på i skrivböcker. Men först har jag...

läst högt, stannat upp i läsningen, ställt frågor på, mellan och bortom raderna. Modellerat egna svar och rett ut ord och begrepp.

Vi har också haft ett metasnack om vilka slags frågor man kan ställa. 

På raderna - Svaret finns direkt i texten. Relativt enkla att hitta svaret på.

Mellan raderna - Man hittar svaret men på fler ställen i texten, men man måste lägga ihop två och två, dra en slutsats.

Bortom raderna - Det finns inte något rätt eller fel. Man kopplar till egna erfarenheter, och säga vad man tror eller tycker. En fråga som blir intressant att diskutera i grupp efter att eleverna skrivit ner sina svar. Vad tyckte du? Man får fler infallsvinklar och man kan ta in och diskutera olika etiska dilemman här. 

När alla har skrivit svar på frågorna går vi igenom några frågor, eller alla tillsammans. Här finns tillfälle att diskutera olika saker som sagt. Just den här boken fokuserar ju på att få vara sig själv, att vi är olika och det finns många diskussionsämnen att ta upp här.

Ovan övade vi oss på strategin att sammanfatta text. 

En toppenbra bok, och att arbeta sig igenom boken så här grundligt känns bra. Eleverna får lyssna på högläsning, öva på lässtrategierna, skriva svar, diskutera ord, frågor och etiska dilemman.

Ha det fint!
Jenny

Cirkelmodellen och den beskrivande genren, faktatext om Sverige, Sva år 5

Hej!

Vilken vinter vi har här i norr. Konstant kallt väder, ca - 20 vareviga dag...nu börjar vi längta efter mildare väder...

I skolan övar vi mycket på att skriva olika texttyper. På mellanstadiet i femman har vi arbetat med faktatexter och den beskrivande texten. 

Jag har använt mig av Tia Ojalas bok Språkkraft för år 4 - 6, som jag verkligen kan rekommendera. Den är strukturerad, enkel att arbeta efter och har en bra modelltext till varje genre. Här ser ni modelltexten om Sverige. Den bearbetar vi genom att läsa, diskutera och förklara ords och frasers betydelse och dessutom genom att svara på frågor om innehållet. 

Vi läste några olika faktatexter om Sverige, här är en text från ne.se, som vi har använt till att leta efter verben har och är. Det är viktigt att veta att verben i faktatexter i regel står i presens, och att använda markeringspennor är ett bra och roligt sätt att tydliggöra det. Det blir som en lek att läsa och leta efter orden, färglägga dem och till sist räkna hur många vi hittade.

Därefter inleddes fas 3,  där vi gemensamt förhandlade om ords betydelse igen, och tillsammans skrev stödord, ni ser att boken har förberett för detta på ett pedagogiskt sätt. 

Utifrån den gemensamma tankekartan om Sverige fick alla skriva en egen text i boken. Några gjorde det två och två. Som ni ser har boken rubriker och underrubriker och en form som gör att eleverna kan arbeta inom vissa ramar. För mina elever är detta perfekt, de ser hur mycket de ska skriva under varje rubrik, vilket också ger en viss trygghet. 

Att arbeta efter cirkelmodellen gör att stoffet blir genomarbetat flera gånger, vilket framförallt sva-eleverna behöver. Från det gemensamma till det självständiga. Dessutom bearbetas både ordförråd, grammatik och genrens struktur. 

Det som återstår är att bearbeta de ämnesspecifika orden igen. Det kommer jag att göra muntligt genom att skriva orden på lappar som eleverna sen ska beskriva och de andra ska få gissa ordet. Jag återkommer till detta här på bloggen. 

Ha det fint!

/ Jenny

Att anaysera en saga - ett förarbete till att skriva egna berättelser med röd tråd

Hej!
De gula höstlöven yr utanför klassrumsfönstret och sommaren är ett minne blott. Mycket har hänt sedan i våras, jag har bytt skola och arbetar nu på andra sidan stan, på en 1 - 9 skola, nämligen Örnässkolan. Mitt uppdrag är fortfarande Sva men jag har också ett försteläraruppdrag med språkutvecklande inriktning. Jag arbetar i åren 1 - 6.

I alla fall. Skrivande är i fokus på båda stadierna och med nationella prov i sikte både för treor och sexor har vi börjat med att analysera skönlitterära texter genom fyrarutan. De behöver stöttning i att strukturera en berättelse med tydlig inledning, händelse, lösning och slut. Jag läser en saga högt för gruppen och sedan har vi diskuterat vad vi ska skriva under rubrikerna i fyrarutan. Stämmer det att en berättelse/saga är uppbyggd på detta sätt? Vi kollar tillsammans.

Vi läste vissa delar igen och eleverna kom med förslag på vad vi skulle skriva. Notera att målet med denna uppgift är att förstå hur en berättelse är uppbyggd, därför skriver vi kortfattat. När vi bearbetat detta ett par gånger kommer vi att ge oss på att skriva egna sagor. Då kommer vi att börja med en gemensam, och där göra mer målande beskrivningar.

Den gemensamma diskussionen och skrivningen är A och O för att ge tydlig stöttning innan man börjar med den individuella skrivningen. Här är min uppgift att rätta till strukturen och elevernas är att komma med förslag på innehåll.

Här är en annan variant med en annan grupp:

Att börja med att bryta ner en saga från en helhet till smådelar är ett bra sätt att verkligen gå på djupet för att förstå sagans delar. Men ta gärna korta, klassiska sagor av bröderna Grimm-typen som oftast har en tydlig sensmoral. Då är det lättare att hitta problem och lösning... avslutningen har ofta en tydlig knorr också.

Ha det fint!

/ Jenny

Den argumenterande genren i åk två - ett jobb efter cirkelmodellen

Äntligen vår här uppe i norr!

I tvåan jag arbetar i, har vi pratat om årstider och speciellt om våren. Vi kom då in på vad som skiljer våra olika årstider åt - och att vi här uppe i Norden har fyra årstider. Så är det ju inte överallt i världen. Sedan pratade vi om vilken årstid vi föredrar och eleverna fick göra en handuppräckning, medan de blundade. Och så fick vi vips fyra årstidsgrupper! : ) I grupperna fick de sitta och diskutera vilka fördelar som "deras" årstid har. Nedan har jag gett varje grupp en skrivmall som stöttning. Den behövs för att lära sig hur en argumenterande text är uppbyggd. Alla i gruppen skriver på ett eget papper. Jag hade också visat eleverna en modelltext på en annan argumenterande text innan som vi studerade och pratade om.

Ovan ser ni skrivmallen.

Efter att de arbetat klart med skrivmallen, renskriver var och en och ritar till. Så småningom får de redovisa.

Sommaren fick flest röster.

Varje vecka skriver vi in ett eller två kunskapsmål som vi utvärderar på fredagar och denna vecka ser ni vad målet är. Målet presenteras för eleverna i början på veckan och så bearbetar vi det under veckan. På fredagar när vi reflekterar vill jag att de ska "bevisa" för mig om de uppnått målet. Det kan de göra muntligt, fast helst också skriftligt i sin loggbok. Vi använder också trafikljuset, som innebär att eleven efter en diskussion får tänka till om han/hon inte kan det alls (rött) eller är på väg (gult) att lära sig eller kan det toppenbra (grönt).

Under ser ni en plansch över den argumenterande genren. Den hänger uppe i klassrummet och där kan eleverna gå och läsa om hur en sån här text ska se ut, när de nästa gång ska skriva en.Vårt nästa steg har vi tagit idag, nu skriver vi om husdjur och eleverna får välja ett husdjur att skriva en argumenterande text om. Denna gång helt individuellt. 

• Att arbeta språkutvecklande innebär att bearbeta stoffet på flera sätt. Att ge eleverna rätt förutsättningar genom att först presentera en modelltext i storgrupp som vi diskuterar och tar reda på mer om ämnet. 

• Sen genom exempelvis parprat i mindre grupper där de som kan lite mer lär de som är på väg. Att ge en skrivmall hjälper alla med en tydlig struktur. Bygga upp kunskap kring den argumenterande genren.

• Att jobba tillsammans och sedan mer och mer individuellt. Slutligen att redovisa muntligt och så börja jobba med nästa ämne - den här gången helt på egen hand som vi nu ska göra med husdjur. De får fortfarande starta med skrivmallen men gör det nu på egen hand.

Här har ni cirkelmodellen.

Bild från ASL tipsblogg, Malmö.

Ha det fint i vårvärmen!

/ Jenny

Den instruerande genren

Vi arbetar med boken Språkkraft, för år 1 - 3, som jag tidigare skrivit om. Boken bygger på genrepedagogik och varje kapitel behandlar en genre. Nu efter jul har vi arbetat med den instruerande. Vi börjar med boken, som är väldigt tydligt upplagd. Just detta kapitel började med att gå igenom de geometriska figurerna och en modelltext handlade om hur man följer en väganvisning. 

Sedan följer några exempel på instruerande texter och vi övar på att göra en instruktion tillsammans på tavlan. Vi övar i boken på hur man skriver en instruktion till att rita en raket och en robot... Sedan får de börja arbeta en och en. I boken finns flera övningar på samma tema så repetitionen kommer redan här, vilket är toppen!

Det gäller att rita och skriva en bild och bildtext i taget, som passar ihop. När de har gjort en hel instruktion på egen hand får de testa den på mig. Klarar jag av att följa instruktionen? Blir bilden som de tänkt sig?

Som sista steg i skriver de den sista instruktionen på ipad och ritar till och vi hänger upp på väggen. 

Här hänger våra instruktioner! Det här med instruktioner är lite klurigt! Just att varje steg ska stämma överens med vad man ska rita/bygga. Det krävdes några övningar innan vi var där. Men boken hjälper mycket, med sina enkla instruktioner! Varierad och passar verkligen allt från år 1 - 3, beroende på vilken elevgrupp man har. 

Ha det fint!

/ Jenny

Språkutvecklande arbete och genren Återberättande text

Hej!
Hoppas att ni har det bra där ute på era skolor. Vi har haft fullt upp med scheman och annat som man brukar ha vid skolstart, men plötsligt känns det som att inspirationen till ett inlägg kom, nu när vi kommit igång ordentligt med skolarbeten, läxor och allt annat, ni vet...

I år fortsätter jag att arbeta med svenska som andraspråk i år 1 - 3. Jag har under några veckor arbetat med den Återberättande genren med mina tvåor och treor. Här kan ni se lite av slutresultatet som nu hänger på vår vägg. Planerar att få upp fler genrer med exempeltexter innan året är slut. Jag har utgått från en jättebra bok som heter Språkkraft.

                                     

Boken är upplagd utifrån Cirkelmodellens fyra faser där man bearbetar innehållet på flera sätt. T ex fas 3 där man skriver gemensamma typtexter, för att sedan få öva på att skriva individuella texter, som i fas 4. Boken tar också upp grammatik, som i detta kapitel där man fokuserar på verb och var i meningen det ska skrivas. Man arbetar alltså redan från tidig ålder med att befästa de olika texttyperna och hur man skriver korrekta meningar. Sedan kan man ju utveckla det ännu mer, jag har t ex låtit mina elever skriva de färdiga texterna från boken på ipad för att vi ska sätta upp dem och redovisa. 

Som ni ser har vi varit noga med att använda tidsorden. Vi har markerat dem med överstrykningspenna och bildremsan ska hjälpa dem när vi ska berätta våra historier. Nu har eleverna enligt Cirkelmodellens fyra faser...

1. Byggt upp kunskap om ämnet. läst och pratat om familjeord, om att flytta och vad som kännetecknar en återberättande text.
2. Studerat exempeltexter från genren, det var en bra och tydlig text att läsa och bilder att prata om.
3. Skrivit en gemensam text om personen i boken.
4. Skrivit en individuell text om sig själv, och renskrivit och redovisat.

Här gjorde jag en tidsordsskylt...

Och här ser ni hur boken ser ut. Skriven av Tia Ojala. Boken tar upp en genre per kapitel, den känns enkel att använda med ett bra upplägg. 

Ha det fint i höstvädret!

Jenny

Så här skulle man alltid ha det...Diktskrivning ute..språkutvecklande arbetssätt

Juni månad och äntligen kom värmen till oss här i Norrbotten!Inte en dag för tidigt kan jag lova! 

Jag blev så glad att jag genast planerade upp ett par utelektioner! Syfte var att få komma ut, se och upptäcka naturen, öva på begrepp som vad trädets delar heter och några namn på blommor..Och lektion två ville jag skriva en sommardikt. Vår skola ligger så fint nära Luleå älv så vi satt faktiskt nere vid vattnet och skrev våra dikter.

Första lektionen gick vi bara runt, tittade, lyssnade och kände på träd och växter. Björkarnas ljusa näver, stam och fina ljusgulgröna blad. Och så doften - så gott det luktar..och så är de lite klibbiga. Vi upptäckte blåbär och plockade kabbelekor vid vattnet. Här ovan ser ni vår utsikt från dagens skolbänk! : )

( Boken Tandresan var endast med som underlägg.. )

En typ av stöttning som jag tycker funkar bra är att göra skrivmallar. Jag skrev en väldigt enkel diktmall med börjorna jag ser, jag hör, jag lyssnar, jag känner och jag längtar till. När man gör upprepningar blir det lite mer likt en dikt. Innan vi började skriva pratade vi om vad vi såg, hörde och kände. Några nya vattenbeskrivningar lärde vi oss som vågskvalp, skvalpande, glittrande och sval. De skulle också ha med adjektiv när de skrev sina dikter.

Ja, så här blev våra dikter, de var inte alls svåra att göra för eleverna. Det faktum att vi faktiskt var ute på riktigt i naturen gjorde att det var ganska lätt att beskriva våra upplevelser. En förlängning skulle kunna vara att renskriva på ipadsen, men ibland när man gör den här typen av arbete kan det vara skönt att inte överarbeta.

Ha det fint!

/ Jenny

Språkutvecklande sagoarbete efter Cirkelmodellen i svenska som andraspråk år 3

Nu var det länge sedan jag skrev ett inlägg. Terminen har varit fullproppad med uppgifter som tagit överhanden och även om jag haft inlägg i bakhuvudet har annat prioriterats...Skolan i dag är ju en mångfacetterad arbetsplats som ni vet, ni som jobbar där...med en mängd olika uppgifter hela tiden.. 

Jag är ju vän av Cirkelmodellen och i årets Läslyft har vi pratat mycket om den och att ha ett synsätt där man ser det stora sammanhanget i läs- och skrivarbetet i skolan. Hur viktigt det är att välja texter som man har förberett själv och som man förbereder eleverna på, genom att ge dem en förförståelse med ord, begrepp och samtal om innehåll.  Här nedan följer ett arbete med år 3 i sva där vi arbetat med en saga på olika sätt och under en lång tid. Att få ett autentiskt sammanhang där man kan bearbeta en saga t ex på flera sätt ger bättre förståelse än att dutta hit och dit med uppgifter som inte alls hör ihop.

Fas 1. Först har vi pratat om sagans bilder. Vi har skrivit ner ord och begrepp på bilderna och enbart samtalat om det. Det tog en hel lektion och eleverna är engagerade och tycker att det är kul att prata om ords betydelse. Lite senare fick eleverna göra en ordlista och renskriva alla orden i ental och plural på ipad.

Fas 2. Studera sagans genre och bekanta sig med texttypen. Vi läste sagan, flera gånger för att repetera den och öva. Först tillsammans i grupp där jag och eleverna läste. Sen fick de läsa sagan i par. Därefter pratade vi om själva innehållet, hur den slutade, och hade lite egna reflektioner. Bland annat om en pappa får bestämma vem man ska gifta sig med. (Det gjorde kungen i sagan)

Fas 3. Att skriva gemensam text för att bli säker och öva tryggt tillsammans.. Jag tog upp den återberättande genren och vi talade om vad som kännetecknar den. Via en bildpromenad, alltså att eleverna får bilder huller om buller från sagan, som sedan ska placeras i ordning, och där vi samtalar om innehållet. Vi skrev ner den på tavlan och strök under genreorden: Först, sedan, sen, därefter...

Fas 4. Skriva egna texter. Här fick eleverna en annan gång arbeta med ett estetiskt inslag. Uppgiften var att tillsammans i par rita något ur sagan, här ovan ser ni trollen som flög i väg! Efter att ha tittat på bilderna och berättat om dem för gruppen fick de skriva en egen historia om någonting ur bilden. Vi använder oss av fyrarutan som skrivmall, och de här eleverna kan den så bra att jag bara skrev upp den lite hastigt på tavlan för att påminna dem om den...Sen skriver de ändå i sina skrivböcker.

I fredags hade jag tagit fram originalversionen av sagan vi arbetat med: Pojken och Äventyret. Som ni ser är det ju lite skillnad på textomfång och har även svåra, gamla ord som knappt används längre. Men innehållet! De tyckte att det var så mycket roligare att få höra den här versionen. Jag läste och de hängde med i texten...Det här kan jag verkligen rekommendera, att läsa upp en gammal version med så mycket mer text. Eleverna får ju med sig en bättre upplevelse med ett mer målande innehåll, andra beskrivningar, ja, helt enkelt ett annat mycket roligare språk. 

• Ja, på det här sättet kan man alltså arbeta med en och samma saga, och "få ut" flera uppgifter. För eleverna blir det ett bättre sammanhang och djupare lärande när de känner till en text med dess innehåll = Cirkelmodellen : )
• Alla samtal har en naturlig utgångspunkt och även om man gör en vanlig grammatikuppgift som att tala om ental och plural knyts det lättare till kunskapen om innehållet. 
• Att ge eleverna en bättre läsupplevelse genom att läsa den här gamla versionen är ett sätt att berika elevernas språk.

Ha det fint!

/ Jenny

Den beskrivande genren, att skriva en faktatext

I svagruppen i år 3 arbetar vi just nu med den beskrivande genren och med att lära sig vad en faktatext är och hur man skriver en sådan. Här ser ni målet med arbetsområdet. Jag började med att visa denna planering för eleverna och vi pratade om vad det innebar. Några kände redan till 6 - fältaren och vi pratade om vad orden betydde. Alla hade hört talas om vad en faktatext är och vad som skiljer den texttypen från t ex en saga. De hade rätt bra förförståelse. ( fas 1 i cirkelmodellen )

Att använda sig av en överstrykningspenna gör faktiskt arbetet lite roligare när vi skulle ta ut viktiga nyckelord och begrepp i texten om hackspetten, under vår läsning av modelltexten. Vi läste gemensamt och stannade då och då för att förklara. Alla hade var sitt papper och vi strök under nyckelord och förklarade dessa och tog sedan fram 6 - fältaren och strök över även där. Sen fick de fylla i alla rutor. Den här gången var uppdraget att skriva enstaka ord och inga meningar. Sen lyssnade vi på hur en hackspett låter på google. ( fas 2 i cirkelmodellen )

Nästa lektion fick de utifrån sin egen 6 - fältare skriva hela meningar och skapa en faktatext. Vi färglade de där nyckelorden som de ska kunna och så ritade de var sin bild. 

Nu har vi utifrån Cirkelmodellen arbetat med ord och begrepp, förförståelse, vi har studerat faktatexter och läst om hackspetten. Vi har skrivit en gemensam text. ( fas 3 i cirkelmodellen )

Sen ska de få gå över till den sista fasen, att använda sina kunskaper och välja ett nytt djur och skriva en individuell faktatext. Då ska de i princip kunna använda sig av ord, begrepp och genrens struktur när de gör en egen text. Med hjälp av stöttningen de fått under cirkelmodellens gång ska de inte vara så svårt!