Inspirerande litteratur om språkutvecklande arbetssätt

Hösttermin 2024 är i full gång!

Jag brukar säga att hösten är min bästa tid, innan mörkret faller helt i alla fall... men det är kul med skolstart, träffa eleverna igen, nya pennor, sudd, almanackor och böcker. Här kommer ett boktips för den intresserade av att arbeta språkutvecklande i årskurserna 4 - 9. Det är en antologi där du får läsa hur olika lärare arbetar. 

Jag läste extra noga kapitlet som Veronica Lundin Sköldqvist skrivit där hon beskriver hur hon arbetar med sina flerspråkiga grupper och ger sina tips. Hon lyfter fram reflektionen i undervisningen och använder den för att hennes elever ska få använda sin muntliga förmåga och utveckla den på bästa sätt. Hon lyfter också det gemensamma arbetssättet, att i grupp prata och utveckla sina svar och på så sätt utveckla lärandet. Reflektionen är också viktig i slutet av lektionen genom t ex exittickets och att skriva ned vad man lärt sig. I slutet ger hon boktips på skönlitteratur.

Ja, det var vad jag fastnade för...läs den!

Ha det fint,

/ Jenny

 

Jobba med skönlitteratur i åk 6 efter Chambers modell, läsa, ställa frågor, samtala

I vår grupp som läser svenska/engelska i stället för ett nytt språk i årskurs 6 läser vi nu en lättläst version av "Flicka försvunnen" av Sara Lövestam. En spännande bok som ställer flera frågor på vägen, som aktiverar elevernas tänkande. Första lektionen arbetade vi med att studera omslaget och läsa på lite om personerna i berättelsen och vi diskuterade också vad de trodde boken skulle handla om.

Lektion två läste vi gemensamt, alla läser en bit var och vi gör stopp för att reda ut nya ord. Sen jobbar vi efter Chambers samtalsmodell. Se ovan och nedan... Det är enkla frågor som på ett bra sätt aktiverar tänkandet och leder till diskussioner i gruppen! Är hon den riktiga mamman? Varför har hon inga foton på sitt barn? Vem är MB? Mycket bra för Sva- eleverna också, eftersom det förväntas att alla ska ställa frågor på texten. På ett naturligt sätt få vi in samtalet och att öva på det muntliga. Eleverna tycker att boken är jättebra och jag behöver vara bestämd med var vi ska sluta läsa, så vi hinner svara på frågorna... men det är ju ett mer angenämt problem.

 

Silent books ger rikt språk

Förra året kom jag i kontakt med så kallade "silent books" när jag läste Skönlitteratur i undervisningen av Jenny Edvardsson. Det vill säga bilderböcker utan text. De har använts i andraspråksundervisning och jag tänkte direkt att detta var något jag ville prova i min undervisning på mellanstadiet i svenska som andraspråk.

I ett läsprojekt har vi köpt in Resan av Aron Becker, som är en färgglad resa genom fantasin. Boken är ca trettio sidor lång och handlar om ett barns äventyr som innehåller en spännande och fantasifull resa genom okända världar, möten med det onda och goda, givetvis om mod och att våga rädda en varelse i nöd. 

Jag arbetade med boken med våra nyanlända elever utifrån cirkelmodellen och tanken att bearbeta stoffet på så många olika sätt som möjligt. Målet var att öva på att tala, skriva meningar med rätt meningsbyggnad, öka ordförråd, fokusera på verb och substantiv som ordklasser. 

 

Först fick eleverna på egen hand bläddra igenom boken och bilda sig en uppfattning om innehållet. Sen arbetade vi oss igenom några sidor i taget och eleverna berättade vad de såg, vad som hände och tillsammans skapade de en text till bilderna. Eleverna berättade, jag skrev ner på datorn och eleverna i sina skrivböcker.

Jag översatte texten med Microsofts översättningsystem och gjorde två spalter per blad. Ingen översättningsapp är väl helt perfekt men jag fick uppfattningen om att detta ändå verkar vara ganska okej översatt. Texten har sedan eleverna fått ta hem som en läsläxa.

När vi efter några lektioner gått igenom hela boken har jag skrivit ut texten och eleverna har fått  läsa upp texten och återberätta. 

Några lektioner har vi  närläst texten för att leta efter verb och substantiv. Jag har skrivit en lista på tavlan med ord som eleverna får i uppdrag att hitta. Sedan har vi med hjälp av en markeringspenna läst, letat upp verb och därefter substantiv. Makeringspenna är ett lite roligare sätt att arbeta med text, har jag märkt :)

Slutligen gjorde jag en lucktext där de fått fylla i ord som vi bearbetat.

 

Sammantaget har eleverna fått öva på att tala, uttrycka sig, arbeta med att skriva meningar, bearbeta tillsammans, repetera flera gånger och arbeta med grammatik på lite olika sätt. 

Ett sätt att arbeta vidare med boken skulle kunna vara att skriva en fortsättning på berättelsen. Vad hände sen? Boken slutar också med en cliffhanger, skapad för att fantisera vidare. Det finns många möjligheter att arbeta med den här boken, det är bara fantasin som sätter gränser.  Jag tycker också att den passar olika åldrar. 

Föredrag om Luleås första gemensamma språkpolicy

Hej!

Det senaste halvåret har jag tillsammans med andra förstelärare och specialpedagoger arbetat fram en gemensam språkpolicy för Luleås skolor. Vi har diskuterat om hur vi lär ut, forskning, kunskapskrav, pedagogik.. vilket har varit väldigt intressant och kul! Syftet har varit att ta fram en gemensam vägledning med forskning, strategier och arbetssätt för ett språkutvecklande arbetssätt och en tillgänglig lärmiljö för alla. På måndag 28/10 ska vi presentera den på vår kompetensutvecklingsdag. 

Flera andra föredrag fördjupar sig sen i olika delar av policyn, som t ex cirkelmodellen och genrepedagogik. Om du är lärare i Luleå, kom och lyssna på oss vetja!

Nedan ser du några olika bilder från min blogg, om att arbeta språkutvecklande...

En modelltext av den argumenterande genren, finns som stöttning uppe i klassrummet. De specifika genreorden är markerade och den här veckan var det också "veckans mål" att kunna beskriva vad en argumenterade text är.

Lässtrategier. Här hade vi jobbat med det fantastiska programmet Lässugen och boken "Jag rymmer"

Att arbeta med ordförråd. En ordlista för boken Olles skidfärd. 

Här arbetar vi med orden i boken. 

Ha det fint!

/Jenny

Sammanhang i text - textbindning! Inspo från läslyftet

God fortsättning på det nya året 2019! 

Hur hjälper vi eleverna att skapa sammanhang i sina texter? Vi har under hösten arbetat med läslyftet och en modul som heter "Tolka och skriva text" och där har vi läst ett kapitel som handlar om just detta hur man skapar sammanhang  - textbindning i texter. Jag länkar filmen från modulen för den var riktigt bra, det är en årskurs åtta men innehållet går att applicera på alla åldrar. Där får man se hur en lärare gör en tidslinje på tavlan, för att "hänga upp" berättelsen på. När eleverna har läst ett kapitel har de tillsammans på en tidslinje fått skriva ner, kortfattat vad som hände under kapitlets gång, för att sedan sammanfatta och återberätta historien, men då öva sig på att använda sig av specifika tidsord i sin berättelse. Här är filmen: https://www.youtube.com/watch?time_continue=104&v=nBC4MlmjHQc

Det jag gjorde med mina elever, var att arbeta med ett kapitel ur vår läsbok. Syftet var att uppmärksamma eleverna på verbformen i berättelser, som i regel är preteritum, även om undantag finns. Vi läste boken och gjorde sedan en gemensam tidslinje som ni ser nedan, där sammanfattade vi kapitlet och stannade sedan upp vid verben. Hur säger man dem i nutid respektive dåtid? På något vis tycker jag att det blir väldigt tydligt med den här tidslinjen! Och i det gemensamma samtalet (fas 3 i cirkelmodellen) blir det ett tydligt verktyg.

Det här med tidsord har vi också fokuserat extra mycket kring i och med detta. Eleverna har fått listor med tidsord:

först,
i fredags,
sedan,
därefter,
efter det,
till sist,
slutligen,
sammanfattningsvis

Dessa listor har de framför sig när de ska sammanfatta berättelser, kapitlet i boken m m. Eleverna kan välja vilket ord som passar bäst in och ger variation.

Varför inte ta in en sådan här lista i den formativa bedömningen och kamratresponsen? Har eleven fått in några tidsord i sina berättelser?

Ha det fint!
/ Jenny

Läsa - skriva - räkna garantin i praktiken, nyheter från skolverket kring kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och i skollagen

En annan föreläsning jag var på under NCS dagarna var den om läsa-skriva-räkna garantin från Skolverket. Här presenterades nya bestämmelser kring kartläggningsmaterial, skollag och så klargjordes några nya begrepp.

Syftet med det nya kartläggningsmaterialet i f-klass och i år 1 är att stödja lärare i att tidigt identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller få extra utmaningar.Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning. I åk 3 ska eleven nå upp till kravnivån för varje delprov i ämnet. I åk 3 görs ingen sammanvägning av delproven. Det ska tydligt framgå vilka delprov som eleven klarat eller inte.

De nya stöden (i f - klass) kartlägger språklig medvetenhet och matematiskt tänkande, materialen hitta språket och hitta matematiken är obligatoriska att använda från den 1 juli 2019, men i Luleå har det tagits beslut om att använda dessa redan nu.
Det är alltså ett stöd för lärare i att tidigt identifiera elever som visar en indikation på att inte nå kunskapskraven som senare ska uppnås i år 1 och 3 och är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Syftet är att tidigt reagera och upptäcka dessa elever och öka likvärdigheten och kvaliteten på de stödinsatser som sätts in. Man vill säkerställa att de allra yngsta eleverna får de särskilda stödinsatser de är i behov av. Materialet ska användas under höstterminen och består av övningar att göra i mindre grupper.

Nyheter för bedömningsstödet som är obligatoriskt att använda i år 1 är reviderat 2018. Nytt är:

• Frågor till läraren om den fortsatta undervisningen
• Exempel på extra anpassningar
• Ny text med tillhörande uppgifter för avstämning C "Eleven läser längre texter på egen hand och visar förståelse för innehållet genom att besvara frågor" En fin text av den briljante författaren Ulf Stark.

Vilka är då nyheterna i skollagen?
Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1. förskoleklassen om det utifrån det nationella kartläggningsmaterialet finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i år 1 och 3 i svenska eller matte.

2. lågstadiet  om det utifrån det nationella kartläggningsmaterialet eller ett nationellt prov finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i år 1 och 3 i svenska eller matte.

Nya begrepp:

• Visas en indikation på att en elev inte når dessa kunskapskrav ska en särskild bedömning göras.
• Befarar vi att en elev inte når kraven ska åtgärder sättas in skyndsamt.

Vem ska göra detta då? Den ansvarige förskolläraren eller läraren i samråd med en specialpedagog. De ska också tillsammans planera hur stödet ska se ut för eleven i f - klass eller på lågstadiet. Så genom detta ska det säkerställas att vi upptäcker behov, att vi sätter in de insatser som är relevanta och att undervisningen utformas för att stödja alla elever. I slutet av läsåret, vid övergång till nästa stadie ska detta följas upp och resultat lämnas över till nästa lärare. 

Detta nya material kan nog underlätta för lärare att upptäcka och sätta in insatser tidigt. Uppenbarligen har Skolverket sett ett behov att stärka upp bestämmelser, lagar och insatser på den här nivån. Jag tyckte det var bra med frågorna om den egna undervisningen och Ulf Starks texter är alltid läsvärda. Generellt tycker jag att det är bra med alla insatser som bidrar till en mer likvärdig skola för alla. Det är bra med gemensamma material och tester för hela Sverige. Det ska inte spela någon större roll vem jag får som lärare, som elev har jag rätt till en likvärdig och bra skola oavsett var jag bor.

Ha det fint!

/ Jenny

 

Nationellt centrum för språkutveckling - höstkonferens 2018 - Perspektiv på språk - Anne Marie Körlings bildpromenad

Den 8 - 9 oktober var jag på NCS höstkonferens och temat var Perspektiv på språk. En föreläsning som fastnade särskilt var Anne-Marie Körlings, där hon talade om bildpromenaden. Vilken inspirerande kvinna! Hon har imponerat på mig förr, i  t ex läslyftets moduler där hon lyfter samtalet och frågor. Hon pratar verkligen om undervisningens essens, och när jag fick ett par ord med henne efter föreläsningen blev jag helt starstrucked! : ) Nedan återger jag delar ur hennes föreläsning. Alla punkter är från hennes föreläsning.

Anne-Marie berättar hur hon arbetar med bilder. Hur hon bygger upp hela lektioner utifrån bilder och det gör hon genom att förbereda frågor och tänkbara uppgifter. Hon arbetar med svenska som andraspråkselever i olika åldrar och syftet är förstås att utveckla språket! Men tankesättet går att applicera på alla elevgrupper. Hela hennes synsätt går också ut på att vara en närvarande lärare som genom att lyssna och vara med, också kan ställe de rätta frågorna och följdfrågorna.

"Undervisningen blir tillgänglig och gemensam. Undervisningen både anpassas och utmanar eleven" Anne-Marie Körling.

Detta behöver du som lärare göra med bilderna du väljer som förberedelse före lektionen. Förmodligen är det bilderna i den skönlitterära boken som ni ska läsa i elevgruppen. 

Förberedelser för en bildpromenad 
• Läs igenom boken
• Studera bilder och illustrationer
• Förbered med frågor
• Se till detaljerna
• Skapa frågor.
• Vad gör detaljen med helheten?
• Vad kan höra ihop?
• Finns det motsägelser?
• Hur många ord kan vi hitta?
• Vad är det som inte visas?
• Vilka dofter kan det finnas på platsen?
• Vilka ljud kan vi höra?
• Vad finns i den negativa bilden?
• Vad kan påverka motiv?
• Antal färger som används?
• Dominerande färger?
• Vilket syfte har bakgrunden?

Nedan ser du frågor att ställa kring bilderna i ditt samtal med eleverna, utifrån din egen förberedelse av boken.

Frågor 
• Vad gör detaljen med helheten?
• Vad kan höra ihop?
• Finns det motsägelser?
• Hur många ord kan vi hitta?
• Vad är det som inte visas?
• Vilka dofter kan det finnas på platsen?
• Vilka ljud kan vi höra?
• Vad finns i den negativa bilden?
• Vad kan påverka motiv?
• Antal färger som används?
• Dominerande färger?
• Vilket syfte har bakgrunden?

Frågor och följdfrågornas betydelse 
Följdfrågorna är frågornas formativa följeslagare. De berättar att vi lyssnat, hur vi har förstått, vad vi kan hjälpa till att fokusera, vad som kan lyftas fram, visar intresse och att vi är intresserade av att hålla i relationen. Ur Körling: Textsamtal och bildpromenader, 2017 

Visst är det bra? Jag får nästan gåshud.: ) Detta visar hur stor vikt hon lägger vid samtalet och att det viktiga är att verkligen vara närvarande och kunna spinna på en tråd som kommer upp! Att vara förberedd men ändå beredd på att allt kan hända på en lektion, det kan gå åt ett helt annat håll än du har förberett. Spännande! Här kommer fler frågor:

Frågorna… 
• Vilken tid kan det vara?
• Vad påverkar bilden?
• Är det någon skillnad på bilden på omslaget och bilden i boken?
• Vilka färger har omslaget?
• Vilka färger ser vi?
• Om det är svartvitt – vilka kan färgerna vara?
• Hur kan man förstå vilket väder det är?
• Hur skulle det kännas att vara på platsen?
• Vem skulle du vilja byta plats med? 

Bildpromenadens syfte och mening:

Bildpromenaden: Tänka, kommunicera, tänka 
• Minns att du introducerar ett nytt sätt att se på bild
• Minns att samtalet är det centrala
• Eleverna lär sig att se på bild genom att samtala om bilden
• De får ord och kan skapa meningar genom att berätta om bilden
• Ha tålamod med nya moment och fortsätt bara undervisningen så länge att det fortsatt är spännande
• Avsluta hellre då det är som mest intensivt istället för att sluta när eleverna inte har mer att säga
• Upptäck och var nyfiken på hur ditt arbetssätt påverkar elevernas intresse för bild

Alltså, mycket handlar alltså om vår egen inställning. Att vi verkligen tänker efter vad vi vill och menar. Att det är viktigt att själv kunna modellera om våra tankar om bilden.

Lärarens inställning – ett medvetet val 
• Nyfiken på hur bilden uppfattas
• Inte rätt eller fel när eleven tänker och funderar
• Själv nyfiken på hur bilden kan förstås
• Tänker själv om bilden
• Modellar med frågor
• Om tyst bland eleverna fortsätter läraren att modella sina funderingar
• Modellar med intresse för det eleverna berättar och diskuterar
• intar ett medvetet förhållningssätt att oliktänkande berikar
• Bilden får oss att tänka, kommunicera, lära
• Vi upptäcker genom att vi får veta vad andra upptäcker

Jag brukar ibland tänka när jag har en arbetsbok för elever framför mig: Vad kan jag göra av den här uppgiften? Hur kan jag stretcha den? Alltså få ut det mesta av det som boken föreslår...Det här är lite likt, vad kan jag göra av de här bilderna i den här boken som vi ska läsa? Vad kan vi lära oss? Vilket ordförråd kan utvecklas? Och det jag verkligen tar med mig är det här med att vara förberedd men ändå beredd på att lektionen kan vinklas åt ett annat håll. Och att ta sig tid till att lyssna på eleverna. Fånga ögonblicket..

Ha det fint!
Jenny

Gobitar ur en läsande klass - snart sista chansen - tips

Hej!


För oss som använt oss av en läsande klass, materialet som består av en uppsjö av texter och som det är tänkt att vi ska använda i vårt arbete med lässtrategier, se hit... Snart tas sidan bort från nätet, vad jag förstår, vi har fram till slutet av december på oss att enkelt kunna skriva ut kapitel för att använda i vår undervisning. Förvisso finns ju böckerna på våra bibliotek, men det var ju enkelt att bara kunna skriva ut dem på jobbet. Men syftet med webbsidan var ju att vi skulle få in tankesättet, att på ett medvetet sätt använda oss av lässtrategierna i vår undervisning. Och om vi har det, har ju syftet uppnåtts.


För min egen del tror jag verkligen att jag fått in det. En sak som jag ideligen gör är ju att stanna upp i texten och arbeta med ord och begrepps betydelse. En annan är att använda mig av cowboyen för att sammanfatta texter. En tredje är att förutspå, vad kommer hända när vi vänder på bladet? i nästa kapitel? På det har jag byggt flera lektioner.


Marie Trapp har i det här blogginlägget skrivit om sina bästa boktips ur en läsande klass!
Läs hennes bästa tips i blogginlägget.


Ha en fortsatt fin höst!
/ Jenny

Bygga svenska, ett bedömningsstöd för nyanlända elever

Jag var i Umeå på ett dialogmöte som handlade om bedömningsstödet Bygga svenska. Ett dialogmöte var en ny form för mig. Vi satt i grupper och fick diskutera frågor som vi fick och så varvades detta med kortare föreläsningar i ämnet. Det var bra att själv få vara aktiv med jämna mellanrum.

I alla fall. Materialet är gediget med både en bedömningsmodell med flera detaljerade steg uppdelat i tala, läsa och skriva. Men det som är riktigt bra är att det till varje steg finns olika förslag på undervisning och stöttning som man kan arbeta med. T e x till steg 2 i Lyssna och tala finns tipsen att arbeta med uppgifter som utvecklar ordförrådet genom att arbeta med bilder, ta kort på en friluftsdag exempelvis och prata om vad vi ser på bilderna. Konkreta och bra tips! Det var bara ett exempel.

Det finns också en beskrivning om hur språkutveckling går till och vad man som lärare ska tänka på när man arbetar med nyanlända elever. Detta kan med fördel läsas och användas av alla lärare. Själva bedömningen som man ska fylla i är
det meningen att en Sv A lärare ska göra, som har kompetens i språkutveckling och i ämnet. Slutligen finns det ett dokument som är cirkelformad som man fyller i och får en översiktlig bild av hur eleven ligger till. Den kan man ha som underlag i samtal med elev och med vårdnadshavare.

Materialet är gediget och det är en hel del att sätta sig in i, men man får ut mycket information och är en helt klart en hjälp i bedömningen av nyanländas språkkunskaper.

Ha det fint!

Grej of the day och att befästa kunskap

Hej vinterland..

Vilken vinter vi har här i Luleå. Perioder med ganska behagliga temperaturer när man kan åka skidor varje dag följs av kyligare perioder där jag varje dag, när jag kommer hem tar på mig lammullstofflorna och helst är inomhus. Men häromdagen var jag på en inspirerande föreläsning med Micke Hermansson och hans grej of the day. Han spred en massa positiv energi! 

Han pratade en hel del om hur hjärnan och vårt minne fungerar. Visste ni att om man vill plugga in något är det bästa att bearbeta och läsa på det man pluggar innan man går och lägger sig, och sedan sova på saken och direkt på morgonen ta upp böckerna igen för att befästa det man läste igår? Det där med att sova på saken fungerar! 

Han tog också upp detta med "grit", på svenska översatt ungefär till ansträngning, eller uthållighet. 

I PISA undersökningar har det visat sig att eleverna i Sverige har ganska kort uthållighet. Men hur kan vi hjälpa våra elever till att "orka" längre? Ja, genom att faktiskt berätta för eleverna hur hjärnan fungerar kan vi påverka dem till att göra rätt val. Till exempel finns det ingen som kan "multitaska", det vill säga lyssna på Spotify, läsa läxan och prata med kompisar på snapchat samtidigt. Hjärnan klarar inte detta. Man måste göra en sak i taget.  

Mer då? Repetitionen är kunskapens moder. Tänk 1 1 1. Ja, genom att repetera samma sak en gång inom en timme, nästa gång inom 24 timmar, det vill säga nästa dag, och sen nästa dag igen, befäster man och kommer ihåg betydligt bättre! Jag kopplar till den formativa bedömningen och genom att bli tydligare med vad målet för lektionen är, och fråga och påminna eleverna innan de går ut på rast, och sedan påminna dem igen nästa dag och därefter innan veckan är slut, har man vunnit mycket. 

Ett annat tips när du pluggar är att göra akronymer. T e x när du ska lära dig alla planeter i vårt solsystem: Min Vän Jag Måste Ju Skriva Upp Nio Planeter. Göra små minneslekar. Detta kan man utveckla, enskilt, tillsammans, eller låna andras..

Han menade också att en anledning till hans framgångar med mikrolektionerna är att de alltid föregicks av en ledtråd dagen före. Ledtrådar, är ett lekfullt sätt att börja tänka på. Vi slappnar av och då kan vi lättare bli kreativa. T ex ledtråden "en skäggig mysgubbe i december" kan bli Ernst istället för tomten : ) Man lyckades också dröja med svaret, vilket är bra för minnet.

                                                 

På tal om Repetition. Här ser ni min Expertordvägg. Vi har under dessa vinterveckor matat på med att skriva på olika sätt och behandlat lite skrivregler. Efter att ha haft gemensamma genomgångar, sedan arbetat med olika moment på egen hand i olika häften, slutligen återberättat för sin kompis och mig om olika moment. Därefter satte jag upp rubrikerna på väggen och sedan ska det fyllas på med expertskyltar för olika moment. Man får ta hjälp av sitt arbetshäfte, sina kompisar eller mig när man gör skyltarna. På de olika "skyltarna" ska det beskrivas vad det är för något och exemplifieras. Sedan kan jag använda mig av väggen då och då. Innan de "får gå" från mig ska de t ex berätta om någon av sina skyltar. Kan de säga några motsatsord? Vet de vad ett substantiv är? Jag försöker på detta sätt repetera och på ett lekfullt sätt samtidigt som jag kan göra en formativ bedömning av vad de kan. Dessutom tycker eleverna att det är lite kul att visa vad de kan! 

Lyssna på Micke om du får möjlighet! Ett toppentips!

Ha det fint!

/Jenny

Så blir du en skicklig ledare i klassrummet

En halv hösttermin har gått och nästa vecka vi har en paus i arbetet med eleverna för att stanna upp, reflektera över vårt arbete, utvärdera och analysera..

Jag lyssnade precis på en intressant intervju med Marcus Samuelsson, universitetslektor i pedagogik, om vad som utmärker en skicklig ledare i klassrummet. (Skolvärlden) Om hur viktiga de första tio minuterna i klassrummet med en ny klass är. Han har undersökt vad som utmärker en skicklig ledare och det som framkommer är att de har gedigna planeringar och en väl genomtänkt undervisning. Det låter som självklart men kan ändå vara intressant att höra. Intresset för eleverna och ämnet är också signifikativt för en bra undervisning. Är jag engagerad i mitt ämne så märker eleverna det och det blir roligare för oss alla. : )

Intervjun är ca 14 minuter lång. Lyssna, för det är intressant, för dig som vill utvecklas i din yrkesroll : ) Oavsett om du arbetat länge, och får bekräftelse på hur rätt du gör eller om du är lite nyare i din lärarroll.

Här är länken: Så blir du en skicklig ledare i klassrummet.

På vår skola har vi den senaste veckan talat om hur vi skapar arbetsro. En viktig sak som vi kom fram till är vilket förhållningssätt vi har, till eleverna, oss själva och varandra. Hur bemöter vi varandra och eleverna? Det kan tyckas självklart att vi hälsar och är glada, vilket vi allt som oftast är, men på ett medvetet plan då? Tänker vi på hur viktigt det är att bygga relationer till våra elever? Att vi lär känna dem och exempelvis kan ha en kort pratstund innan vi kliver in i klassrummet? Känner vi våra elever och visar ett genuint intresse för dem är det lättare att i undervisningssituationen få dem att känna förtroende och lyssna på oss.Vi sätter upp de sociala ramar som eleverna ska följa. Har vi en bra relation till eleverna har vi lite extra"förtroendekapital" att ta av när vi ibland måste vara extra tydliga..

Så sammanfattningsvis, det här utmärker en skicklig ledare..

• Engagerar sig i sina elever och lär känna dem, på en lagom nivå
• Är engagerad i sina ämnen
• Har gedigna planeringar
• Har en väl genomtänkt undervisning

Det känns som att allt hänger ihop när man ser på det lite från ovan, och jag ser fram emot några dagars eftertanke och tid för funderingar över vad jag ska utveckla. 

Ha det fint!

/ Jenny

Språkutvecklande sagoarbete efter Cirkelmodellen i svenska som andraspråk år 3

Nu var det länge sedan jag skrev ett inlägg. Terminen har varit fullproppad med uppgifter som tagit överhanden och även om jag haft inlägg i bakhuvudet har annat prioriterats...Skolan i dag är ju en mångfacetterad arbetsplats som ni vet, ni som jobbar där...med en mängd olika uppgifter hela tiden.. 

Jag är ju vän av Cirkelmodellen och i årets Läslyft har vi pratat mycket om den och att ha ett synsätt där man ser det stora sammanhanget i läs- och skrivarbetet i skolan. Hur viktigt det är att välja texter som man har förberett själv och som man förbereder eleverna på, genom att ge dem en förförståelse med ord, begrepp och samtal om innehåll.  Här nedan följer ett arbete med år 3 i sva där vi arbetat med en saga på olika sätt och under en lång tid. Att få ett autentiskt sammanhang där man kan bearbeta en saga t ex på flera sätt ger bättre förståelse än att dutta hit och dit med uppgifter som inte alls hör ihop.

Fas 1. Först har vi pratat om sagans bilder. Vi har skrivit ner ord och begrepp på bilderna och enbart samtalat om det. Det tog en hel lektion och eleverna är engagerade och tycker att det är kul att prata om ords betydelse. Lite senare fick eleverna göra en ordlista och renskriva alla orden i ental och plural på ipad.

Fas 2. Studera sagans genre och bekanta sig med texttypen. Vi läste sagan, flera gånger för att repetera den och öva. Först tillsammans i grupp där jag och eleverna läste. Sen fick de läsa sagan i par. Därefter pratade vi om själva innehållet, hur den slutade, och hade lite egna reflektioner. Bland annat om en pappa får bestämma vem man ska gifta sig med. (Det gjorde kungen i sagan)

Fas 3. Att skriva gemensam text för att bli säker och öva tryggt tillsammans.. Jag tog upp den återberättande genren och vi talade om vad som kännetecknar den. Via en bildpromenad, alltså att eleverna får bilder huller om buller från sagan, som sedan ska placeras i ordning, och där vi samtalar om innehållet. Vi skrev ner den på tavlan och strök under genreorden: Först, sedan, sen, därefter...

Fas 4. Skriva egna texter. Här fick eleverna en annan gång arbeta med ett estetiskt inslag. Uppgiften var att tillsammans i par rita något ur sagan, här ovan ser ni trollen som flög i väg! Efter att ha tittat på bilderna och berättat om dem för gruppen fick de skriva en egen historia om någonting ur bilden. Vi använder oss av fyrarutan som skrivmall, och de här eleverna kan den så bra att jag bara skrev upp den lite hastigt på tavlan för att påminna dem om den...Sen skriver de ändå i sina skrivböcker.

I fredags hade jag tagit fram originalversionen av sagan vi arbetat med: Pojken och Äventyret. Som ni ser är det ju lite skillnad på textomfång och har även svåra, gamla ord som knappt används längre. Men innehållet! De tyckte att det var så mycket roligare att få höra den här versionen. Jag läste och de hängde med i texten...Det här kan jag verkligen rekommendera, att läsa upp en gammal version med så mycket mer text. Eleverna får ju med sig en bättre upplevelse med ett mer målande innehåll, andra beskrivningar, ja, helt enkelt ett annat mycket roligare språk. 

• Ja, på det här sättet kan man alltså arbeta med en och samma saga, och "få ut" flera uppgifter. För eleverna blir det ett bättre sammanhang och djupare lärande när de känner till en text med dess innehåll = Cirkelmodellen : )
• Alla samtal har en naturlig utgångspunkt och även om man gör en vanlig grammatikuppgift som att tala om ental och plural knyts det lättare till kunskapen om innehållet. 
• Att ge eleverna en bättre läsupplevelse genom att läsa den här gamla versionen är ett sätt att berika elevernas språk.

Ha det fint!

/ Jenny

Läslyftet: Att lyfta elevens texter

Hur gör vi för att lyfta elevens egna text?
Hur får vi eleven att känna lust till att skriva?
Hur utmanar vi eleven till att berätta mer, förklara mer och förtydliga sin text?

Anne-Marie Körling skriver i sin artikel "Textsamtalet lyfter elevens texter" om just detta. Hon menar att genom att vara en reflekterande lyssnare kan vi bekräfta och påverka elevens lärande. Att fokusera på innehållet och ställa frågor kring det gör att eleven utmanas till att berätta hur hen tänkte.
Genom att vara nyfiken och visa intresse stöttar vi utvecklingen och utmanar till att vilja berätta och skriva mer. Att inte heller börja rätta stavfel direkt utan att reflektera, påverkar vi i stället eleven och den blir medveten om att den har en mottagare. När man läser upp elevens text och fokuserar på innehållet kan eleven själv höra vad som behöver ändras.. kanske hen hör att det finns en upprepning av ordet "sen" och vill självmant rätta till.

Körling beskriver vidare att det förvånat henne hur mycket högläsning av elevens texter utmanar dem till att vilja utveckla texten mer och känna lust till att vilja skriva mer.

Det jag har testat, utifrån den här artikeln, och i en uppgift i Läslyftet, är att läsa upp texter enskilt för eleven, dock under lektionen, så det var inte hemligt på något vis. Och att se glädjen och även stoltheten i ögonen, var verkligen kul att se. Hen blev jätteglad och ville gärna fortsätta skriva och utveckla sin text lite till. Och det faktum att jag var intresserad och verkligen satte mig in i texten, blev mycket positivt. Det kändes som att det gav ringar på vattnet för fortsatta skrivlektioner, och att även andra elever lystrade till, och också ville ha sin text uppläst blev positivt.

Man kan också tänka sig att titta på en text tillsammans, på kanonen kan man varsamt välja en text som tål att diskuteras. Kanske en text som eleverna skrivit i par, eller i grupp. Och sen tittar man på den tillsammans och övriga elever får ge feedback.

Det här är något som jag tänker fortsätta att utveckla. Jag tänker också att andra elever kan lära sig något när de hör vårt samtal, de hör vilka frågor jag ställer och blir på så sätt förberedda på vad vi ska tala om...

Ovan nämda artikel finns i modulen Textsamtal på Läs och skrivportalen. En av de mest intressanta artiklarna!

Textsamtal, Läslogg med Spågumman

Textsamtal - det är vad vi övar oss på inom Läslyftet den här höstterminen. Jag har tidigare skrivit om metoden "tänka högt" och nu har jag under en period använt mig av Spågumman som läslogg med svagruppen i klass 3. Syftet har varit att eleverna ska få...

• En fördjupad läsförståelse genom det gemensamma samtalet
• Få fatt i sina egna tankar innan de berättar om dem för gruppen
• Ta del av kompisarnas tankar om textens innehåll
• Öka sitt ordförråd när vi går igenom ord och begrepp ( Visserligen Detektiven!)

Jag har använt mig av en bok som finns på enlasandeklass.se, den heter Drakens håla. Det är en spännande berättelse som det finns fem kapitel av på nätet. Nu har jag lånat boken för att vi bara m å s t e läsa slutet. 

Varje lektion har vi startat med att spå tillsammans genom att titta på bilder och rubriker och skriva ner våra tankar. Efter att de skrivit ner sina svar har de fått berätta om dem i gruppen innan jag eller någon elev har fått läsa högt igen. Sedan har vi stannat där jag tyckte det var lämpligt och spått igen. Vad tror vi nu ska hända? Eleverna har åter skrivit ner sina egna svar innan vi gick igenom dem i gruppen. Och slutligen fick de skriva ner vad de trodde skulle hända i nästa kapitel och några gånger fick de också rita innan de berättade vad de trodde. 

                                                   

Som ni ser behövde de inte skriva så mycket, utan instruktionen var att de skulle skriva en eller högst några korta meningar som svar. Elevernas tankar var viktigast. Även jag skrev ner mina svar. Det blev en modellering för eleverna. Det som jag tyckte var bra med det här var:

• Att vi gjorde detta flera gånger i rad. De fick in en rutin som gjorde att de blev vana att skriva ner sin svar och prata om dem och lyssna på andras tankar! Det gav dem trygghet.
• Bra att jag hade en kapitelbok så att de hade något att se fram emot, eftersom de nu gillade själva berättelsen.
• Läsloggen, att skriva ner sina egna svar först, gjorde att de fick fånga sina egna tankar om texten i lugn och ro, innan de hörde alla andras tankar. 
• Genom att lyssna på andras svar och delge sina egna får eleverna en fördjupad förståelse och reflektion av innehållet. Aha, man kan tänka så där? Jasså, du tror det? Har ni hört vad Kalle tror ska hända sen, det låter spännande! Att föra fram några kommentarer lite extra genom att vara lite teatralisk är ett sätt jag använde mig av för att höja elevernas självkänsla. De ska känna att deras tankar räknas och är viktiga. 

Det är så spännande att läsa alla texter från Läslyftet, de är verkligen inspirerande och får en att reflektera och ställa sig kritisk till sitt eget arbete. Hur ställer jag de rätta frågorna? Hur utvecklar jag mina textsamtal? 

Ha det fint!

/ Jenny

Språkutvecklande arbete - nya och gamla litteraturtips

Tiia Ojala har kommit ut med en ny bok om hur vi kan arbeta med och möta nyanlända elever. En bra översiktlig och lättläst bok i ämnet. Enkelt presenteras hur du inkluderar, arbetar med och organiserar arbetet pedagogiskt med eleverna. Vill man fördjupa sig finns det annan mer djupgående litteratur, noterar jag, som redan läst en hel del kurslitteratur i svenska som andraspråk, men den här berör alla delar från föräldrakontakter, till ett språkutvecklande arbetssätt på ett lättfattligt sätt. En bok som man hinner läsa. Ett plus för att man får ta del av författarens egna reflektioner.

Det här är en bok som man kan återkomma till då och då. Här läser man allt om hur man arbetar språkutvecklande, om samtalets och den viktiga interaktionens betydelse i undervisningen. Författaren beskriver ingående Cirkelmodellen och de olika delarna, samt genrepedagogik och ger konkreta pedagogiska tips och modeller för hur man kan arbeta språkutvecklande i sin elevgrupp. Det är en bok som det ofta refereras till och som borde vara en av grundlitteraturen i grundskollärarutbildningen. ( Kan inte tänka mig något annat! ) Stärk språket stärk lärandet, av Pauline Gibbons.

Själv noterar jag när jag nu börjat läsa litteraturen i Läslyftet, att jag redan har en bra bas från litteraturen i svenska som andra språk. Det är det språkutvecklande arbetet som kommer igen. : ) Vi har precis startat upp arbetet på min och vår grannskola tillsammans, där jag är handledare. Det är en spännande höst vi har framför oss, med många bra texter att läsa och lektioner att genomföra samt reflektera över tillsammans. Jag ser verkligen fram emot arbetssättet, att samtala och utvecklas genom det kollegiala lärandet. Tror på det här att utvecklas tillsammans.

Ha en fin höst!

Jenny

Att skapa utvecklande samtal i klassrummet

Sommarlovet går mot sitt slut och snart ska vi återse våra elever, nya och "gamla"! Reklam för skolmaterial börjar dimpa ner i brevlådan och jag börjar längta till en höstterminsstart, med nyvässade pennor, ny almanacka och doften av skolböcker och whiteboardpennor...för att förbereda mig lite smått under sommaren har jag läst min favorit Pauline Gibbons, och fastnat för det här med utvecklande samtal i klassrum, för att stärka både andraspråkselevers men även a l l a elevers språk- och kunskapsutveckling.

Gibbons menar att utvecklingen av det talade språket är viktig som en bro till det kunskapsrelaterade språk som eleverna möter i skolan. Dialogen är ett sätt att skapa möjligheter till tänkande. Därför, menar Gibbons, måste man se kritiskt på de dialoger som barn medverkar i. Barnen ska stimuleras till att "tänka högt" och läraren ska skapa talsituationer där eleverna får utforska och reda ut begrepp genom frågor, hypoteser och logiska slutsatser. Särskilt viktig är den interaktion där någon måste klargöra vad hen menar, förhandlar eller måste formulera om det hen vill ha sagt. För att utvecklas är det viktigt att eleverna får sammanhang där det ställs krav på deras språkliga resurser och där de måste tänka på, inte bara vad de ska säga utan också hur, för att göra sig förstådda! Här kommer tips på övningar  där eleverna träna på detta:

• Bildsekvens Här behövs en bildserie som berättar ett enkelt skeende, eller en förutsägbar historia, som delas ut bland eleverna. Ge eleverna var sin bild. Be dem beskriva sin bild, en i taget, och när alla är klara bestämmer de gemensamt i vilken ordning bilderna ska vara. Var noga med att lägga dem i rätt ordning från vänster till höger.(skrivriktningen) Sedan kan eleverna berätta historien i rätt ordning (upprepning) och övningen är en bra bro mellan tal och skrift!

• Tänk på en sak En övning på att ställa frågor - hjälper till att utveckla det logiska tänkandet. Välj en stor bild där det exempelvis förekommer olika sorters djur, och be en i gruppen tänka på ett. De andra ska försöka ta reda på vilket det är genom att ställa ja och nej frågor. Viktigt är att begränsa antalet frågor så att det inte blir ett batteri av gissningar. Uppmana eleverna att ställa frågor som ger dem maximalt med information. Har de frågat om djuret lever under vatten och fått ja, kan de utesluta alla som inte gör det.

• Heta stolen Eleverna sätter sig i ring och en stol är "heta stolen". Den som sitter där bestämmer sig för att vara en påhittad eller historisk person. Förslagsvis en som klassen läst om eller känner till. Kompisarna får ställa frågor för att få reda på så mycket som möjligt om denne.

• Beskriv och rita en övning på att ge instruktioner, beskriva saker och lägen - under, över bredvid till vänster om... Eleverna arbetar parvis och var och en har ett tomt papper och penna. Elev A beskriver för elev B vad hen ritar och elev B ska försöka göra en likadan teckning. Detta kallas skärmövning eftersom eleverna inte får se varandras teckningar. 

• Kims lek Ordförrådsövning. Ställ fram olika sorts saker eller bilder som har anknytning till det eleverna håller på med för tillfället. Låt eleverna titta en stund och täck sedan över sakerna och fråga eleverna hur många saker de kommer ihåg. 

Som avslutning på detta inlägg kommer en checklista med frågor som varje lärare bör ställa sig för övningar som utförs i par eller grupp:

1. Måste eleverna tala med varandra för att utför uppgiften?
2. Får de befästa ämneskunskaper?
3. Uttrycker sig eleverna i "längre sjok"?
4. Behöver de tänka?
5. Är alla elever involverade på något sätt?

All information är hämtad ur boken Stärk språket stärk lärandet av Pauline Gibbons. Ett lästips för övrigt, om du är intresserad av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Ha en fin start på höstterminen 2016!

/Jenny

Slut på Sportlovet, läsinlärning år 1

Så är Sportlovet slut och det är dags att ta tag i en ny vecka. Jag sitter och planerar och kikar runt på olika intressanta länkar och fastnade för den här:

Bodil Jönssons föreläsning om läsinlärning i årskurs 1

För den som vill se en rolig och inspirerande föreläsning på 22 minuter där Jönsson beskriver hur hon på ett konkret och lustfyllt sätt lär barn att läsa. Hennes tydliga ramar och mål med det första året i skolan. Läsningens två faktorer, avkodning och förståelse och så hennes intensitet. Inspirerande och rolig framförallt om man är ny lärare på lågstadiet men även om man har lång erfarenhet.

Ha en bra vecka!

/ Jenny

Cirkelmodellen och Rödluvan

Jag var på en inspirerande föreläsning om Språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik. Tiia Ojala hette föreläsaren och hon har också en blogg som heter multikultiskola.blogspot.se  Hon pratade b la om hur hon arbetat efter cirkelmodellen och gick igenom de olika genrerna som vi enligt Lgr 11 ska undervisa i. Det jag tar med mig är hur viktigt det är att undervisa om explicita läs- och skrivstrategier. Min egen erfarenhet är att arbetar man med t ex genrer med eleverna och verkligen stöttar dem i hur en text är uppbyggd, vad som är specifikt för just den genren så blir eleverna trygga och vågar mer. De satsar på lektionerna och lär sig därför mer. Jättebra! Att arbeta efter cirkelmodellen är mer tidskrävande och man genomarbetar ett moment grundligare, och är därför mer tidskrävande, men det ger mer för eleven.  

Med min s v a-grupp i år 3 har vi den senaste veckan arbetat med den beskrivande genren. Jag bestämde mig för att fortsätta med detta men även gå in på den narrativa, berättande genren med sagan om Rödluvan. 

Jag började med cirkelmodellen steg 1, där man bygger upp kunskap inom ämnesområdet. Vi gjorde en tankekarta om Rödluvan och Vargen och kom då in på det här med att beskriva. Både flickan, vargen och naturen. Vi hade ett jättefint samtal där vi arbetade med ordförråd och med att beskriva. Vi studerade en bild, eleverna fick parprata med varandra och sen berättade var och en vad de såg på bilden. Jag skrev upp på tavlan och vi hjälptes åt med obekanta ord och förklarade dem för varandra. Sen fick de skriva ned vår text i sina skrivböcker och klistra in bilden. Eleverna fick på detta sätt bekanta sig med sagan och karaktärerna. De arbetade med sitt ordförråd och de som hade hört sagan fick berätta den för oss andra. 

Nästa lektion började med fas 2 i Cirkelmodellen. (Där man studerar texter för att få förebilder) 

Vi studerade sagans text tillsammans. Jag delade ut sagan till alla elever och vi läste den, först läste jag den högt och sedan läste vi den igen, nu läste alla eleverna var sin bit. Längre hann vi inte, men fas 3 (Skriva en gemensam text) kommer att inledas med att eleverna kommer att få klippa ut bilder ur sagan och sedan skriva till varje bild för att lära sig sagan och så skriva en berättelse med en början, mitten och slut. Det blir den gemensamma texten. Till sist kommer fas 4 där de ska få skriva en individuell text. Tror att jag återkommer om det!

Att bearbeta en text på det här sättet känns som en nödvändighet när man arbetar med svenska som andraspråkselever. Man får mycket ut av en enda text....

• Via tankekartan bearbetas och ökas ordförrådet.
• Man kan samtala på flera sätt, t ex parprat, gruppsamtal, det vill säga Tala.
• Genrespecifika nyckelord bearbetas och språkliga strukturer som vad som hände först, i mitten och i slutet av sagan.
• Eleverna får skriva och öva sig på den för genren specifika texttypen, som t ex sagan.
• Och så kan man samtidigt arbeta med bra skönlitteratur som man vill "ge" eleverna. 

Ja, det här är min melodi!

Ha en fin vecka!

/ Jenny

Nytt bedömningsstöd i svenska/svenska som andraspråk

Hej och välkommen till vårterminen 2016!

Har satt mig in i Skolverkets nya bedömningsstöd i SV/SVA för år 1-3 och blir glad av det jag läser och tänker att detta blir användbart som ett stöd i min bedömning av var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. Ett bra material som kan användas i undervisningen, både på ett formativt men också summativt sätt. Man har utgått från Nya Språket lyfter och benat upp kraven på A, B och C nivå med elevuppgifter på varje nivå.

På A-nivån ska eleverna kunna bokstäverna och bokstavsljuden, det finns också enstaka ord och en enkel text att läsa.
På B-nivån finns det en text att läsa.
På C-nivån finns två texter, en berättande och en beskrivande text. Till samtliga finns det tydliga instruktioner och syfte med uppgifterna.

Bra också med tydliga riktmärken om när eleven bör befinna sig på olika nivåer:

• I slutet av årskurs 1 bör eleven ha uppnått avstämning A samt ungefär 1/3 av punkterna i avstämning B, valfritt vilka punkter.
• I slutet av årskurs 2 bör en elev ha uppnått B-nivån samt ungefär en 1/3 av punkterna på C-nivån.
• För årskurs 3 gäller att avstämning C motsvarar kunskapskraven för årskursen men att det är önskvärt att undervisningen siktar mot avstämningarna D-E i Nya Språket lyfter.

I lärarinformationen står också en begreppslista på vad man menar med t ex ortografisk helordsläsning. Bra för nya lärare eller för den glömske..; ) I Skriva-delen finns analyser av elevtexter för varje nivå, som är så intressant att läsa. Några var riktigt underhållande: ) Man kan också gå in på Skolverkets hemsida och lyssna på elevuppläsningar.

Ja, sammanfattningsvis får materialet tummen upp! För oss som gjort nationella prov så är detta ett liknande upplägg, skulle jag säga.Från 1 juli 2016 är detta material obligatoriskt och ett kunskapskrav i läsförståelse för åk 1 börjar också gälla då. Det kommer att publiceras under våren på Skolverkets hemsida. Möjligtvis skulle man kunna önska sig ytterligare en uppgift på varje nivå för att helt enkelt få ett bonusmaterial. Materialet finns i dag så vitt jag vet, endast på Skolverkets Bedömningsportal dit man måste få en inloggningskod via rektor. Så skaffa det om du inte har det redan... 

Med hopp om en inspirerande vårtermin!

/ Jenny

Checklista för ett språkutvecklande arbetssätt

• Finns tydliga lärandemål för både innehåll och språk?

• Är uppgifter och innehåll kognitivt utmanande?

• Går upplägget från det konkreta mot det abstrakta?

• Är innehåll och begrepp anpassade till elevernas språknivå? Förklaras de tydligt?

• Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?

• Genomförs undervisningen så att kognitivt utmanande uppgifter kombineras med stöttning?

• Får eleverna möjlighet att muntligt bearbeta innehållet?

• Får eleverna möjlighet att skriftligt bearbeta innehållet?

• Ges goda möjligheter till interaktion och utvecklande samtal? (Parvis, smågrupper, lärare-elev, helklass)

• Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?

• Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och leder gemensamt skrivande?

• Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk?

• Synliggörs språkliga drag, som till exempel olika texttypers kännetecken och innehåll?

• Finns modeller för hur förmågor, till exempel analysförmåga ska utvecklas?

• Kopplas innehåll till målen? Utvärderas detta? Får eleverna reflektera över vad de har lärt sig? Hur de har lärt sig?

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/sprakutvecklande-arbetssatt

Den här gedigna listan finns att läsa på Skolverkets hemsida, om du söker på språkutvecklande arbete. Det kan kanske kännas överväldigande att läsa alla dessa punkter i ett svep och börja tänka på sin egen undervisning. Oj, oj gör jag allt detta? eller kanske hälften? Vad gjorde jag idag? Men när jag tänker efter så, ja, jag tycker faktiskt att jag kan skriva under på flera punkter, det kan säkert du med.

Jag tänker att detta är ju mycket bra frågor att använda i sitt arbetslag som diskussionsunderlag när man ska lägga upp en planering av ett tema eller ämne, eller använda som utvecklingsfrågor att arbeta med över tid. Ta några frågor åt gången och djupdyka i och utveckla tillsammans. Det kollegiala lärandet är ju bland de bästa "utvecklingsformerna".

Den här matrisen ( Pauline Gibbons ) finns också under samma flik på Skolverkets hemsida och den har jag kikat på när jag gjorde min senaste s v a planering. Matrisformen tilltalar mig med de enkla rubrikerna som verkligen gör så att man får med alla moment för att få en varierad och språkutvecklande undervisning. Tack, Skolverket!

Ha det fint!

/ Jenny