Cirkelmodellen och Rödluvan

Jag var på en inspirerande föreläsning om Språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik. Tiia Ojala hette föreläsaren och hon har också en blogg som heter multikultiskola.blogspot.se  Hon pratade b la om hur hon arbetat efter cirkelmodellen och gick igenom de olika genrerna som vi enligt Lgr 11 ska undervisa i. Det jag tar med mig är hur viktigt det är att undervisa om explicita läs- och skrivstrategier. Min egen erfarenhet är att arbetar man med t ex genrer med eleverna och verkligen stöttar dem i hur en text är uppbyggd, vad som är specifikt för just den genren så blir eleverna trygga och vågar mer. De satsar på lektionerna och lär sig därför mer. Jättebra! Att arbeta efter cirkelmodellen är mer tidskrävande och man genomarbetar ett moment grundligare, och är därför mer tidskrävande, men det ger mer för eleven.  

Med min s v a-grupp i år 3 har vi den senaste veckan arbetat med den beskrivande genren. Jag bestämde mig för att fortsätta med detta men även gå in på den narrativa, berättande genren med sagan om Rödluvan. 

Jag började med cirkelmodellen steg 1, där man bygger upp kunskap inom ämnesområdet. Vi gjorde en tankekarta om Rödluvan och Vargen och kom då in på det här med att beskriva. Både flickan, vargen och naturen. Vi hade ett jättefint samtal där vi arbetade med ordförråd och med att beskriva. Vi studerade en bild, eleverna fick parprata med varandra och sen berättade var och en vad de såg på bilden. Jag skrev upp på tavlan och vi hjälptes åt med obekanta ord och förklarade dem för varandra. Sen fick de skriva ned vår text i sina skrivböcker och klistra in bilden. Eleverna fick på detta sätt bekanta sig med sagan och karaktärerna. De arbetade med sitt ordförråd och de som hade hört sagan fick berätta den för oss andra. 

Nästa lektion började med fas 2 i Cirkelmodellen. (Där man studerar texter för att få förebilder) 

Vi studerade sagans text tillsammans. Jag delade ut sagan till alla elever och vi läste den, först läste jag den högt och sedan läste vi den igen, nu läste alla eleverna var sin bit. Längre hann vi inte, men fas 3 (Skriva en gemensam text) kommer att inledas med att eleverna kommer att få klippa ut bilder ur sagan och sedan skriva till varje bild för att lära sig sagan och så skriva en berättelse med en början, mitten och slut. Det blir den gemensamma texten. Till sist kommer fas 4 där de ska få skriva en individuell text. Tror att jag återkommer om det!

Att bearbeta en text på det här sättet känns som en nödvändighet när man arbetar med svenska som andraspråkselever. Man får mycket ut av en enda text....

• Via tankekartan bearbetas och ökas ordförrådet.
• Man kan samtala på flera sätt, t ex parprat, gruppsamtal, det vill säga Tala.
• Genrespecifika nyckelord bearbetas och språkliga strukturer som vad som hände först, i mitten och i slutet av sagan.
• Eleverna får skriva och öva sig på den för genren specifika texttypen, som t ex sagan.
• Och så kan man samtidigt arbeta med bra skönlitteratur som man vill "ge" eleverna. 

Ja, det här är min melodi!

Ha en fin vecka!

/ Jenny

Att arbeta med den beskrivande genren

För att göra sagor och andra berättelser fylligare och mer levande är det bra att få in målande beskrivningar av personerna och miljöerna i sagan. Därför bestämde jag mig för att arbeta med den beskrivande genren med s v a gruppen i trean. Jag utgår från Cirkelmodellen i arbetet, jag tycker att det ger en noggrann "gång" att gå efter, som gör att eleverna får bearbeta stoffet på ett grundligt och varierat sätt.

• Vad betyder ordet beskriva? Vad gör man när man beskriver något? Vi hjälptes åt att besvara frågan genom att beskriva en figur i vår läsebok, Läsdax 3. Eleverna fick först diskutera två och två och sen pratade vi tillsammans och sist skrev jag på tavlan det vi kom fram till. Vi delade upp beskrivningen i två delar, nämligen:

• Egenskaper och Utseende. Eleverna gav sina förslag och jag skrev på tavlan. Vi skrev en modelltext tillsammans. Eleverna fick sen skriva den i sina skrivböcker och illustrera. Figuren vi beskrev var en ond typ och eleverna fick sedan i hemläxa att beskriva den andra personen i sagan som var god. De skulle skriva på samma sätt som vi modellerat tillsammans i skolan. Vi gick också igenom motsatsord när det nu blev aktuellt. 

• För att befästa detta med att beskriva fick de på en annan lektion i uppdrag att beskriva en känd sagofigur, nämligen Pippi Långstrump. Vi gjorde detta återigen tillsammans, alltså en gemensam modelltext med samma huvudrubrik; Beskriva och två underrubriker; Egenskaper och Utseende.

• Nästa steg blir att göra en individuell beskrivning av en person. Där kommer eleverna att få välja en sago/seriefigur att jobba med. En annan idé är att beskriva en kompis eller en lärare, det kan bli väldigt roligt, bara man ser till att alla i gruppen blir beskriven av någon. Och så får man in det muntliga på ett bra sätt när man får läsa upp sin beskrivning. Ett spännande moment!

Ha det bra & trevlig helg!

Nytt bedömningsstöd i svenska/svenska som andraspråk

Hej och välkommen till vårterminen 2016!

Har satt mig in i Skolverkets nya bedömningsstöd i SV/SVA för år 1-3 och blir glad av det jag läser och tänker att detta blir användbart som ett stöd i min bedömning av var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. Ett bra material som kan användas i undervisningen, både på ett formativt men också summativt sätt. Man har utgått från Nya Språket lyfter och benat upp kraven på A, B och C nivå med elevuppgifter på varje nivå.

På A-nivån ska eleverna kunna bokstäverna och bokstavsljuden, det finns också enstaka ord och en enkel text att läsa.
På B-nivån finns det en text att läsa.
På C-nivån finns två texter, en berättande och en beskrivande text. Till samtliga finns det tydliga instruktioner och syfte med uppgifterna.

Bra också med tydliga riktmärken om när eleven bör befinna sig på olika nivåer:

• I slutet av årskurs 1 bör eleven ha uppnått avstämning A samt ungefär 1/3 av punkterna i avstämning B, valfritt vilka punkter.
• I slutet av årskurs 2 bör en elev ha uppnått B-nivån samt ungefär en 1/3 av punkterna på C-nivån.
• För årskurs 3 gäller att avstämning C motsvarar kunskapskraven för årskursen men att det är önskvärt att undervisningen siktar mot avstämningarna D-E i Nya Språket lyfter.

I lärarinformationen står också en begreppslista på vad man menar med t ex ortografisk helordsläsning. Bra för nya lärare eller för den glömske..; ) I Skriva-delen finns analyser av elevtexter för varje nivå, som är så intressant att läsa. Några var riktigt underhållande: ) Man kan också gå in på Skolverkets hemsida och lyssna på elevuppläsningar.

Ja, sammanfattningsvis får materialet tummen upp! För oss som gjort nationella prov så är detta ett liknande upplägg, skulle jag säga.Från 1 juli 2016 är detta material obligatoriskt och ett kunskapskrav i läsförståelse för åk 1 börjar också gälla då. Det kommer att publiceras under våren på Skolverkets hemsida. Möjligtvis skulle man kunna önska sig ytterligare en uppgift på varje nivå för att helt enkelt få ett bonusmaterial. Materialet finns i dag så vitt jag vet, endast på Skolverkets Bedömningsportal dit man måste få en inloggningskod via rektor. Så skaffa det om du inte har det redan... 

Med hopp om en inspirerande vårtermin!

/ Jenny

Hej, mitt vinterland! + Hur det gick med Vanten

Så var sista skolveckan slut. Som alltid pågår en massa intensiva aktiviteter ända in i det sista. Vi har alltid en julpysseldag sista skolveckan, och i år var en nyhet bland pysslen den här stjärnan som är gjord av gamla aluminiumformar, alltså av utbrunna värmeljus. Man klipper upp kanterna och viker in dem och sen dekorerar man dem som man tycker. Det var ett väldigt populärt pyssel!

I mitt förra inlägg om "Vanten" skrev jag ju om att mina elever skulle få läsa upp sin slutgiltiga text för sin klass. Det har de gjort nu och det gick jättebra. Vi tränade hårt innan det här med att betona vissa ord i meningarna och eleverna fick i hemläxa att träna på detta hemma. När de väl stod där framme var de lite nervösa, men det gick kanonbra. Deras klasslärare tyckte att de läste mycket bättre  och de själva blev peppade av att det gick så bra och de ville även läsa upp den för andra klasser. De kände sig nöjda med sin prestation efteråt och jag tror de fick en riktig kick av att de gick så bra. Övning ger färdighet!

Hej, mitt vinterland sjöng vi på vårt julstorsjung där jag ingår i vår skolorkester och håller i micken. Det är verkligen kul och årets julsjung gick riktigt bra. Våra elever sjöng för full hals : )

Hör ni! Ha en trevlig fjärde advent!

/ Jenny

Vanten - språkutvecklande arbete i svenska som andraspråk, åk 3

I min svenska som andraspråksgrupp i trean ville jag göra ett arbete som omfattade momenten tala, läsa, skriva, för att få ett varierat, språkutvecklande arbetssätt där eleven får öva på flera moment och med en många repetitioner. Ett annat mål var att börja arbeta mer aktivt med våra i - pads genom att renskriva arbeten på dem. Ett tredje mål var kunna berätta en saga med röd tråd, d v s med en början, en mitten och ett slut. 

Vi började med att jag högt läste en välkänd saga som heter Vanten. En av mina vinterfavoriter. Eleverna fick följa med i texten framför sig. Sen fick de två och två läsa sagan högt för varandra och vi pratade om vad den handlade om och vad som hände i början, mitten och i slutet och repeterade den ihop, samt redde ut oklara begrepp.Vi hade också lite roliga samtal om själva innehållet: Kan man få in så många djur i en vante? Hur låter hoppande steg? Hur låter smygande steg? 

Lektion två fick eleverna klippa ut bilder ur sagan. Två från början och slutet och så ett par från mitten av sagan. Dessa fick de lägga upp i rätt ordning och berätta högt för mig/varandra innan de klistrade in dem och började skriva till sina bilder. Även här skulle de tala om vad som hände i början, mitten och i slutet. Detta för att de ska lära sig storyn i sagan och komma ihåg den.

Jag försökte peppa dem till att skriva med egna ord det de kommer ihåg av sagan när de ser bilderna. Men jag har överseende med att de som inte har kommit så långt i sin språkutveckling kan tycka att detta är jättesvårt och då fick de titta på och "skriva av" delar av texten. 

Lektion tre. Nu skrev alla ned sagan, de rättade den och de läste upp sina varianter på berättelserna i s v a-gruppen. Flera skrev lite varierade, roliga historier! 

Nu har vi kommit till att redovisa sagan tillsammans för klassen. De ska få berätta var sin del av sagan. Vi har bestämt vem som ska säga vad och som skriv/it övning ska de nu skriva ned sin del på i - pad. Jag har förstorat upp bilderna till sagan som de ska ha med i redovisningen.

I detta arbete har jag kikat på Checklistan för ett språkutvecklande arbete som jag skrivit om i mitt förra inlägg. Dessa punkter kunde jag sätta "check" på: Eleverna får...

• ...möjlighet att muntligt bearbeta innehållet genom parprat, och samtal i gruppen.

• ...möjlighet att bearbeta det skriftligt, de skrev sagan för hand och på i - pad.

• ...har getts möjligheter till interaktion och utvecklande samtal genom gruppsamtal, parsamtal, elev-lärare. De har berättat sagan högt för varandra och snart för hela sin klass.

• ...stöttning genom bearbetning av textens innehåll före, under och efter läsningen. Vi har rättat texter tillsammans, stavning och ordföljd.

• ...lära sig några av sagans typiska kännetecken, uppbyggnad och innehåll, när eleverna fick öva på den röda tråden muntligt.

Snart är det dags för redovisningsdagen, som jag skriver och berättar om när det är klart. Innan jullovet i alla fall ; )

Ha det bra!

/ Jenny

Huller om buller meningar år 1

 

För att göra eleverna uppmärksamma på hur en mening är uppbyggd med stor bokstav och punkt, samt rätt ordföljd, är ett bra tips att laborera med huller-om-buller meningar. Först skrev jag en mening på tavlan i fel ordning och eleverna fick två och två studera den och säga vad som var knasigt.

 

Snabbt kom några på att ordet med punkten efter skulle vara sist. Sen kom de efterhand på, hur hela meningen skulle vara.

 

Därefter fick alla var sin mening som de skulle läsa och sedan klippa isär och lägga i rätt ordning. De sitter två och två och fick diskutera med varandra och jämföra sina svar. Sen gick vi igenom elevernas svar. Vi gjorde en mening i taget och eleverna skrev ner dem i skrivboken.

 

• På detta sätt får eleverna, där de flesta håller på att ljuda ihop bokstäver och ord verkligen träna på att läsa orden, utan att kunna förutsätta i vilken ordning orden skulle komma.

• De görs uppmärksamma på stor bokstav och punkt i meningar.

• De får träna på den rätta ordföljden, vilket är speciellt bra för s v a eleverna.

• Vi tränade också på intonation, hur meningen hade låtit om det varit en fråga eller om det är ett påstående, det är ganska stor skillnad.

• Eleverna fick också skrivträning i och med att de skrev ner meningarna.

 

 

Några av er känner kanske igen meningarna från Den magiska kulan, som vi har som läslära. Den lärarhandledningen kan jag varmt rekommendera, det finns en hel del bra tips och den har även ett andraspråksperspektiv på uppgifterna.

 

Ha det fint!

/ Jenny

 

Checklista för ett språkutvecklande arbetssätt

• Finns tydliga lärandemål för både innehåll och språk?

• Är uppgifter och innehåll kognitivt utmanande?

• Går upplägget från det konkreta mot det abstrakta?

• Är innehåll och begrepp anpassade till elevernas språknivå? Förklaras de tydligt?

• Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?

• Genomförs undervisningen så att kognitivt utmanande uppgifter kombineras med stöttning?

• Får eleverna möjlighet att muntligt bearbeta innehållet?

• Får eleverna möjlighet att skriftligt bearbeta innehållet?

• Ges goda möjligheter till interaktion och utvecklande samtal? (Parvis, smågrupper, lärare-elev, helklass)

• Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?

• Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och leder gemensamt skrivande?

• Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk?

• Synliggörs språkliga drag, som till exempel olika texttypers kännetecken och innehåll?

• Finns modeller för hur förmågor, till exempel analysförmåga ska utvecklas?

• Kopplas innehåll till målen? Utvärderas detta? Får eleverna reflektera över vad de har lärt sig? Hur de har lärt sig?

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/sprakutvecklande-arbetssatt

Den här gedigna listan finns att läsa på Skolverkets hemsida, om du söker på språkutvecklande arbete. Det kan kanske kännas överväldigande att läsa alla dessa punkter i ett svep och börja tänka på sin egen undervisning. Oj, oj gör jag allt detta? eller kanske hälften? Vad gjorde jag idag? Men när jag tänker efter så, ja, jag tycker faktiskt att jag kan skriva under på flera punkter, det kan säkert du med.

Jag tänker att detta är ju mycket bra frågor att använda i sitt arbetslag som diskussionsunderlag när man ska lägga upp en planering av ett tema eller ämne, eller använda som utvecklingsfrågor att arbeta med över tid. Ta några frågor åt gången och djupdyka i och utveckla tillsammans. Det kollegiala lärandet är ju bland de bästa "utvecklingsformerna".

Den här matrisen ( Pauline Gibbons ) finns också under samma flik på Skolverkets hemsida och den har jag kikat på när jag gjorde min senaste s v a planering. Matrisformen tilltalar mig med de enkla rubrikerna som verkligen gör så att man får med alla moment för att få en varierad och språkutvecklande undervisning. Tack, Skolverket!

Ha det fint!

/ Jenny