Att skapa utvecklande samtal i klassrummet

Sommarlovet går mot sitt slut och snart ska vi återse våra elever, nya och "gamla"! Reklam för skolmaterial börjar dimpa ner i brevlådan och jag börjar längta till en höstterminsstart, med nyvässade pennor, ny almanacka och doften av skolböcker och whiteboardpennor...för att förbereda mig lite smått under sommaren har jag läst min favorit Pauline Gibbons, och fastnat för det här med utvecklande samtal i klassrum, för att stärka både andraspråkselevers men även a l l a elevers språk- och kunskapsutveckling.

Gibbons menar att utvecklingen av det talade språket är viktig som en bro till det kunskapsrelaterade språk som eleverna möter i skolan. Dialogen är ett sätt att skapa möjligheter till tänkande. Därför, menar Gibbons, måste man se kritiskt på de dialoger som barn medverkar i. Barnen ska stimuleras till att "tänka högt" och läraren ska skapa talsituationer där eleverna får utforska och reda ut begrepp genom frågor, hypoteser och logiska slutsatser. Särskilt viktig är den interaktion där någon måste klargöra vad hen menar, förhandlar eller måste formulera om det hen vill ha sagt. För att utvecklas är det viktigt att eleverna får sammanhang där det ställs krav på deras språkliga resurser och där de måste tänka på, inte bara vad de ska säga utan också hur, för att göra sig förstådda! Här kommer tips på övningar  där eleverna träna på detta:

• Bildsekvens Här behövs en bildserie som berättar ett enkelt skeende, eller en förutsägbar historia, som delas ut bland eleverna. Ge eleverna var sin bild. Be dem beskriva sin bild, en i taget, och när alla är klara bestämmer de gemensamt i vilken ordning bilderna ska vara. Var noga med att lägga dem i rätt ordning från vänster till höger.(skrivriktningen) Sedan kan eleverna berätta historien i rätt ordning (upprepning) och övningen är en bra bro mellan tal och skrift!

• Tänk på en sak En övning på att ställa frågor - hjälper till att utveckla det logiska tänkandet. Välj en stor bild där det exempelvis förekommer olika sorters djur, och be en i gruppen tänka på ett. De andra ska försöka ta reda på vilket det är genom att ställa ja och nej frågor. Viktigt är att begränsa antalet frågor så att det inte blir ett batteri av gissningar. Uppmana eleverna att ställa frågor som ger dem maximalt med information. Har de frågat om djuret lever under vatten och fått ja, kan de utesluta alla som inte gör det.

• Heta stolen Eleverna sätter sig i ring och en stol är "heta stolen". Den som sitter där bestämmer sig för att vara en påhittad eller historisk person. Förslagsvis en som klassen läst om eller känner till. Kompisarna får ställa frågor för att få reda på så mycket som möjligt om denne.

• Beskriv och rita en övning på att ge instruktioner, beskriva saker och lägen - under, över bredvid till vänster om... Eleverna arbetar parvis och var och en har ett tomt papper och penna. Elev A beskriver för elev B vad hen ritar och elev B ska försöka göra en likadan teckning. Detta kallas skärmövning eftersom eleverna inte får se varandras teckningar. 

• Kims lek Ordförrådsövning. Ställ fram olika sorts saker eller bilder som har anknytning till det eleverna håller på med för tillfället. Låt eleverna titta en stund och täck sedan över sakerna och fråga eleverna hur många saker de kommer ihåg. 

Som avslutning på detta inlägg kommer en checklista med frågor som varje lärare bör ställa sig för övningar som utförs i par eller grupp:

1. Måste eleverna tala med varandra för att utför uppgiften?
2. Får de befästa ämneskunskaper?
3. Uttrycker sig eleverna i "längre sjok"?
4. Behöver de tänka?
5. Är alla elever involverade på något sätt?

All information är hämtad ur boken Stärk språket stärk lärandet av Pauline Gibbons. Ett lästips för övrigt, om du är intresserad av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Ha en fin start på höstterminen 2016!

/Jenny

Läsförståelse med hjälp av Cowboyen

Så här i slutet på årskurs ett har de flesta elever nått målet för årskursen i svenska: De kan ljuda ihop bokstäver till ord och läser hela meningar med flyt. De kan också skriva ord, meningar och på en årskurs ett nivå, skriva enkla sagor.

Med bara två veckor kvar av terminen fortsätter vi med läsläxan och de senaste veckorna har jag använt mig läsestrategern Cowboyen när vi går igenom den nya läxan. Ni vet, han som sammanfattar det viktigaste i texten.

När jag ger den nya läxan går vi alltid igenom nya ord, men på sista tiden har jag har velat sätta fokus på att verkligen få in mer prat och läsförståelse. Vad handlar kapitlet om? Vad är kärnan i kapitlet? Genom att få sammanhanget och diskutera vad som hände kan man ändå få in eventuella svåra ord och dess betydelse.

Så, efter att ha läst texten, först läser jag högt, sen läser eleverna texten två och två och slutligen pratar vi om kapitlet hela gruppen tillsammans. Då sammanfattar vi (cowboyen) högt, eleverna säger och jag skriver på tavlan, och sen skriver eleverna ner detsamma. Vi använder oss av strukturen Först, Sedan och Sist..

På så sätt bearbetar vi texten flera gånger, läser, pratar och slutligen skriver ner vad vi kommit fram till. Det känns som att vi arbetat oss igenom kapitlet ordentligt innan eleverna tar hem läxan och läser den igen. Cowboyen hjälper eleverna att få en bra förförståelse av texten och de är förberedda på att öva hemma.

Ha en fin helg!
Jenny

Språkutvecklande grupparbete genom fyrarutan

Under detta läsår har jag i år 1 använt mig av Fyrarutan som mall när vi skrivit sagor. Eleverna är vid det här laget väl förtrogna med strukturen och vi har använt den för att skriva både gemensamma och individuella sagor.

Nu tog jag fyrarutans rubriker, inledning, problem, lösning och slut och lät eleverna i grupp göra en saga tillsammans. Jag kallade uppdraget "Fyrarutan på längden" ( Tidigare har jag haft mallen i ett A4-format) De fick i uppdrag att:

• Göra en saga tillsammans. 
• Alla i gruppen skulle rita en bild till varje rubrik, men de skulle komma överens om vad de skulle rita.
• Samtidigt som de ritade skulle de bestämma vad sagan skulle handla om. Därmed fick de diskutera och komma överens om innehållet.
• När allt var färdigritat, skulle de skriva ner sagan på en ipad. De fick turas om och hjälpas åt.
• Tills sist skulle de redovisa sin saga.

En färdig saga.

..och en till.

Hur gick det då?

Att rita och prata om vad sagan skulle handla om var väldigt roligt, de skrattade och diskuterade, ibland lite väl högljutt. Men diskussionerna gav något, de fick öva på att tala, diskutera och komma överens med varandra. Det blev en slags lek och genom den kan man lära sig en hel del, tycker jag.

Mycket övning i att tala : ) Och i att samarbeta.

Andra steget var själva skrivandet och där turades eleverna om att skriva samtidigt som de andra sa vad som skulle skrivas. Eller så färdigställdes bilderna. Det gick riktigt bra, jag gick runt och gav lite tips på hur texterna skulle kunna utvecklas och de skrev på. Att använda talsyntesen är ju väldigt bra, också ur ett s v a - prespektiv där eleven kan lyssna på hur frasen eller ordet ska uttalas. I den här klassen har vi en alldeles nyanländ elev som har stor hjälp av detta.

Sen fick de öva på  att läsa upp sina sagor innan det var dags att redovisda för klassen. De läste upp sina sagor och med hjälp av bilderna så berättade de lite extra om sagan. Bilderna förstärkte ordet.

/ Jenny

Den återberättande genren, fas 4

I åk 1 tog jag upp den röda tråden med den återberättande genren genom att alla fick klistra in förra veckans gemensamma återberättande text i sina skrivböcker. Jag hade lagt till lite kom-ihåg-ord på varje rad. Vi läste och talade om vad de röda orden innebar och repeterade i grupp vilka tidsord som man kan använda.

Sen startade vi dagens lektion som handlade om att vi nu skulle skriva individuella återberättande texter. (Fas 4 i cirkelmodellen.)Vi gjorde först en mindmap på whiteboarden för att friska upp minnet om denna vecka, och eleverna fick berätta vad de har gjort, både i skolan och på fritiden. Sedan fick de börja skriva. Alla skulle ha med rubrik, minst tre händelser och en slutkommentar. Det blev ett lite varierat resultat, som det blir när man inte styr lika mycket. Olika elever är på lite olika nivåer när det gäller skrivande och det märks ju också.

De skulle också stryka under sina tidsord.

Här är en som verkligen har anammat det här med tidsord.

Nu känns det som att vi har arbetat igenom det här med att återberätta med den här gruppen. Vi har ägnat ett par lektioner per vecka till detta under tre veckors tid. Se mina tidigare inlägg om du vill läsa mer om det. 

Sammanfattningsvis har jag följt cirkelmodellen med att studera texter, leta efter tidsord, ha gemensamma diskussioner, skriva gemensamma texter och nu slutligen individuella texter. Att använda cirkelmodellen ger en tydlig struktur som är lätt att följa och det gör arbetet mer genomarbetat, tycker jag, och det är heller aldrig för tidigt att använda de rätta begreppen i skolan, som till exempel rubrik, händelse, och alla tidsord. Man måste få stöta på orden tidigt och höra dem många gånger för att de ska befästas så småningom!

Ha det fint!

/ Jenny

Den återberättande genren med åk 1

Här ser ni två fina planscher som jag lånat från oppetklassrum.se. De små, fina ugglorna fick genast beröm av eleverna och jag tyckte att innehållet var fint presenterat. Vi började med den här genren förra veckan när vi lyssnat på "Jag rymmer" (se mitt förra inlägg) och nu fortsatte vi med att öva på tidsorden genom att använda dem när vi skrev i vår loggbok om veckan, och när vi skrev en gemensam text om veckan som gått. Då skrev eleverna två och två den gemensamma texten på ipad.

Men först gjorde vi övningen mina och dina ord, från öppetklassrum. Eleverna fick ett papper där de skulle skriva ner 5 tidsord och sedan skulle de gå runt i klassen och låta sina kamrater skriva ner några tidsord till, på sitt papper. Det blev ett enkelt övningstillfälle och om de inte ihåg orden så kunde de titta på Tidsordsplanchen som var uppsatt på två ställen i klassrummet, dessutom fick de gå runt lite för ovanlighetens skull ; )

I det här arbetet har vi arbetat med de tre första faserna i Cirkelmodellen. Bildkälla: Pedagogmalmö 

Fas 1 och 2:  Vi har pratat om och studerat återgivande texter. Vi tog också upp vad det är för skillnad mot t ex en saga. Vi läste och strök under alla tidsord i ett par texter som jag hade skrivit. Slutligen gjorde vi skrivövningen med att enbart skriva ner orden i en ordlista. Det är lite kul att ha diskussioner med sju-åttaåringar och det vet precis vad som är skillnad på en saga och en återberättade text nu. Roligt att höra deras förklaringar!

Fas 3: Vi har skrivit några gemensamma texter. Bland annat när vi återberättade en bok, och nu när vi pratade om vad vi har gjort i veckan. Dessutom använder vi nu tidsorden i vår loggbok, där vi varje dag skriver kort vad vi gjort, och på fredagar reflekterar vi över om vi nått veckans mål. Att hitta tillfällen när man kan få in saker då och då är bra tycker jag, t ex det här med loggboken. Man behöver få in begrepp ofta för att befästa dem.

Fas 4: Nu blir det egna återgivande texter som vi kommer att arbeta med nästa vecka. 

Ha det fint! 

/ Jenny

Den återgivande genren - jag rymmer!

Idag introducerade jag denna genren i åk 1. Jag pratade om att ibland vill man berätta vad som har hänt, och i rätt tidsföljd och då passar den återgivande genren bra. Allra först kom vi fram till att vi redan skrivit olika typer av texter, till exempel sagor som vi vid det här laget är riktigt duktiga på! En pojke räckte upp handen och sa, ja, men då är det som när vi har skrivit i vår loggbok då? och detta stämmer ju, vi brukar berätta vad vi har gjort och göra en reflektion på fredagar om veckan = den återgivande genren..fast nu kommer vi till det här med tidsord och själva formen. Jag hade skrivit en text om när vi hade friluftsdag som vi analyserade först. Och skrivit tidsorden med en annan färg.

I går såg vi Jag rymmer, programmet från UR. (Se mitt föregående inlägg) Nu började vi återberätta sagan, här ser ni också att vi hade olika färger på de typiska tidsorden för texten. Vi samtalade tillsammans, eleverna sa och jag skrev. När jag frågade om fåret hade varit en flicka eller pojke så var svaret i klassen  ca 50/50 så jag passade på att introducera ordet hen för eleverna.

Jag hade också förberett skyltar med orden rubrik, orientering, händelse 1, 2, 3 och slutkommentar som jag häftade upp på tavlan bredvid raderna. Det blir ganska tydligt. ( Dock inte på den här bilden...)

Här ser ni ett elevverk! ; ) Hen hann även göra några illustrationer till, passande nog med fyra rutor, för att få med de olika tidshändelserna. Jag tror att det också bottnar i att den här eleven har, under stor del av höstterminen arbetat med fyrarutan när vi skrivit sagor. Den tydliga strukturen hjälper eleverna att tänka både kronologiskt och logiskt. 

Vi kommer att fortsätta med den återgivande genren, med att bland annat analysera texter och leta efter tidsorden. I bland är det lätt att tänka att det blir för avancerat att prata om begreppen slutkommentar och händelse i år 1, men det är bara bra. Alla elever greppar inte alla betydelser direkt, men de får ett rikare inflöde av ord och när man tar orden i sitt sammanhang förstår flertalet. Nästa gång känner några till elever igen sig och kan applicera ordet i ett ytterligare rikt sammanhang. 

Jag skulle vilja slå ett slag för äldre läromedel, framförallt i SO och NO, som har mycket mer beskrivande texter och längre texter. Ett modernt läromedel idag har så magra texter att de kan bli svåra att förstå, framför allt för våra flerspråkiga elever. När jag arbetar med Istiden i åk 3 har jag använt läromedel från 80-talet för att både text och bild beskriver och ger eleverna en mycket mer målande och beskrivande bild av den tiden. Allt beror ju på om eleverna kan gå igenom texterna på ett vettigt sätt tillsammans med en pedagog, men jag hävdar att en fylligare text, tillsammans med instruktion och genomgång av en lärare ger eleven mer kunskap om ämnet. Jag undrar varför en modern SO/NO bok idag har så fattiga texter. Hur tänker författarna? Jag fortsätter att gå ner i källaren för att ta fram våra "dyrgripar" från förr...

Ha en fin helg!

/ Jenny

Jag rymmer! - programmet Lässugen från UR

Hittat ett till suveränt avsnitt av programmet Lässugen från UR. Den här gången var det Eva Röse som läste upp "Jag rymmer!" av Eva Lindström. En bok som handlar om vad det betyder att känna sig trygg och omtyckt men även det motsatta, att ingen bryr sig.. huvudpersonen var ett får som rymmer och blir kompis med en mård. Röse läste sagan urbra med stor variation, från att ibland skratta till att snabbt bli gravallvarlig.. dessutom pratar de lite, hon och flickan hon läser högt för, om vad olika saker betyder och varför de gör som de gör i sagan...

I min s v a grupp i åk 1 och 2 pratade började vi med att först förklara några centrala begrepp ur boken. Jag använder eleverna som får komma med förslag, vi förklarar tillsammans och så ritar jag gärna...En bild av en mård hade jag tagit ut från nätet innan lektionen.. När vi gjort detta så ser vi programmet. Efteråt använde jag Läsfixarfrågor, på raderna, och mellan och lite bortom när vi pratade om boken. Ungefär dessa frågor ställde jag:

• Varför rymde fåret?
• Vem mötte fåret i parken?
• Vad trodde mården att fåret var först?
• Vad gör en rymling?
• Vad grillade mården?
• Varför fick han inte vinka till sina gamla kompisar?
• Varför valde han att vara kvar hos mården?
• Hur skulle du ha gjort?
• Har du rymt någon gång?

Det är inte klokt vilka intressanta diskussioner det blir! Ibland kan jag bli paff när eleverna är så bra på att beskriva hur t ex fåret kände sig när han rymde. Att han var jätteledsen och att han trivdes mycket bättre hos mården för där kände han sig mer hemma. 

Efter att vi svarat på frågorna hade jag gjort ett arbetsblad som vi hjälptes vi åt med att svara på. Här är vi dock inte riiktigt klara med bilden än. 

Så, sammanfattningsvis. 

• Denna lektion har vi arbetat med läsförståelse genom Lässugen - programmet som jag verkligen kan rekommendera till alla som arbetar på lågstadiet. Framförallt till klass 1 och 2.

• Förförståelse genom att förklara centrala begrepp och ord och fraser.

• Sedan se programmet och så ställa olika typer av frågor till gruppen som leder till samtal, diskussioner och en del egna funderingar hos eleverna!

• Det blev också en liten skrivövning tillsammans. För att få med både lyssna, tala och ett skrivmoment. Nästa lektion kommer vi att arbeta med den återgivande genren utifrån denna bok. Mer om det nästa gång!

• Här är länken till programmet: Jag rymmer! - Lässugen Trevlig lektion! ; )

Ha det fint!

/ Jenny