Sagan om det röda äpplet, Lässugen från UR, förförståelse, lässtrategier

En absolut favorit bland barnboksförfattare är Jan Lööf som bland annat skrivit den underbara Sagan om det röda äpplet. Förutom att historien är av hjärngympekaraktär där man får tänka till var äpplet är på sin väg genom sagan så är bilderna fulla av intressanta detaljer. 

                                     

Med ettorna och tvåorna i s v a började vi med att skapa förförståelse och bygga på kunskap om ord genom att varje elev får ett häfte med bilder och tomma rader i, ur sagan. Vi samtalar om sagans bilder och diskuterar vad (nästan) allting är. 

- Beskriv vad du ser på bilden. 

- Vad heter det? Vad använder man det till? 

Växthuset tyckte någon att det är bra att fika i...Och fågelholk, det är skillnad på fågelholk och fågelbo... Jag berättar sagan i stora drag för att det ska bli lite spännande och det blir en hel del ivriga samtal. Eleverna skriver ner alla ord/meningar i sitt häfte. Detta ger eleverna en förförståelse till boken, som de har nytta av då vi lyssnar på sagan. 

Sen tittar vi på ett avsnitt av den fenomenala serien Lässugen från UR. Den här gången var det Markoolio som läste Sagan om det röda äpplet. Bara en sån sak, att en annan röst läser sagan är en vinst, tycker jag. Allt för att få variation på lektionen.

URs Lässugen Markoolio läser Sagan om det röda äpplet 

Sen arbetade vi med läsförståelse genom att ställa frågor tillsammans som vi svarade på. Vart gick gubben in? Vad gjorde frukthandlaren? Varför skällde mormor på Per? Och så pratade vi om äpplets väg genom sagan. Hur många ställen hann det vara på? På så sätt har vi arbetat igenom sagan, både med ordförråd och så med sagans innehåll. Vi har övat på att skriva ord och meningar och fört samtal med varann.

På Marie Trapps blogg kan du läsa om hur man kan använda serien till att arbeta med lässtrategier i skolan. Marie Trapps blogg,om lässtrategieroch programmet Lässugen Mycket intressant!

Ha det fint!
/ Jenny

Slut på Sportlovet, läsinlärning år 1

Så är Sportlovet slut och det är dags att ta tag i en ny vecka. Jag sitter och planerar och kikar runt på olika intressanta länkar och fastnade för den här:

Bodil Jönssons föreläsning om läsinlärning i årskurs 1

För den som vill se en rolig och inspirerande föreläsning på 22 minuter där Jönsson beskriver hur hon på ett konkret och lustfyllt sätt lär barn att läsa. Hennes tydliga ramar och mål med det första året i skolan. Läsningens två faktorer, avkodning och förståelse och så hennes intensitet. Inspirerande och rolig framförallt om man är ny lärare på lågstadiet men även om man har lång erfarenhet.

Ha en bra vecka!

/ Jenny

Cirkelmodellen fas 1 och 2, ordlistor, bygga upp kunskap

Här ser ni våra vinterordlistor som jag har gjort med mina andraspråkselever i åk 2 och 3. Efter att ha arbetat med Rödluvan går vi nu vidare till denna vintersaga. Jag startade med att tillsammans med eleverna titta på bilderna och prata om vad vi ser och om vad sagan handlar om. Jag "pratläser" den kan man säga. Sen frågar jag och eleverna får namnge allt på bilderna och det kan bli roliga diskussioner. Vad är en galosch? Och en rock? uttrycket "ett par" och givetvis obestämd artikel, en eller ett tar vi med. 

Istappar var ett nytt ord för flera.

Så här såg det ut i elevernas böcker...

..innan de renskrev orden till listor på sina i-pads. Avslutningsvis läste jag boken för dem.

I Cirkelmodellen fas 1 bygger man upp kunskap. Det mina elever har fått göra är...

• Tala, diskutera, fråga och berätta om ordens betydelse.
• Skriva ner orden och renskriva dem på ipads.. Repetition är kunskapens moder..; )
• Öka på sitt ordförråd och så de har hört sagan två omgångar. Eleverna får på så vis läsa, de får förebilder inom texttypen, de hör vilka språkliga drag och vilken struktur sagan har. Då är vi inne på fas 2 i Cirkelmodellen. 

Under nästa lektion återberättade vi sagan och skrev ner den. Cirkelmodellen fas 2, läsa texter inom genren och få förebilder. Här har eleverna sagt och jag skrev, fast de skrev också i sina skrivböcker. De slipper aldrig undan ; )

Språkutvecklande arbete kännetecknas av en rik tal- , läs- och skriftproduktion. Här ingår allt och det ger mer. 

Jämför också med fas 1 om Rödluvan. om du vill läsa mer om detta.

Ha det bra!

/ Jenny

Cirkelmodellen, fas 4, individuell text

Här ser ni en saga skriven av en andraspråkselev i åk 3. Den sagan skrev hen sen vi arbetat igenom sagan om Rödluvan, som ni kan läsa om i mitt förra inlägg. Här var syftet att skriva en saga med.. 

inledning, problem/handling, lösning och ett slut.

 

Vi utgår från fyrarutan med rubrikerna ovan och tänker på vad de innebär för just den här sagan. Vi pratar om vilka nyckelord de olika delarna kan innehålla. Det var en gång, sedan, därefter, till sist... Först skrev hen sagan i sitt skrivhäfte och sedan rättade vi den tillsammans och därefter skrevs den på i-paden. Här säger jag också till eleverna att de kan passa på att utveckla de olika delarna i sagan. Det är liksom lättare att få ner någon mening extra när man arbetar med ipaden.

Det här är också en andraspråkselev i åk 3 som har ett lite enklare språk. Jag har rättat en del men inte allt, det beror lite på för vem de ska läsa upp texten. 

Jag har fyrarutan uppsatt på väggen som man kan peka på och fråga..hur är din inledning? Förut var det ofta så att eleverna ville komma så fort som möjligt till själva händelsen men nu tycker jag att de blivit bättre på att utveckla alla delarna.

Jag upplever att sen jag började arbeta efter cirkelmodellen och efter fyrarutan har arbetet...

• Tydligare struktur för eleverna att arbeta efter.
• Verkligen ett bra sätt att arbeta med ordförråd genom skönlitteratur.
• Ett språkutvecklande arbetssätt med mycket läs-, tal- och skriftproduktion för eleven.
• Ett roligt arbetssätt även för mig som pedagog! : )

I den här gruppen är eleverna väldigt ivriga på att få läsa upp sina sagor och vi brukar arbeta lite efter "two stars and a wish" där eleverna får säga en-två saker som är bra med varandras sagor men också om det är något de ska tänka på till nästa gång. Ofta lyssnar de mycket på vad kompisarna säger och tar tipsen på allvar. 

Ha det fint!

/ Jenny

Cirkelmodellen och Rödluvan

Jag var på en inspirerande föreläsning om Språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik. Tiia Ojala hette föreläsaren och hon har också en blogg som heter multikultiskola.blogspot.se  Hon pratade b la om hur hon arbetat efter cirkelmodellen och gick igenom de olika genrerna som vi enligt Lgr 11 ska undervisa i. Det jag tar med mig är hur viktigt det är att undervisa om explicita läs- och skrivstrategier. Min egen erfarenhet är att arbetar man med t ex genrer med eleverna och verkligen stöttar dem i hur en text är uppbyggd, vad som är specifikt för just den genren så blir eleverna trygga och vågar mer. De satsar på lektionerna och lär sig därför mer. Jättebra! Att arbeta efter cirkelmodellen är mer tidskrävande och man genomarbetar ett moment grundligare, och är därför mer tidskrävande, men det ger mer för eleven.  

Med min s v a-grupp i år 3 har vi den senaste veckan arbetat med den beskrivande genren. Jag bestämde mig för att fortsätta med detta men även gå in på den narrativa, berättande genren med sagan om Rödluvan. 

Jag började med cirkelmodellen steg 1, där man bygger upp kunskap inom ämnesområdet. Vi gjorde en tankekarta om Rödluvan och Vargen och kom då in på det här med att beskriva. Både flickan, vargen och naturen. Vi hade ett jättefint samtal där vi arbetade med ordförråd och med att beskriva. Vi studerade en bild, eleverna fick parprata med varandra och sen berättade var och en vad de såg på bilden. Jag skrev upp på tavlan och vi hjälptes åt med obekanta ord och förklarade dem för varandra. Sen fick de skriva ned vår text i sina skrivböcker och klistra in bilden. Eleverna fick på detta sätt bekanta sig med sagan och karaktärerna. De arbetade med sitt ordförråd och de som hade hört sagan fick berätta den för oss andra. 

Nästa lektion började med fas 2 i Cirkelmodellen. (Där man studerar texter för att få förebilder) 

Vi studerade sagans text tillsammans. Jag delade ut sagan till alla elever och vi läste den, först läste jag den högt och sedan läste vi den igen, nu läste alla eleverna var sin bit. Längre hann vi inte, men fas 3 (Skriva en gemensam text) kommer att inledas med att eleverna kommer att få klippa ut bilder ur sagan och sedan skriva till varje bild för att lära sig sagan och så skriva en berättelse med en början, mitten och slut. Det blir den gemensamma texten. Till sist kommer fas 4 där de ska få skriva en individuell text. Tror att jag återkommer om det!

Att bearbeta en text på det här sättet känns som en nödvändighet när man arbetar med svenska som andraspråkselever. Man får mycket ut av en enda text....

• Via tankekartan bearbetas och ökas ordförrådet.
• Man kan samtala på flera sätt, t ex parprat, gruppsamtal, det vill säga Tala.
• Genrespecifika nyckelord bearbetas och språkliga strukturer som vad som hände först, i mitten och i slutet av sagan.
• Eleverna får skriva och öva sig på den för genren specifika texttypen, som t ex sagan.
• Och så kan man samtidigt arbeta med bra skönlitteratur som man vill "ge" eleverna. 

Ja, det här är min melodi!

Ha en fin vecka!

/ Jenny

Att arbeta med den beskrivande genren

För att göra sagor och andra berättelser fylligare och mer levande är det bra att få in målande beskrivningar av personerna och miljöerna i sagan. Därför bestämde jag mig för att arbeta med den beskrivande genren med s v a gruppen i trean. Jag utgår från Cirkelmodellen i arbetet, jag tycker att det ger en noggrann "gång" att gå efter, som gör att eleverna får bearbeta stoffet på ett grundligt och varierat sätt.

• Vad betyder ordet beskriva? Vad gör man när man beskriver något? Vi hjälptes åt att besvara frågan genom att beskriva en figur i vår läsebok, Läsdax 3. Eleverna fick först diskutera två och två och sen pratade vi tillsammans och sist skrev jag på tavlan det vi kom fram till. Vi delade upp beskrivningen i två delar, nämligen:

• Egenskaper och Utseende. Eleverna gav sina förslag och jag skrev på tavlan. Vi skrev en modelltext tillsammans. Eleverna fick sen skriva den i sina skrivböcker och illustrera. Figuren vi beskrev var en ond typ och eleverna fick sedan i hemläxa att beskriva den andra personen i sagan som var god. De skulle skriva på samma sätt som vi modellerat tillsammans i skolan. Vi gick också igenom motsatsord när det nu blev aktuellt. 

• För att befästa detta med att beskriva fick de på en annan lektion i uppdrag att beskriva en känd sagofigur, nämligen Pippi Långstrump. Vi gjorde detta återigen tillsammans, alltså en gemensam modelltext med samma huvudrubrik; Beskriva och två underrubriker; Egenskaper och Utseende.

• Nästa steg blir att göra en individuell beskrivning av en person. Där kommer eleverna att få välja en sago/seriefigur att jobba med. En annan idé är att beskriva en kompis eller en lärare, det kan bli väldigt roligt, bara man ser till att alla i gruppen blir beskriven av någon. Och så får man in det muntliga på ett bra sätt när man får läsa upp sin beskrivning. Ett spännande moment!

Ha det bra & trevlig helg!

Nytt bedömningsstöd i svenska/svenska som andraspråk

Hej och välkommen till vårterminen 2016!

Har satt mig in i Skolverkets nya bedömningsstöd i SV/SVA för år 1-3 och blir glad av det jag läser och tänker att detta blir användbart som ett stöd i min bedömning av var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. Ett bra material som kan användas i undervisningen, både på ett formativt men också summativt sätt. Man har utgått från Nya Språket lyfter och benat upp kraven på A, B och C nivå med elevuppgifter på varje nivå.

På A-nivån ska eleverna kunna bokstäverna och bokstavsljuden, det finns också enstaka ord och en enkel text att läsa.
På B-nivån finns det en text att läsa.
På C-nivån finns två texter, en berättande och en beskrivande text. Till samtliga finns det tydliga instruktioner och syfte med uppgifterna.

Bra också med tydliga riktmärken om när eleven bör befinna sig på olika nivåer:

• I slutet av årskurs 1 bör eleven ha uppnått avstämning A samt ungefär 1/3 av punkterna i avstämning B, valfritt vilka punkter.
• I slutet av årskurs 2 bör en elev ha uppnått B-nivån samt ungefär en 1/3 av punkterna på C-nivån.
• För årskurs 3 gäller att avstämning C motsvarar kunskapskraven för årskursen men att det är önskvärt att undervisningen siktar mot avstämningarna D-E i Nya Språket lyfter.

I lärarinformationen står också en begreppslista på vad man menar med t ex ortografisk helordsläsning. Bra för nya lärare eller för den glömske..; ) I Skriva-delen finns analyser av elevtexter för varje nivå, som är så intressant att läsa. Några var riktigt underhållande: ) Man kan också gå in på Skolverkets hemsida och lyssna på elevuppläsningar.

Ja, sammanfattningsvis får materialet tummen upp! För oss som gjort nationella prov så är detta ett liknande upplägg, skulle jag säga.Från 1 juli 2016 är detta material obligatoriskt och ett kunskapskrav i läsförståelse för åk 1 börjar också gälla då. Det kommer att publiceras under våren på Skolverkets hemsida. Möjligtvis skulle man kunna önska sig ytterligare en uppgift på varje nivå för att helt enkelt få ett bonusmaterial. Materialet finns i dag så vitt jag vet, endast på Skolverkets Bedömningsportal dit man måste få en inloggningskod via rektor. Så skaffa det om du inte har det redan... 

Med hopp om en inspirerande vårtermin!

/ Jenny