Den beskrivande genren, att skriva en faktatext

I svagruppen i år 3 arbetar vi just nu med den beskrivande genren och med att lära sig vad en faktatext är och hur man skriver en sådan. Här ser ni målet med arbetsområdet. Jag började med att visa denna planering för eleverna och vi pratade om vad det innebar. Några kände redan till 6 - fältaren och vi pratade om vad orden betydde. Alla hade hört talas om vad en faktatext är och vad som skiljer den texttypen från t ex en saga. De hade rätt bra förförståelse. ( fas 1 i cirkelmodellen )

Att använda sig av en överstrykningspenna gör faktiskt arbetet lite roligare när vi skulle ta ut viktiga nyckelord och begrepp i texten om hackspetten, under vår läsning av modelltexten. Vi läste gemensamt och stannade då och då för att förklara. Alla hade var sitt papper och vi strök under nyckelord och förklarade dessa och tog sedan fram 6 - fältaren och strök över även där. Sen fick de fylla i alla rutor. Den här gången var uppdraget att skriva enstaka ord och inga meningar. Sen lyssnade vi på hur en hackspett låter på google. ( fas 2 i cirkelmodellen )

Nästa lektion fick de utifrån sin egen 6 - fältare skriva hela meningar och skapa en faktatext. Vi färglade de där nyckelorden som de ska kunna och så ritade de var sin bild. 

Nu har vi utifrån Cirkelmodellen arbetat med ord och begrepp, förförståelse, vi har studerat faktatexter och läst om hackspetten. Vi har skrivit en gemensam text. ( fas 3 i cirkelmodellen )

Sen ska de få gå över till den sista fasen, att använda sina kunskaper och välja ett nytt djur och skriva en individuell faktatext. Då ska de i princip kunna använda sig av ord, begrepp och genrens struktur när de gör en egen text. Med hjälp av stöttningen de fått under cirkelmodellens gång ska de inte vara så svårt!

Textsamtal, Läslogg med Spågumman

Textsamtal - det är vad vi övar oss på inom Läslyftet den här höstterminen. Jag har tidigare skrivit om metoden "tänka högt" och nu har jag under en period använt mig av Spågumman som läslogg med svagruppen i klass 3. Syftet har varit att eleverna ska få...

• En fördjupad läsförståelse genom det gemensamma samtalet
• Få fatt i sina egna tankar innan de berättar om dem för gruppen
• Ta del av kompisarnas tankar om textens innehåll
• Öka sitt ordförråd när vi går igenom ord och begrepp ( Visserligen Detektiven!)

Jag har använt mig av en bok som finns på enlasandeklass.se, den heter Drakens håla. Det är en spännande berättelse som det finns fem kapitel av på nätet. Nu har jag lånat boken för att vi bara m å s t e läsa slutet. 

Varje lektion har vi startat med att spå tillsammans genom att titta på bilder och rubriker och skriva ner våra tankar. Efter att de skrivit ner sina svar har de fått berätta om dem i gruppen innan jag eller någon elev har fått läsa högt igen. Sedan har vi stannat där jag tyckte det var lämpligt och spått igen. Vad tror vi nu ska hända? Eleverna har åter skrivit ner sina egna svar innan vi gick igenom dem i gruppen. Och slutligen fick de skriva ner vad de trodde skulle hända i nästa kapitel och några gånger fick de också rita innan de berättade vad de trodde. 

                                                   

Som ni ser behövde de inte skriva så mycket, utan instruktionen var att de skulle skriva en eller högst några korta meningar som svar. Elevernas tankar var viktigast. Även jag skrev ner mina svar. Det blev en modellering för eleverna. Det som jag tyckte var bra med det här var:

• Att vi gjorde detta flera gånger i rad. De fick in en rutin som gjorde att de blev vana att skriva ner sin svar och prata om dem och lyssna på andras tankar! Det gav dem trygghet.
• Bra att jag hade en kapitelbok så att de hade något att se fram emot, eftersom de nu gillade själva berättelsen.
• Läsloggen, att skriva ner sina egna svar först, gjorde att de fick fånga sina egna tankar om texten i lugn och ro, innan de hörde alla andras tankar. 
• Genom att lyssna på andras svar och delge sina egna får eleverna en fördjupad förståelse och reflektion av innehållet. Aha, man kan tänka så där? Jasså, du tror det? Har ni hört vad Kalle tror ska hända sen, det låter spännande! Att föra fram några kommentarer lite extra genom att vara lite teatralisk är ett sätt jag använde mig av för att höja elevernas självkänsla. De ska känna att deras tankar räknas och är viktiga. 

Det är så spännande att läsa alla texter från Läslyftet, de är verkligen inspirerande och får en att reflektera och ställa sig kritisk till sitt eget arbete. Hur ställer jag de rätta frågorna? Hur utvecklar jag mina textsamtal? 

Ha det fint!

/ Jenny

Textsamtal och metoden tänka-högt

Ett textsamtal innebär bland annat att ha mycket interaktion i klassrummet, att man packar upp en text och adderar egna erfarenheter, relaterar till annan text eller kunskap i ämnet och att man förklarar nya ord och begrepp. Egentligen är detta grunden för all pedagogik när man vill gå till botten med en text, förklara den och se till att man har alla eleverna med sig.

För att synliggöra sitt eget tänkande vid läsning skulle vi häromdagen använda oss av tänka högt-metoden. Det vill säga att jag väljer ut en text som jag läser högt i klassen. Då och då gör jag en paus, stannar till och ställer en fråga, och pratar högt om texten, genom att läsa om meningen, eller säga t ex då kommer jag att tänka på... eller det här påminner mig om hur...eller vad skulle det här betyda för mig? På det här sättet visar jag eleverna hur jag gör när jag inte förstår ett begrepp, och hur en omläsning kan klargöra en svår fras i texten och hur jag kan relatera till mina egna erfarenheter som jag kommer att tänka på. Eleverna lär sig en strategi helt enkelt som de senare ska kunna göra själv.

Jag provade att läsa boken Kung Midas. Vi har boken från förlaget Ving och det är en kort och lättläst variant som inte tar lång tid att läsa, perfekt för de yngre åldrarna. Den handlar om en kung som önskar att allt han rör vid förvandlas till guld och vad det kan få för konsekvenser...En sedelärande berättelse.. Det är bra att välja en text som är spännande och har ett tankeväckande innehåll.

Tankestoppen som jag gjorde och frågorna jag ställde mig var:

• Vad betyder girig?
• Vad tror ni att han önskade sig?
• Vad hade jag/ni önskat mig/er? Här sa jag vad jag hade önskat mig men jag frågade även eleverna.
• Hur ska han nu göra för att kunna äta? Kanske kan han bli matad?
• Hur hade jag reagerat om mina barn hade förvandlats till statyer? Det hade verkligen varit hemskt!
• Vad är viktigare än rikedom? Familjen och kärleken? Efter att vi läst sagan hade vi en diskussion i klassen om vad som är viktigt i livet. Sånt är verkligen givande.

När jag hade det här samtalet så blev det inte bara jag som pratade även om det är en slags modellering man ska göra. Men jag kan inte låta bli att involvera eleverna och får man med sig dem är det ju så roligt och så blir det ju mycket interaktion...det blir en slags modellering mer eller mindre tillsammans. Som ni vet har vi ju alltid några tystare elever och på det här viset får de hjälp, inte bara av mig utan även av sina kompisar med tips och idéer.

Ha en fortsatt fin vecka!
Fler tips från Läslyftet kommer..

Jenny

Språkutvecklande arbete - nya och gamla litteraturtips

Tiia Ojala har kommit ut med en ny bok om hur vi kan arbeta med och möta nyanlända elever. En bra översiktlig och lättläst bok i ämnet. Enkelt presenteras hur du inkluderar, arbetar med och organiserar arbetet pedagogiskt med eleverna. Vill man fördjupa sig finns det annan mer djupgående litteratur, noterar jag, som redan läst en hel del kurslitteratur i svenska som andraspråk, men den här berör alla delar från föräldrakontakter, till ett språkutvecklande arbetssätt på ett lättfattligt sätt. En bok som man hinner läsa. Ett plus för att man får ta del av författarens egna reflektioner.

Det här är en bok som man kan återkomma till då och då. Här läser man allt om hur man arbetar språkutvecklande, om samtalets och den viktiga interaktionens betydelse i undervisningen. Författaren beskriver ingående Cirkelmodellen och de olika delarna, samt genrepedagogik och ger konkreta pedagogiska tips och modeller för hur man kan arbeta språkutvecklande i sin elevgrupp. Det är en bok som det ofta refereras till och som borde vara en av grundlitteraturen i grundskollärarutbildningen. ( Kan inte tänka mig något annat! ) Stärk språket stärk lärandet, av Pauline Gibbons.

Själv noterar jag när jag nu börjat läsa litteraturen i Läslyftet, att jag redan har en bra bas från litteraturen i svenska som andra språk. Det är det språkutvecklande arbetet som kommer igen. : ) Vi har precis startat upp arbetet på min och vår grannskola tillsammans, där jag är handledare. Det är en spännande höst vi har framför oss, med många bra texter att läsa och lektioner att genomföra samt reflektera över tillsammans. Jag ser verkligen fram emot arbetssättet, att samtala och utvecklas genom det kollegiala lärandet. Tror på det här att utvecklas tillsammans.

Ha en fin höst!

Jenny

Att skapa utvecklande samtal i klassrummet

Sommarlovet går mot sitt slut och snart ska vi återse våra elever, nya och "gamla"! Reklam för skolmaterial börjar dimpa ner i brevlådan och jag börjar längta till en höstterminsstart, med nyvässade pennor, ny almanacka och doften av skolböcker och whiteboardpennor...för att förbereda mig lite smått under sommaren har jag läst min favorit Pauline Gibbons, och fastnat för det här med utvecklande samtal i klassrum, för att stärka både andraspråkselevers men även a l l a elevers språk- och kunskapsutveckling.

Gibbons menar att utvecklingen av det talade språket är viktig som en bro till det kunskapsrelaterade språk som eleverna möter i skolan. Dialogen är ett sätt att skapa möjligheter till tänkande. Därför, menar Gibbons, måste man se kritiskt på de dialoger som barn medverkar i. Barnen ska stimuleras till att "tänka högt" och läraren ska skapa talsituationer där eleverna får utforska och reda ut begrepp genom frågor, hypoteser och logiska slutsatser. Särskilt viktig är den interaktion där någon måste klargöra vad hen menar, förhandlar eller måste formulera om det hen vill ha sagt. För att utvecklas är det viktigt att eleverna får sammanhang där det ställs krav på deras språkliga resurser och där de måste tänka på, inte bara vad de ska säga utan också hur, för att göra sig förstådda! Här kommer tips på övningar  där eleverna träna på detta:

• Bildsekvens Här behövs en bildserie som berättar ett enkelt skeende, eller en förutsägbar historia, som delas ut bland eleverna. Ge eleverna var sin bild. Be dem beskriva sin bild, en i taget, och när alla är klara bestämmer de gemensamt i vilken ordning bilderna ska vara. Var noga med att lägga dem i rätt ordning från vänster till höger.(skrivriktningen) Sedan kan eleverna berätta historien i rätt ordning (upprepning) och övningen är en bra bro mellan tal och skrift!

• Tänk på en sak En övning på att ställa frågor - hjälper till att utveckla det logiska tänkandet. Välj en stor bild där det exempelvis förekommer olika sorters djur, och be en i gruppen tänka på ett. De andra ska försöka ta reda på vilket det är genom att ställa ja och nej frågor. Viktigt är att begränsa antalet frågor så att det inte blir ett batteri av gissningar. Uppmana eleverna att ställa frågor som ger dem maximalt med information. Har de frågat om djuret lever under vatten och fått ja, kan de utesluta alla som inte gör det.

• Heta stolen Eleverna sätter sig i ring och en stol är "heta stolen". Den som sitter där bestämmer sig för att vara en påhittad eller historisk person. Förslagsvis en som klassen läst om eller känner till. Kompisarna får ställa frågor för att få reda på så mycket som möjligt om denne.

• Beskriv och rita en övning på att ge instruktioner, beskriva saker och lägen - under, över bredvid till vänster om... Eleverna arbetar parvis och var och en har ett tomt papper och penna. Elev A beskriver för elev B vad hen ritar och elev B ska försöka göra en likadan teckning. Detta kallas skärmövning eftersom eleverna inte får se varandras teckningar. 

• Kims lek Ordförrådsövning. Ställ fram olika sorts saker eller bilder som har anknytning till det eleverna håller på med för tillfället. Låt eleverna titta en stund och täck sedan över sakerna och fråga eleverna hur många saker de kommer ihåg. 

Som avslutning på detta inlägg kommer en checklista med frågor som varje lärare bör ställa sig för övningar som utförs i par eller grupp:

1. Måste eleverna tala med varandra för att utför uppgiften?
2. Får de befästa ämneskunskaper?
3. Uttrycker sig eleverna i "längre sjok"?
4. Behöver de tänka?
5. Är alla elever involverade på något sätt?

All information är hämtad ur boken Stärk språket stärk lärandet av Pauline Gibbons. Ett lästips för övrigt, om du är intresserad av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Ha en fin start på höstterminen 2016!

/Jenny

Läsförståelse med hjälp av Cowboyen

Så här i slutet på årskurs ett har de flesta elever nått målet för årskursen i svenska: De kan ljuda ihop bokstäver till ord och läser hela meningar med flyt. De kan också skriva ord, meningar och på en årskurs ett nivå, skriva enkla sagor.

Med bara två veckor kvar av terminen fortsätter vi med läsläxan och de senaste veckorna har jag använt mig läsestrategern Cowboyen när vi går igenom den nya läxan. Ni vet, han som sammanfattar det viktigaste i texten.

När jag ger den nya läxan går vi alltid igenom nya ord, men på sista tiden har jag har velat sätta fokus på att verkligen få in mer prat och läsförståelse. Vad handlar kapitlet om? Vad är kärnan i kapitlet? Genom att få sammanhanget och diskutera vad som hände kan man ändå få in eventuella svåra ord och dess betydelse.

Så, efter att ha läst texten, först läser jag högt, sen läser eleverna texten två och två och slutligen pratar vi om kapitlet hela gruppen tillsammans. Då sammanfattar vi (cowboyen) högt, eleverna säger och jag skriver på tavlan, och sen skriver eleverna ner detsamma. Vi använder oss av strukturen Först, Sedan och Sist..

På så sätt bearbetar vi texten flera gånger, läser, pratar och slutligen skriver ner vad vi kommit fram till. Det känns som att vi arbetat oss igenom kapitlet ordentligt innan eleverna tar hem läxan och läser den igen. Cowboyen hjälper eleverna att få en bra förförståelse av texten och de är förberedda på att öva hemma.

Ha en fin helg!
Jenny

Språkutvecklande grupparbete genom fyrarutan

Under detta läsår har jag i år 1 använt mig av Fyrarutan som mall när vi skrivit sagor. Eleverna är vid det här laget väl förtrogna med strukturen och vi har använt den för att skriva både gemensamma och individuella sagor.

Nu tog jag fyrarutans rubriker, inledning, problem, lösning och slut och lät eleverna i grupp göra en saga tillsammans. Jag kallade uppdraget "Fyrarutan på längden" ( Tidigare har jag haft mallen i ett A4-format) De fick i uppdrag att:

• Göra en saga tillsammans. 
• Alla i gruppen skulle rita en bild till varje rubrik, men de skulle komma överens om vad de skulle rita.
• Samtidigt som de ritade skulle de bestämma vad sagan skulle handla om. Därmed fick de diskutera och komma överens om innehållet.
• När allt var färdigritat, skulle de skriva ner sagan på en ipad. De fick turas om och hjälpas åt.
• Tills sist skulle de redovisa sin saga.

En färdig saga.

..och en till.

Hur gick det då?

Att rita och prata om vad sagan skulle handla om var väldigt roligt, de skrattade och diskuterade, ibland lite väl högljutt. Men diskussionerna gav något, de fick öva på att tala, diskutera och komma överens med varandra. Det blev en slags lek och genom den kan man lära sig en hel del, tycker jag.

Mycket övning i att tala : ) Och i att samarbeta.

Andra steget var själva skrivandet och där turades eleverna om att skriva samtidigt som de andra sa vad som skulle skrivas. Eller så färdigställdes bilderna. Det gick riktigt bra, jag gick runt och gav lite tips på hur texterna skulle kunna utvecklas och de skrev på. Att använda talsyntesen är ju väldigt bra, också ur ett s v a - prespektiv där eleven kan lyssna på hur frasen eller ordet ska uttalas. I den här klassen har vi en alldeles nyanländ elev som har stor hjälp av detta.

Sen fick de öva på  att läsa upp sina sagor innan det var dags att redovisda för klassen. De läste upp sina sagor och med hjälp av bilderna så berättade de lite extra om sagan. Bilderna förstärkte ordet.

/ Jenny