Föredrag om Luleås första gemensamma språkpolicy

Hej!

Det senaste halvåret har jag tillsammans med andra förstelärare och specialpedagoger arbetat fram en gemensam språkpolicy för Luleås skolor. Vi har diskuterat om hur vi lär ut, forskning, kunskapskrav, pedagogik.. vilket har varit väldigt intressant och kul! Syftet har varit att ta fram en gemensam vägledning med forskning, strategier och arbetssätt för ett språkutvecklande arbetssätt och en tillgänglig lärmiljö för alla. På måndag 28/10 ska vi presentera den på vår kompetensutvecklingsdag. 

Flera andra föredrag fördjupar sig sen i olika delar av policyn, som t ex cirkelmodellen och genrepedagogik. Om du är lärare i Luleå, kom och lyssna på oss vetja!

Nedan ser du några olika bilder från min blogg, om att arbeta språkutvecklande...

En modelltext av den argumenterande genren, finns som stöttning uppe i klassrummet. De specifika genreorden är markerade och den här veckan var det också "veckans mål" att kunna beskriva vad en argumenterade text är.

Lässtrategier. Här hade vi jobbat med det fantastiska programmet Lässugen och boken "Jag rymmer"

Att arbeta med ordförråd. En ordlista för boken Olles skidfärd. 

Här arbetar vi med orden i boken. 

Ha det fint!

/Jenny

Sönderklippta meningar - befästa språket

Med mina nyanlända arbetar vi med boken Brilliant. Vi tittar på bilderna, översätter det vi kan, och pratar om vad vi ser. Sen läser vi texten flera gånger. För att befästa meningarna har jag skrivit ut meningar som jag klippt sönder. Sen gäller det för eleverna att para ihop rätt mening med rätt ord. 

Verben hade jag rödmarkerat för dem har vi jobbat med på andra sätt. Där har jag använt mig av ordbilder som jag tycker är helt nödvändigt med helt nyanlända elever. Då får eleverna leka charader och visa med kroppen och de andra gissar. En jätterolig lek som verkligen uppskattas och jag tror att det som lärs in med kroppen fastnar i kroppen...: ) I alla fall behövs flera sätt för att befästa allt, variation ni vet... 

Ha det fint!

/ Jenny

Nyanländas lärande. Att utgå från upplevelser för att lära.

Hej!

En hösttermin är i full gång och just nu arbetar jag med några helt nyanlända elever från olika länder. Vilken ände ska man då börja i när man har elever som precis har kommit till Sverige och inte kan svenska alls?
Ja, en bra sak är att alltid ha med sig kameran (mobilen) och fota allt man gör. Upplevelser är bra att utgå ifrån. Man har varit med om något, oftast på ett eller annat sätt praktiskt, som man kommer ihåg. Härom dagen var vi till biblioteket. Vi tog bussen dit, lånade böcker och åkte buss hem. Jag passade på att fota på vägen...

Tillbaka på skolan hade vi ett bildsamtal, där eleverna, med stöttning får säga vad de ser på bilderna. Den här gången valde jag att skriva på enklast möjliga sätt. Mina elever har gått i svensk skola i en och en halv vecka. Så jag valde bort att tänka på återberättade text den här gången och skrev enkla meningar i presens om vad vi gjorde, till varje bild. 

Jag skrev på tavlan och vi pratade om texten, här får man hjälpa till med kroppsspråk och översättningsapp. Sen klistrar eleverna in bilderna och skriver texten i sina skrivböcker.

"Vi ska låna böcker."

"På busshållplatsen väntar vi på bussen." Busshållplatsen var ett långt ord...

Ja, att ha gemensamma upplevelser att utgå ifrån är alltid bra. Bilderna efteråt blir grunden för samtalet. Aktiviteten hjälper minnet att komma ihåg. Bilder och text hänger sedan uppe i klassrummet, bra att repetera. Sen har eleverna detsamma i sina skrivböcker. 

Ha en fortsatt bra termin!

/ Jenny

Att jobba med lässtrategier med boken Haj - Jenny

Hej!

Här kommer ett inlägg om att arbeta med lässtrategier. Det är ju ett bra tag sedan detta var nytt. Men det är ett viktigt arbete att fortsätta med och verkligen lära eleverna dessa strategier på ett explicit sätt. Viktigt att hålla fast vid högläsning också, att eleverna får lyssna och så ha textsamtal, basen i undervisningen.

Våra treor har fått en klassuppsättning skönlitteratur från biblioteket. Det är boken Haj - Jenny av Lisa Lundmark. Boken handlar om att rätten att få vara sig själv, att duga som man är och att det är  bra att vi är olika. Jenny gillar att vara tyst och läsa böcker och att ibland få vara för sig själv. Men ofta tycker hennes magister att hon borde vara mer aktiv i klassrummet. Något att tänka på för alla oss lärare, inte minst. Boken är spännande och innehåller också en "riktig" haj...

Jag och min kollega arbetar tillsammans med åk 3 med lässtrategier till boken. Jag har gjort frågor till bokens kapitel, dessa får eleverna skriva svar på i skrivböcker. Men först har jag...

läst högt, stannat upp i läsningen, ställt frågor på, mellan och bortom raderna. Modellerat egna svar och rett ut ord och begrepp.

Vi har också haft ett metasnack om vilka slags frågor man kan ställa. 

På raderna - Svaret finns direkt i texten. Relativt enkla att hitta svaret på.

Mellan raderna - Man hittar svaret men på fler ställen i texten, men man måste lägga ihop två och två, dra en slutsats.

Bortom raderna - Det finns inte något rätt eller fel. Man kopplar till egna erfarenheter, och säga vad man tror eller tycker. En fråga som blir intressant att diskutera i grupp efter att eleverna skrivit ner sina svar. Vad tyckte du? Man får fler infallsvinklar och man kan ta in och diskutera olika etiska dilemman här. 

När alla har skrivit svar på frågorna går vi igenom några frågor, eller alla tillsammans. Här finns tillfälle att diskutera olika saker som sagt. Just den här boken fokuserar ju på att få vara sig själv, att vi är olika och det finns många diskussionsämnen att ta upp här.

Ovan övade vi oss på strategin att sammanfatta text. 

En toppenbra bok, och att arbeta sig igenom boken så här grundligt känns bra. Eleverna får lyssna på högläsning, öva på lässtrategierna, skriva svar, diskutera ord, frågor och etiska dilemman.

Ha det fint!
Jenny

Cirkelmodellen och den beskrivande genren, faktatext om Sverige, Sva år 5

Hej!

Vilken vinter vi har här i norr. Konstant kallt väder, ca - 20 vareviga dag...nu börjar vi längta efter mildare väder...

I skolan övar vi mycket på att skriva olika texttyper. På mellanstadiet i femman har vi arbetat med faktatexter och den beskrivande texten. 

Jag har använt mig av Tia Ojalas bok Språkkraft för år 4 - 6, som jag verkligen kan rekommendera. Den är strukturerad, enkel att arbeta efter och har en bra modelltext till varje genre. Här ser ni modelltexten om Sverige. Den bearbetar vi genom att läsa, diskutera och förklara ords och frasers betydelse och dessutom genom att svara på frågor om innehållet. 

Vi läste några olika faktatexter om Sverige, här är en text från ne.se, som vi har använt till att leta efter verben har och är. Det är viktigt att veta att verben i faktatexter i regel står i presens, och att använda markeringspennor är ett bra och roligt sätt att tydliggöra det. Det blir som en lek att läsa och leta efter orden, färglägga dem och till sist räkna hur många vi hittade.

Därefter inleddes fas 3,  där vi gemensamt förhandlade om ords betydelse igen, och tillsammans skrev stödord, ni ser att boken har förberett för detta på ett pedagogiskt sätt. 

Utifrån den gemensamma tankekartan om Sverige fick alla skriva en egen text i boken. Några gjorde det två och två. Som ni ser har boken rubriker och underrubriker och en form som gör att eleverna kan arbeta inom vissa ramar. För mina elever är detta perfekt, de ser hur mycket de ska skriva under varje rubrik, vilket också ger en viss trygghet. 

Att arbeta efter cirkelmodellen gör att stoffet blir genomarbetat flera gånger, vilket framförallt sva-eleverna behöver. Från det gemensamma till det självständiga. Dessutom bearbetas både ordförråd, grammatik och genrens struktur. 

Det som återstår är att bearbeta de ämnesspecifika orden igen. Det kommer jag att göra muntligt genom att skriva orden på lappar som eleverna sen ska beskriva och de andra ska få gissa ordet. Jag återkommer till detta här på bloggen. 

Ha det fint!

/ Jenny

Sammanhang i text - textbindning! Inspo från läslyftet

God fortsättning på det nya året 2019! 

Hur hjälper vi eleverna att skapa sammanhang i sina texter? Vi har under hösten arbetat med läslyftet och en modul som heter "Tolka och skriva text" och där har vi läst ett kapitel som handlar om just detta hur man skapar sammanhang  - textbindning i texter. Jag länkar filmen från modulen för den var riktigt bra, det är en årskurs åtta men innehållet går att applicera på alla åldrar. Där får man se hur en lärare gör en tidslinje på tavlan, för att "hänga upp" berättelsen på. När eleverna har läst ett kapitel har de tillsammans på en tidslinje fått skriva ner, kortfattat vad som hände under kapitlets gång, för att sedan sammanfatta och återberätta historien, men då öva sig på att använda sig av specifika tidsord i sin berättelse. Här är filmen: https://www.youtube.com/watch?time_continue=104&v=nBC4MlmjHQc

Det jag gjorde med mina elever, var att arbeta med ett kapitel ur vår läsbok. Syftet var att uppmärksamma eleverna på verbformen i berättelser, som i regel är preteritum, även om undantag finns. Vi läste boken och gjorde sedan en gemensam tidslinje som ni ser nedan, där sammanfattade vi kapitlet och stannade sedan upp vid verben. Hur säger man dem i nutid respektive dåtid? På något vis tycker jag att det blir väldigt tydligt med den här tidslinjen! Och i det gemensamma samtalet (fas 3 i cirkelmodellen) blir det ett tydligt verktyg.

Det här med tidsord har vi också fokuserat extra mycket kring i och med detta. Eleverna har fått listor med tidsord:

först,
i fredags,
sedan,
därefter,
efter det,
till sist,
slutligen,
sammanfattningsvis

Dessa listor har de framför sig när de ska sammanfatta berättelser, kapitlet i boken m m. Eleverna kan välja vilket ord som passar bäst in och ger variation.

Varför inte ta in en sådan här lista i den formativa bedömningen och kamratresponsen? Har eleven fått in några tidsord i sina berättelser?

Ha det fint!
/ Jenny

Läsa - skriva - räkna garantin i praktiken, nyheter från skolverket kring kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och i skollagen

En annan föreläsning jag var på under NCS dagarna var den om läsa-skriva-räkna garantin från Skolverket. Här presenterades nya bestämmelser kring kartläggningsmaterial, skollag och så klargjordes några nya begrepp.

Syftet med det nya kartläggningsmaterialet i f-klass och i år 1 är att stödja lärare i att tidigt identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller få extra utmaningar.Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning. I åk 3 ska eleven nå upp till kravnivån för varje delprov i ämnet. I åk 3 görs ingen sammanvägning av delproven. Det ska tydligt framgå vilka delprov som eleven klarat eller inte.

De nya stöden (i f - klass) kartlägger språklig medvetenhet och matematiskt tänkande, materialen hitta språket och hitta matematiken är obligatoriska att använda från den 1 juli 2019, men i Luleå har det tagits beslut om att använda dessa redan nu.
Det är alltså ett stöd för lärare i att tidigt identifiera elever som visar en indikation på att inte nå kunskapskraven som senare ska uppnås i år 1 och 3 och är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Syftet är att tidigt reagera och upptäcka dessa elever och öka likvärdigheten och kvaliteten på de stödinsatser som sätts in. Man vill säkerställa att de allra yngsta eleverna får de särskilda stödinsatser de är i behov av. Materialet ska användas under höstterminen och består av övningar att göra i mindre grupper.

Nyheter för bedömningsstödet som är obligatoriskt att använda i år 1 är reviderat 2018. Nytt är:

• Frågor till läraren om den fortsatta undervisningen
• Exempel på extra anpassningar
• Ny text med tillhörande uppgifter för avstämning C "Eleven läser längre texter på egen hand och visar förståelse för innehållet genom att besvara frågor" En fin text av den briljante författaren Ulf Stark.

Vilka är då nyheterna i skollagen?
Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1. förskoleklassen om det utifrån det nationella kartläggningsmaterialet finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i år 1 och 3 i svenska eller matte.

2. lågstadiet  om det utifrån det nationella kartläggningsmaterialet eller ett nationellt prov finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i år 1 och 3 i svenska eller matte.

Nya begrepp:

• Visas en indikation på att en elev inte når dessa kunskapskrav ska en särskild bedömning göras.
• Befarar vi att en elev inte når kraven ska åtgärder sättas in skyndsamt.

Vem ska göra detta då? Den ansvarige förskolläraren eller läraren i samråd med en specialpedagog. De ska också tillsammans planera hur stödet ska se ut för eleven i f - klass eller på lågstadiet. Så genom detta ska det säkerställas att vi upptäcker behov, att vi sätter in de insatser som är relevanta och att undervisningen utformas för att stödja alla elever. I slutet av läsåret, vid övergång till nästa stadie ska detta följas upp och resultat lämnas över till nästa lärare. 

Detta nya material kan nog underlätta för lärare att upptäcka och sätta in insatser tidigt. Uppenbarligen har Skolverket sett ett behov att stärka upp bestämmelser, lagar och insatser på den här nivån. Jag tyckte det var bra med frågorna om den egna undervisningen och Ulf Starks texter är alltid läsvärda. Generellt tycker jag att det är bra med alla insatser som bidrar till en mer likvärdig skola för alla. Det är bra med gemensamma material och tester för hela Sverige. Det ska inte spela någon större roll vem jag får som lärare, som elev har jag rätt till en likvärdig och bra skola oavsett var jag bor.

Ha det fint!

/ Jenny