Språkutvecklande arbete och genren Återberättande text

Hej!
Hoppas att ni har det bra där ute på era skolor. Vi har haft fullt upp med scheman och annat som man brukar ha vid skolstart, men plötsligt känns det som att inspirationen till ett inlägg kom, nu när vi kommit igång ordentligt med skolarbeten, läxor och allt annat, ni vet...

I år fortsätter jag att arbeta med svenska som andraspråk i år 1 - 3. Jag har under några veckor arbetat med den Återberättande genren med mina tvåor och treor. Här kan ni se lite av slutresultatet som nu hänger på vår vägg. Planerar att få upp fler genrer med exempeltexter innan året är slut. Jag har utgått från en jättebra bok som heter Språkkraft.

                                     

Boken är upplagd utifrån Cirkelmodellens fyra faser där man bearbetar innehållet på flera sätt. T ex fas 3 där man skriver gemensamma typtexter, för att sedan få öva på att skriva individuella texter, som i fas 4. Boken tar också upp grammatik, som i detta kapitel där man fokuserar på verb och var i meningen det ska skrivas. Man arbetar alltså redan från tidig ålder med att befästa de olika texttyperna och hur man skriver korrekta meningar. Sedan kan man ju utveckla det ännu mer, jag har t ex låtit mina elever skriva de färdiga texterna från boken på ipad för att vi ska sätta upp dem och redovisa. 

Som ni ser har vi varit noga med att använda tidsorden. Vi har markerat dem med överstrykningspenna och bildremsan ska hjälpa dem när vi ska berätta våra historier. Nu har eleverna enligt Cirkelmodellens fyra faser...

1. Byggt upp kunskap om ämnet. läst och pratat om familjeord, om att flytta och vad som kännetecknar en återberättande text.
2. Studerat exempeltexter från genren, det var en bra och tydlig text att läsa och bilder att prata om.
3. Skrivit en gemensam text om personen i boken.
4. Skrivit en individuell text om sig själv, och renskrivit och redovisat.

Här gjorde jag en tidsordsskylt...

Och här ser ni hur boken ser ut. Skriven av Tia Ojala. Boken tar upp en genre per kapitel, den känns enkel att använda med ett bra upplägg. 

Ha det fint i höstvädret!

Jenny

Så här skulle man alltid ha det...Diktskrivning ute..språkutvecklande arbetssätt

Juni månad och äntligen kom värmen till oss här i Norrbotten!Inte en dag för tidigt kan jag lova! 

Jag blev så glad att jag genast planerade upp ett par utelektioner! Syfte var att få komma ut, se och upptäcka naturen, öva på begrepp som vad trädets delar heter och några namn på blommor..Och lektion två ville jag skriva en sommardikt. Vår skola ligger så fint nära Luleå älv så vi satt faktiskt nere vid vattnet och skrev våra dikter.

Första lektionen gick vi bara runt, tittade, lyssnade och kände på träd och växter. Björkarnas ljusa näver, stam och fina ljusgulgröna blad. Och så doften - så gott det luktar..och så är de lite klibbiga. Vi upptäckte blåbär och plockade kabbelekor vid vattnet. Här ovan ser ni vår utsikt från dagens skolbänk! : )

( Boken Tandresan var endast med som underlägg.. )

En typ av stöttning som jag tycker funkar bra är att göra skrivmallar. Jag skrev en väldigt enkel diktmall med börjorna jag ser, jag hör, jag lyssnar, jag känner och jag längtar till. När man gör upprepningar blir det lite mer likt en dikt. Innan vi började skriva pratade vi om vad vi såg, hörde och kände. Några nya vattenbeskrivningar lärde vi oss som vågskvalp, skvalpande, glittrande och sval. De skulle också ha med adjektiv när de skrev sina dikter.

Ja, så här blev våra dikter, de var inte alls svåra att göra för eleverna. Det faktum att vi faktiskt var ute på riktigt i naturen gjorde att det var ganska lätt att beskriva våra upplevelser. En förlängning skulle kunna vara att renskriva på ipadsen, men ibland när man gör den här typen av arbete kan det vara skönt att inte överarbeta.

Ha det fint!

/ Jenny

Språkutvecklande sagoarbete efter Cirkelmodellen i svenska som andraspråk år 3

Nu var det länge sedan jag skrev ett inlägg. Terminen har varit fullproppad med uppgifter som tagit överhanden och även om jag haft inlägg i bakhuvudet har annat prioriterats...Skolan i dag är ju en mångfacetterad arbetsplats som ni vet, ni som jobbar där...med en mängd olika uppgifter hela tiden.. 

Jag är ju vän av Cirkelmodellen och i årets Läslyft har vi pratat mycket om den och att ha ett synsätt där man ser det stora sammanhanget i läs- och skrivarbetet i skolan. Hur viktigt det är att välja texter som man har förberett själv och som man förbereder eleverna på, genom att ge dem en förförståelse med ord, begrepp och samtal om innehåll.  Här nedan följer ett arbete med år 3 i sva där vi arbetat med en saga på olika sätt och under en lång tid. Att få ett autentiskt sammanhang där man kan bearbeta en saga t ex på flera sätt ger bättre förståelse än att dutta hit och dit med uppgifter som inte alls hör ihop.

Fas 1. Först har vi pratat om sagans bilder. Vi har skrivit ner ord och begrepp på bilderna och enbart samtalat om det. Det tog en hel lektion och eleverna är engagerade och tycker att det är kul att prata om ords betydelse. Lite senare fick eleverna göra en ordlista och renskriva alla orden i ental och plural på ipad.

Fas 2. Studera sagans genre och bekanta sig med texttypen. Vi läste sagan, flera gånger för att repetera den och öva. Först tillsammans i grupp där jag och eleverna läste. Sen fick de läsa sagan i par. Därefter pratade vi om själva innehållet, hur den slutade, och hade lite egna reflektioner. Bland annat om en pappa får bestämma vem man ska gifta sig med. (Det gjorde kungen i sagan)

Fas 3. Att skriva gemensam text för att bli säker och öva tryggt tillsammans.. Jag tog upp den återberättande genren och vi talade om vad som kännetecknar den. Via en bildpromenad, alltså att eleverna får bilder huller om buller från sagan, som sedan ska placeras i ordning, och där vi samtalar om innehållet. Vi skrev ner den på tavlan och strök under genreorden: Först, sedan, sen, därefter...

Fas 4. Skriva egna texter. Här fick eleverna en annan gång arbeta med ett estetiskt inslag. Uppgiften var att tillsammans i par rita något ur sagan, här ovan ser ni trollen som flög i väg! Efter att ha tittat på bilderna och berättat om dem för gruppen fick de skriva en egen historia om någonting ur bilden. Vi använder oss av fyrarutan som skrivmall, och de här eleverna kan den så bra att jag bara skrev upp den lite hastigt på tavlan för att påminna dem om den...Sen skriver de ändå i sina skrivböcker.

I fredags hade jag tagit fram originalversionen av sagan vi arbetat med: Pojken och Äventyret. Som ni ser är det ju lite skillnad på textomfång och har även svåra, gamla ord som knappt används längre. Men innehållet! De tyckte att det var så mycket roligare att få höra den här versionen. Jag läste och de hängde med i texten...Det här kan jag verkligen rekommendera, att läsa upp en gammal version med så mycket mer text. Eleverna får ju med sig en bättre upplevelse med ett mer målande innehåll, andra beskrivningar, ja, helt enkelt ett annat mycket roligare språk. 

• Ja, på det här sättet kan man alltså arbeta med en och samma saga, och "få ut" flera uppgifter. För eleverna blir det ett bättre sammanhang och djupare lärande när de känner till en text med dess innehåll = Cirkelmodellen : )
• Alla samtal har en naturlig utgångspunkt och även om man gör en vanlig grammatikuppgift som att tala om ental och plural knyts det lättare till kunskapen om innehållet. 
• Att ge eleverna en bättre läsupplevelse genom att läsa den här gamla versionen är ett sätt att berika elevernas språk.

Ha det fint!

/ Jenny

Analysera meningar år 1

Något som jag skrivit om förut är att arbeta med huller om buller meningar. Strax före sportlovet arbetade jag med detta med sva-gruppen i år 1. Vad är då syftet?

Att verkligen arbeta med avkodning och läsa orden noga.

Att arbeta med meningsbyggnad och ordföljd. Speciellt viktigt för sva eleverna.

Att analysera, tänka och få experimentera med språket på ett lekfullt sätt. 

Jag tog meningar ur läseboken, Den magiska kulan och ur Svenskbiten, från texter som vi redan läst och på så sätt hade förförståelse för. Sen delade jag ut en mening i taget som de fick läsa, för sig själv. Jag gick runt och läste med dem som behövde hjälp. Därefter fick de klippa sönder meningen och klistra upp den igen, fast nu med orden i rätt ordning. När de var färdiga med en mening fick de en ny.

När eleverna får läsa enstaka meningar, en i taget, får de koncentrera sig på att avkoda orden rätt. Detta är speciellt viktigt för de elever som fortfarande håller på att "knäcka läskoden". Stöttningen är i det här fallet att just bara ta ett ord i taget och foga samman till enkla meningar. De som har kommit längre hinner fler meningar och kan få arbeta med svårare meningar.
För sva-eleverna är detta ett ypperligt tillfälle att arbeta med ordföljden i meningar, de får verkligen bearbeta och öva på det momentet.

När vi var klara med några meningar såg eleverna ändå ett sammanhang från de böcker vi läst innan. Det är alltid uppskattat att känna igen en text, det blir lite aha-känsla.

Ha det fint!
/ Jenny

Läslyftet: Att lyfta elevens texter

Hur gör vi för att lyfta elevens egna text?
Hur får vi eleven att känna lust till att skriva?
Hur utmanar vi eleven till att berätta mer, förklara mer och förtydliga sin text?

Anne-Marie Körling skriver i sin artikel "Textsamtalet lyfter elevens texter" om just detta. Hon menar att genom att vara en reflekterande lyssnare kan vi bekräfta och påverka elevens lärande. Att fokusera på innehållet och ställa frågor kring det gör att eleven utmanas till att berätta hur hen tänkte.
Genom att vara nyfiken och visa intresse stöttar vi utvecklingen och utmanar till att vilja berätta och skriva mer. Att inte heller börja rätta stavfel direkt utan att reflektera, påverkar vi i stället eleven och den blir medveten om att den har en mottagare. När man läser upp elevens text och fokuserar på innehållet kan eleven själv höra vad som behöver ändras.. kanske hen hör att det finns en upprepning av ordet "sen" och vill självmant rätta till.

Körling beskriver vidare att det förvånat henne hur mycket högläsning av elevens texter utmanar dem till att vilja utveckla texten mer och känna lust till att vilja skriva mer.

Det jag har testat, utifrån den här artikeln, och i en uppgift i Läslyftet, är att läsa upp texter enskilt för eleven, dock under lektionen, så det var inte hemligt på något vis. Och att se glädjen och även stoltheten i ögonen, var verkligen kul att se. Hen blev jätteglad och ville gärna fortsätta skriva och utveckla sin text lite till. Och det faktum att jag var intresserad och verkligen satte mig in i texten, blev mycket positivt. Det kändes som att det gav ringar på vattnet för fortsatta skrivlektioner, och att även andra elever lystrade till, och också ville ha sin text uppläst blev positivt.

Man kan också tänka sig att titta på en text tillsammans, på kanonen kan man varsamt välja en text som tål att diskuteras. Kanske en text som eleverna skrivit i par, eller i grupp. Och sen tittar man på den tillsammans och övriga elever får ge feedback.

Det här är något som jag tänker fortsätta att utveckla. Jag tänker också att andra elever kan lära sig något när de hör vårt samtal, de hör vilka frågor jag ställer och blir på så sätt förberedda på vad vi ska tala om...

Ovan nämda artikel finns i modulen Textsamtal på Läs och skrivportalen. En av de mest intressanta artiklarna!

Att utveckla språket med hjälp av ipad

Jag har mer och mer börjat använda mig av ipad när jag arbetar med våra nyanlända med syfte att utveckla språket. Det är ett utmärkt sätt att öva uttal, meningsbyggnad och ordförråd. De barn jag har arbetat med på det här sättet är verkligen i början av sin svenska språkutveckling och behöver ganska mycket stöd.

När eleverna kommer in från rasten exempelvis, eller på måndagen när de vill berätta något om sin helg, då får de berätta högt för gruppen. Tillsammans formulerar vi hänsynsfullt om deras meningar, så att det blir korrekt svenska, och därefter läser vi dessa högt.

Nästa steg är att de helt enkelt får skriva sina respektive meningar på ipaden. Då använder vi oss av Skolstil, och det fiffiga med den är ju att det finns talsyntes som dels säger alla ljud när de skriver och dels läser upp hela den skrivna texten. Toppen! Det blir ytterligare en repetition av det sagda/nedskrivna. Och så är det en helt annan röst än deras egen, eller frökens..

Ett enkelt och funktionellt sätt där man utgår från elevernas vardagsspråk, vilket engagerar dem. Samtidigt som man utvecklar språket utvecklas också ordförrådet. Eleverna får både prata, skriva och läsa, vilket  kännetecknar ett språkutvecklande arbetssätt.

Ha det bra!
Jenny

Läslyftet: Textsamtal och arbete före, under och efter läsning.

För att öva på läsförståelse och få kognitivt utmanande uppgifter där eleven måste tänka till, är sant eller falskt meningar ett bra sätt. Efter att vi läst texten så skrev jag ut meningar som var antingen sanna eller falska. En mycket bra uppgift där de hajade till, när de upptäckte att det liknade ett "spel". Det var riktigt skoj, och man avslöjar sig själv om man inte tänker till innan man svarar... Antingen kan man ju göra det i grupp eller i par. Ett tips från Läslyftet! : )

Här ser ni vår plansch där vi samlat uppgifter som utgår från boken Vanten. Vår bildpromenad som vi startade hela arbetet med, och vårt arbete med ordklasser. Eleverna har fått leta och stryka över verb och substantiv och sen gjorde vi en lista, eleverna skriver på ipaden. I skrivande stund håller eleverna som bäst på med att skriva egna sagor, utifrån fyrarutan.  Att samla saker på väggen tycker jag blir en bra, synlig dokumentation både för eleverna och för mig själv.

Ha det fint!
/ Jenny