Jag var i Umeå på ett dialogmöte som handlade om bedömningsstödet Bygga svenska. Ett dialogmöte var en ny form för mig. Vi satt i grupper och fick diskutera frågor som vi fick och så varvades detta med kortare föreläsningar i ämnet. Det var bra att själv få vara aktiv med jämna mellanrum.
I alla fall. Materialet är gediget med både en bedömningsmodell med flera detaljerade steg uppdelat i tala, läsa och skriva. Men det som är riktigt bra är att det till varje steg finns olika förslag på undervisning och stöttning som man kan arbeta med. T e x till steg 2 i Lyssna och tala finns tipsen att arbeta med uppgifter som utvecklar ordförrådet genom att arbeta med bilder, ta kort på en friluftsdag exempelvis och prata om vad vi ser på bilderna. Konkreta och bra tips! Det var bara ett exempel.
Det finns också en beskrivning om hur språkutveckling går till och vad man som lärare ska tänka på när man arbetar med nyanlända elever. Detta kan med fördel läsas och användas av alla lärare. Själva bedömningen som man ska fylla i är
det meningen att en Sv A lärare ska göra, som har kompetens i språkutveckling och i ämnet. Slutligen finns det ett dokument som är cirkelformad som man fyller i och får en översiktlig bild av hur eleven ligger till. Den kan man ha som underlag i samtal med elev och med vårdnadshavare.
Materialet är gediget och det är en hel del att sätta sig in i, men man får ut mycket information och är en helt klart en hjälp i bedömningen av nyanländas språkkunskaper.
Ha det fint!
tisdag 3 april 2018
fredag 2 mars 2018
Grej of the day och att befästa kunskap
Hej vinterland..
Vilken vinter vi har här i Luleå. Perioder med ganska behagliga temperaturer när man kan åka skidor varje dag följs av kyligare perioder där jag varje dag, när jag kommer hem tar på mig lammullstofflorna och helst är inomhus. Men häromdagen var jag på en inspirerande föreläsning med Micke Hermansson och hans grej of the day. Han spred en massa positiv energi!
Han pratade en hel del om hur hjärnan och vårt minne fungerar. Visste ni att om man vill plugga in något är det bästa att bearbeta och läsa på det man pluggar innan man går och lägger sig, och sedan sova på saken och direkt på morgonen ta upp böckerna igen för att befästa det man läste igår? Det där med att sova på saken fungerar!
Han tog också upp detta med "grit", på svenska översatt ungefär till ansträngning, eller uthållighet.
I PISA undersökningar har det visat sig att eleverna i Sverige har ganska kort uthållighet. Men hur kan vi hjälpa våra elever till att "orka" längre? Ja, genom att faktiskt berätta för eleverna hur hjärnan fungerar kan vi påverka dem till att göra rätt val. Till exempel finns det ingen som kan "multitaska", det vill säga lyssna på Spotify, läsa läxan och prata med kompisar på snapchat samtidigt. Hjärnan klarar inte detta. Man måste göra en sak i taget.
Mer då? Repetitionen är kunskapens moder. Tänk 1 1 1. Ja, genom att repetera samma sak en gång inom en timme, nästa gång inom 24 timmar, det vill säga nästa dag, och sen nästa dag igen, befäster man och kommer ihåg betydligt bättre! Jag kopplar till den formativa bedömningen och genom att bli tydligare med vad målet för lektionen är, och fråga och påminna eleverna innan de går ut på rast, och sedan påminna dem igen nästa dag och därefter innan veckan är slut, har man vunnit mycket.
Ett annat tips när du pluggar är att göra akronymer. T e x när du ska lära dig alla planeter i vårt solsystem: Min Vän Jag Måste Ju Skriva Upp Nio Planeter. Göra små minneslekar. Detta kan man utveckla, enskilt, tillsammans, eller låna andras..
Han menade också att en anledning till hans framgångar med mikrolektionerna är att de alltid föregicks av en ledtråd dagen före. Ledtrådar, är ett lekfullt sätt att börja tänka på. Vi slappnar av och då kan vi lättare bli kreativa. T ex ledtråden "en skäggig mysgubbe i december" kan bli Ernst istället för tomten : ) Man lyckades också dröja med svaret, vilket är bra för minnet.
På tal om Repetition. Här ser ni min Expertordvägg. Vi har under dessa vinterveckor matat på med att skriva på olika sätt och behandlat lite skrivregler. Efter att ha haft gemensamma genomgångar, sedan arbetat med olika moment på egen hand i olika häften, slutligen återberättat för sin kompis och mig om olika moment. Därefter satte jag upp rubrikerna på väggen och sedan ska det fyllas på med expertskyltar för olika moment. Man får ta hjälp av sitt arbetshäfte, sina kompisar eller mig när man gör skyltarna. På de olika "skyltarna" ska det beskrivas vad det är för något och exemplifieras. Sedan kan jag använda mig av väggen då och då. Innan de "får gå" från mig ska de t ex berätta om någon av sina skyltar. Kan de säga några motsatsord? Vet de vad ett substantiv är? Jag försöker på detta sätt repetera och på ett lekfullt sätt samtidigt som jag kan göra en formativ bedömning av vad de kan. Dessutom tycker eleverna att det är lite kul att visa vad de kan!
Lyssna på Micke om du får möjlighet! Ett toppentips!
Ha det fint!
/Jenny
måndag 22 januari 2018
Den instruerande genren
Vi arbetar med boken Språkkraft, för år 1 - 3, som jag tidigare skrivit om. Boken bygger på genrepedagogik och varje kapitel behandlar en genre. Nu efter jul har vi arbetat med den instruerande. Vi börjar med boken, som är väldigt tydligt upplagd. Just detta kapitel började med att gå igenom de geometriska figurerna och en modelltext handlade om hur man följer en väganvisning.
Sedan följer några exempel på instruerande texter och vi övar på att göra en instruktion tillsammans på tavlan. Vi övar i boken på hur man skriver en instruktion till att rita en raket och en robot... Sedan får de börja arbeta en och en. I boken finns flera övningar på samma tema så repetitionen kommer redan här, vilket är toppen!
Det gäller att rita och skriva en bild och bildtext i taget, som passar ihop. När de har gjort en hel instruktion på egen hand får de testa den på mig. Klarar jag av att följa instruktionen? Blir bilden som de tänkt sig?
Som sista steg i skriver de den sista instruktionen på ipad och ritar till och vi hänger upp på väggen.
Här hänger våra instruktioner! Det här med instruktioner är lite klurigt! Just att varje steg ska stämma överens med vad man ska rita/bygga. Det krävdes några övningar innan vi var där. Men boken hjälper mycket, med sina enkla instruktioner! Varierad och passar verkligen allt från år 1 - 3, beroende på vilken elevgrupp man har.
Ha det fint!
/ Jenny
onsdag 8 november 2017
Kollaborativt lärande med lässtrategin Cowboyen...läsa, sammanfatta och förstå
I åk tre läser vi varje vecka Nyckeln till skatten, vår läsebok. I min svagrupp läser vi högt tillsammans på olika sätt när vi redovisar vår läxa. Ibland får de stafettläsa, d v s att de läser en mening var och måste stanna vid punkt utan att jag säger till, innan nästa elev tar stafettpinnen, eller som idag när vi bara läste ett stycke var och stannade och pratade om innehållet då och då. Vi brukar till sist nästan alltid använda oss av Cowboyen, och sammanfatta kapitlet tillsammans genom att prata om vad som hände först, i mitten och sist. Efter att ha läst och pratat så fick var och en sammanfatta en del och jag skrev elevernas ord på tavlan.
Därefter fick eleverna två och två arbeta kollaborativt. En elev har rollen som sekreterare och skriver ner vad den andra säger. Den andra eleven läser upp och ska också hålla koll på om sekreteraren skriver rätt och hjälpa till med orden.
Ett sätt där alla blir mer aktiva genom sina roller. Paren arbetar hela tiden, antingen skriver man, med talsyntes på så klart, så att man också hör, eller så läser man och håller koll på stavningen. Samarbete tränas också. Sen måste man också byta roller så att man får öva på båda. Ett uppskattat arbetssätt av eleverna. : )
Ha det fint i höstmörkret!
/ Jenny
fredag 27 oktober 2017
Så blir du en skicklig ledare i klassrummet
En halv hösttermin har gått och nästa vecka vi har en paus i arbetet med eleverna för att stanna upp, reflektera över vårt arbete, utvärdera och analysera..
Jag lyssnade precis på en intressant intervju med Marcus Samuelsson, universitetslektor i pedagogik, om vad som utmärker en skicklig ledare i klassrummet. (Skolvärlden) Om hur viktiga de första tio minuterna i klassrummet med en ny klass är. Han har undersökt vad som utmärker en skicklig ledare och det som framkommer är att de har gedigna planeringar och en väl genomtänkt undervisning. Det låter som självklart men kan ändå vara intressant att höra. Intresset för eleverna och ämnet är också signifikativt för en bra undervisning. Är jag engagerad i mitt ämne så märker eleverna det och det blir roligare för oss alla. : )
Intervjun är ca 14 minuter lång. Lyssna, för det är intressant, för dig som vill utvecklas i din yrkesroll : ) Oavsett om du arbetat länge, och får bekräftelse på hur rätt du gör eller om du är lite nyare i din lärarroll.
Här är länken: Så blir du en skicklig ledare i klassrummet.
På vår skola har vi den senaste veckan talat om hur vi skapar arbetsro. En viktig sak som vi kom fram till är vilket förhållningssätt vi har, till eleverna, oss själva och varandra. Hur bemöter vi varandra och eleverna? Det kan tyckas självklart att vi hälsar och är glada, vilket vi allt som oftast är, men på ett medvetet plan då? Tänker vi på hur viktigt det är att bygga relationer till våra elever? Att vi lär känna dem och exempelvis kan ha en kort pratstund innan vi kliver in i klassrummet? Känner vi våra elever och visar ett genuint intresse för dem är det lättare att i undervisningssituationen få dem att känna förtroende och lyssna på oss.Vi sätter upp de sociala ramar som eleverna ska följa. Har vi en bra relation till eleverna har vi lite extra"förtroendekapital" att ta av när vi ibland måste vara extra tydliga..
Så sammanfattningsvis, det här utmärker en skicklig ledare..
Jag lyssnade precis på en intressant intervju med Marcus Samuelsson, universitetslektor i pedagogik, om vad som utmärker en skicklig ledare i klassrummet. (Skolvärlden) Om hur viktiga de första tio minuterna i klassrummet med en ny klass är. Han har undersökt vad som utmärker en skicklig ledare och det som framkommer är att de har gedigna planeringar och en väl genomtänkt undervisning. Det låter som självklart men kan ändå vara intressant att höra. Intresset för eleverna och ämnet är också signifikativt för en bra undervisning. Är jag engagerad i mitt ämne så märker eleverna det och det blir roligare för oss alla. : )
Intervjun är ca 14 minuter lång. Lyssna, för det är intressant, för dig som vill utvecklas i din yrkesroll : ) Oavsett om du arbetat länge, och får bekräftelse på hur rätt du gör eller om du är lite nyare i din lärarroll.
Här är länken: Så blir du en skicklig ledare i klassrummet.
På vår skola har vi den senaste veckan talat om hur vi skapar arbetsro. En viktig sak som vi kom fram till är vilket förhållningssätt vi har, till eleverna, oss själva och varandra. Hur bemöter vi varandra och eleverna? Det kan tyckas självklart att vi hälsar och är glada, vilket vi allt som oftast är, men på ett medvetet plan då? Tänker vi på hur viktigt det är att bygga relationer till våra elever? Att vi lär känna dem och exempelvis kan ha en kort pratstund innan vi kliver in i klassrummet? Känner vi våra elever och visar ett genuint intresse för dem är det lättare att i undervisningssituationen få dem att känna förtroende och lyssna på oss.Vi sätter upp de sociala ramar som eleverna ska följa. Har vi en bra relation till eleverna har vi lite extra"förtroendekapital" att ta av när vi ibland måste vara extra tydliga..
Så sammanfattningsvis, det här utmärker en skicklig ledare..
- Engagerar sig i sina elever och lär känna dem, på en lagom nivå
- Är engagerad i sina ämnen
- Har gedigna planeringar
- Har en väl genomtänkt undervisning
Det känns som att allt hänger ihop när man ser på det lite från ovan, och jag ser fram emot några dagars eftertanke och tid för funderingar över vad jag ska utveckla.
Ha det fint!
/ Jenny
söndag 1 oktober 2017
Nöta avkodning med Detektiven i år 1 - laboration med bokstäver och ord
Med ettorna har vi hunnit gå igenom de första bokstäverna. Nu har vi laborerat med ordbilder, på att avkoda och att ljuda. Jag brukar använda mig av Detektiven och säger till eleverna att vi alla är detektiver som ska leta efter ett visst ord..när vi kommer till ordet säger alla s t o p p. Här kan det ibland bli lite högljutt : ) Lite efter gammal LTG metod, som är jättebra. Eleverna gillar också att vara detektiver : ) Jag tycker att det är bra att direkt i ettan börja använda lässtrategierna, och gärna på ett lekfullt sätt.
Sen räknar vi så klart ihop hur många det var av varje..
Vid ett annat tillfälle hade jag skrivit ut meningar ur Läseboken ( Den magiska kulan ) och så fick de en mening i taget av mig som vi först la på bordet. Vi klippte sönder meningen, blandade orden och la dem sen i rätt ordning. Även här ljudade vi när vi inte direkt såg vad det stod. Ibland kan det vara knepigt för dem som ännu inte har knäckt koden. Därför tog jag (nästan) likadana meningar för att få repetition och att nöta.
Ja, så här brukar jag göra...Hur gör ni?
Ha det fint!
/ Jenny
onsdag 20 september 2017
Språkutvecklande arbete och genren Återberättande text
Hej!
Hoppas att ni har det bra där ute på era skolor. Vi har haft fullt upp med scheman och annat som man brukar ha vid skolstart, men plötsligt känns det som att inspirationen till ett inlägg kom, nu när vi kommit igång ordentligt med skolarbeten, läxor och allt annat, ni vet...
I år fortsätter jag att arbeta med svenska som andraspråk i år 1 - 3. Jag har under några veckor arbetat med den Återberättande genren med mina tvåor och treor. Här kan ni se lite av slutresultatet som nu hänger på vår vägg. Planerar att få upp fler genrer med exempeltexter innan året är slut. Jag har utgått från en jättebra bok som heter Språkkraft.

Boken är upplagd utifrån Cirkelmodellens fyra faser där man bearbetar innehållet på flera sätt. T ex fas 3 där man skriver gemensamma typtexter, för att sedan få öva på att skriva individuella texter, som i fas 4. Boken tar också upp grammatik, som i detta kapitel där man fokuserar på verb och var i meningen det ska skrivas. Man arbetar alltså redan från tidig ålder med att befästa de olika texttyperna och hur man skriver korrekta meningar. Sedan kan man ju utveckla det ännu mer, jag har t ex låtit mina elever skriva de färdiga texterna från boken på ipad för att vi ska sätta upp dem och redovisa.
Som ni ser har vi varit noga med att använda tidsorden. Vi har markerat dem med överstrykningspenna och bildremsan ska hjälpa dem när vi ska berätta våra historier. Nu har eleverna enligt Cirkelmodellens fyra faser...
- Byggt upp kunskap om ämnet. läst och pratat om familjeord, om att flytta och vad som kännetecknar en återberättande text.
- Studerat exempeltexter från genren, det var en bra och tydlig text att läsa och bilder att prata om.
- Skrivit en gemensam text om personen i boken.
- Skrivit en individuell text om sig själv, och renskrivit och redovisat.
Här gjorde jag en tidsordsskylt...
Och här ser ni hur boken ser ut. Skriven av Tia Ojala. Boken tar upp en genre per kapitel, den känns enkel att använda med ett bra upplägg.
Ha det fint i höstvädret!
Jenny
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)