Att anaysera en saga - ett förarbete till att skriva egna berättelser med röd tråd

Hej!
De gula höstlöven yr utanför klassrumsfönstret och sommaren är ett minne blott. Mycket har hänt sedan i våras, jag har bytt skola och arbetar nu på andra sidan stan, på en 1 - 9 skola, nämligen Örnässkolan. Mitt uppdrag är fortfarande Sva men jag har också ett försteläraruppdrag med språkutvecklande inriktning. Jag arbetar i åren 1 - 6.

I alla fall. Skrivande är i fokus på båda stadierna och med nationella prov i sikte både för treor och sexor har vi börjat med att analysera skönlitterära texter genom fyrarutan. De behöver stöttning i att strukturera en berättelse med tydlig inledning, händelse, lösning och slut. Jag läser en saga högt för gruppen och sedan har vi diskuterat vad vi ska skriva under rubrikerna i fyrarutan. Stämmer det att en berättelse/saga är uppbyggd på detta sätt? Vi kollar tillsammans.

Vi läste vissa delar igen och eleverna kom med förslag på vad vi skulle skriva. Notera att målet med denna uppgift är att förstå hur en berättelse är uppbyggd, därför skriver vi kortfattat. När vi bearbetat detta ett par gånger kommer vi att ge oss på att skriva egna sagor. Då kommer vi att börja med en gemensam, och där göra mer målande beskrivningar.

Den gemensamma diskussionen och skrivningen är A och O för att ge tydlig stöttning innan man börjar med den individuella skrivningen. Här är min uppgift att rätta till strukturen och elevernas är att komma med förslag på innehåll.

Här är en annan variant med en annan grupp:

Att börja med att bryta ner en saga från en helhet till smådelar är ett bra sätt att verkligen gå på djupet för att förstå sagans delar. Men ta gärna korta, klassiska sagor av bröderna Grimm-typen som oftast har en tydlig sensmoral. Då är det lättare att hitta problem och lösning... avslutningen har ofta en tydlig knorr också.

Ha det fint!

/ Jenny

Den argumenterande genren i åk två - ett jobb efter cirkelmodellen

Äntligen vår här uppe i norr!

I tvåan jag arbetar i, har vi pratat om årstider och speciellt om våren. Vi kom då in på vad som skiljer våra olika årstider åt - och att vi här uppe i Norden har fyra årstider. Så är det ju inte överallt i världen. Sedan pratade vi om vilken årstid vi föredrar och eleverna fick göra en handuppräckning, medan de blundade. Och så fick vi vips fyra årstidsgrupper! : ) I grupperna fick de sitta och diskutera vilka fördelar som "deras" årstid har. Nedan har jag gett varje grupp en skrivmall som stöttning. Den behövs för att lära sig hur en argumenterande text är uppbyggd. Alla i gruppen skriver på ett eget papper. Jag hade också visat eleverna en modelltext på en annan argumenterande text innan som vi studerade och pratade om.

Ovan ser ni skrivmallen.

Efter att de arbetat klart med skrivmallen, renskriver var och en och ritar till. Så småningom får de redovisa.

Sommaren fick flest röster.

Varje vecka skriver vi in ett eller två kunskapsmål som vi utvärderar på fredagar och denna vecka ser ni vad målet är. Målet presenteras för eleverna i början på veckan och så bearbetar vi det under veckan. På fredagar när vi reflekterar vill jag att de ska "bevisa" för mig om de uppnått målet. Det kan de göra muntligt, fast helst också skriftligt i sin loggbok. Vi använder också trafikljuset, som innebär att eleven efter en diskussion får tänka till om han/hon inte kan det alls (rött) eller är på väg (gult) att lära sig eller kan det toppenbra (grönt).

Under ser ni en plansch över den argumenterande genren. Den hänger uppe i klassrummet och där kan eleverna gå och läsa om hur en sån här text ska se ut, när de nästa gång ska skriva en.Vårt nästa steg har vi tagit idag, nu skriver vi om husdjur och eleverna får välja ett husdjur att skriva en argumenterande text om. Denna gång helt individuellt. 

• Att arbeta språkutvecklande innebär att bearbeta stoffet på flera sätt. Att ge eleverna rätt förutsättningar genom att först presentera en modelltext i storgrupp som vi diskuterar och tar reda på mer om ämnet. 

• Sen genom exempelvis parprat i mindre grupper där de som kan lite mer lär de som är på väg. Att ge en skrivmall hjälper alla med en tydlig struktur. Bygga upp kunskap kring den argumenterande genren.

• Att jobba tillsammans och sedan mer och mer individuellt. Slutligen att redovisa muntligt och så börja jobba med nästa ämne - den här gången helt på egen hand som vi nu ska göra med husdjur. De får fortfarande starta med skrivmallen men gör det nu på egen hand.

Här har ni cirkelmodellen.

Bild från ASL tipsblogg, Malmö.

Ha det fint i vårvärmen!

/ Jenny

Bygga svenska, ett bedömningsstöd för nyanlända elever

Jag var i Umeå på ett dialogmöte som handlade om bedömningsstödet Bygga svenska. Ett dialogmöte var en ny form för mig. Vi satt i grupper och fick diskutera frågor som vi fick och så varvades detta med kortare föreläsningar i ämnet. Det var bra att själv få vara aktiv med jämna mellanrum.

I alla fall. Materialet är gediget med både en bedömningsmodell med flera detaljerade steg uppdelat i tala, läsa och skriva. Men det som är riktigt bra är att det till varje steg finns olika förslag på undervisning och stöttning som man kan arbeta med. T e x till steg 2 i Lyssna och tala finns tipsen att arbeta med uppgifter som utvecklar ordförrådet genom att arbeta med bilder, ta kort på en friluftsdag exempelvis och prata om vad vi ser på bilderna. Konkreta och bra tips! Det var bara ett exempel.

Det finns också en beskrivning om hur språkutveckling går till och vad man som lärare ska tänka på när man arbetar med nyanlända elever. Detta kan med fördel läsas och användas av alla lärare. Själva bedömningen som man ska fylla i är
det meningen att en Sv A lärare ska göra, som har kompetens i språkutveckling och i ämnet. Slutligen finns det ett dokument som är cirkelformad som man fyller i och får en översiktlig bild av hur eleven ligger till. Den kan man ha som underlag i samtal med elev och med vårdnadshavare.

Materialet är gediget och det är en hel del att sätta sig in i, men man får ut mycket information och är en helt klart en hjälp i bedömningen av nyanländas språkkunskaper.

Ha det fint!

Grej of the day och att befästa kunskap

Hej vinterland..

Vilken vinter vi har här i Luleå. Perioder med ganska behagliga temperaturer när man kan åka skidor varje dag följs av kyligare perioder där jag varje dag, när jag kommer hem tar på mig lammullstofflorna och helst är inomhus. Men häromdagen var jag på en inspirerande föreläsning med Micke Hermansson och hans grej of the day. Han spred en massa positiv energi! 

Han pratade en hel del om hur hjärnan och vårt minne fungerar. Visste ni att om man vill plugga in något är det bästa att bearbeta och läsa på det man pluggar innan man går och lägger sig, och sedan sova på saken och direkt på morgonen ta upp böckerna igen för att befästa det man läste igår? Det där med att sova på saken fungerar! 

Han tog också upp detta med "grit", på svenska översatt ungefär till ansträngning, eller uthållighet. 

I PISA undersökningar har det visat sig att eleverna i Sverige har ganska kort uthållighet. Men hur kan vi hjälpa våra elever till att "orka" längre? Ja, genom att faktiskt berätta för eleverna hur hjärnan fungerar kan vi påverka dem till att göra rätt val. Till exempel finns det ingen som kan "multitaska", det vill säga lyssna på Spotify, läsa läxan och prata med kompisar på snapchat samtidigt. Hjärnan klarar inte detta. Man måste göra en sak i taget.  

Mer då? Repetitionen är kunskapens moder. Tänk 1 1 1. Ja, genom att repetera samma sak en gång inom en timme, nästa gång inom 24 timmar, det vill säga nästa dag, och sen nästa dag igen, befäster man och kommer ihåg betydligt bättre! Jag kopplar till den formativa bedömningen och genom att bli tydligare med vad målet för lektionen är, och fråga och påminna eleverna innan de går ut på rast, och sedan påminna dem igen nästa dag och därefter innan veckan är slut, har man vunnit mycket. 

Ett annat tips när du pluggar är att göra akronymer. T e x när du ska lära dig alla planeter i vårt solsystem: Min Vän Jag Måste Ju Skriva Upp Nio Planeter. Göra små minneslekar. Detta kan man utveckla, enskilt, tillsammans, eller låna andras..

Han menade också att en anledning till hans framgångar med mikrolektionerna är att de alltid föregicks av en ledtråd dagen före. Ledtrådar, är ett lekfullt sätt att börja tänka på. Vi slappnar av och då kan vi lättare bli kreativa. T ex ledtråden "en skäggig mysgubbe i december" kan bli Ernst istället för tomten : ) Man lyckades också dröja med svaret, vilket är bra för minnet.

                                                 

På tal om Repetition. Här ser ni min Expertordvägg. Vi har under dessa vinterveckor matat på med att skriva på olika sätt och behandlat lite skrivregler. Efter att ha haft gemensamma genomgångar, sedan arbetat med olika moment på egen hand i olika häften, slutligen återberättat för sin kompis och mig om olika moment. Därefter satte jag upp rubrikerna på väggen och sedan ska det fyllas på med expertskyltar för olika moment. Man får ta hjälp av sitt arbetshäfte, sina kompisar eller mig när man gör skyltarna. På de olika "skyltarna" ska det beskrivas vad det är för något och exemplifieras. Sedan kan jag använda mig av väggen då och då. Innan de "får gå" från mig ska de t ex berätta om någon av sina skyltar. Kan de säga några motsatsord? Vet de vad ett substantiv är? Jag försöker på detta sätt repetera och på ett lekfullt sätt samtidigt som jag kan göra en formativ bedömning av vad de kan. Dessutom tycker eleverna att det är lite kul att visa vad de kan! 

Lyssna på Micke om du får möjlighet! Ett toppentips!

Ha det fint!

/Jenny

Den instruerande genren

Vi arbetar med boken Språkkraft, för år 1 - 3, som jag tidigare skrivit om. Boken bygger på genrepedagogik och varje kapitel behandlar en genre. Nu efter jul har vi arbetat med den instruerande. Vi börjar med boken, som är väldigt tydligt upplagd. Just detta kapitel började med att gå igenom de geometriska figurerna och en modelltext handlade om hur man följer en väganvisning. 

Sedan följer några exempel på instruerande texter och vi övar på att göra en instruktion tillsammans på tavlan. Vi övar i boken på hur man skriver en instruktion till att rita en raket och en robot... Sedan får de börja arbeta en och en. I boken finns flera övningar på samma tema så repetitionen kommer redan här, vilket är toppen!

Det gäller att rita och skriva en bild och bildtext i taget, som passar ihop. När de har gjort en hel instruktion på egen hand får de testa den på mig. Klarar jag av att följa instruktionen? Blir bilden som de tänkt sig?

Som sista steg i skriver de den sista instruktionen på ipad och ritar till och vi hänger upp på väggen. 

Här hänger våra instruktioner! Det här med instruktioner är lite klurigt! Just att varje steg ska stämma överens med vad man ska rita/bygga. Det krävdes några övningar innan vi var där. Men boken hjälper mycket, med sina enkla instruktioner! Varierad och passar verkligen allt från år 1 - 3, beroende på vilken elevgrupp man har. 

Ha det fint!

/ Jenny

Kollaborativt lärande med lässtrategin Cowboyen...läsa, sammanfatta och förstå

I åk tre läser vi varje vecka Nyckeln till skatten, vår läsebok. I min svagrupp läser vi högt tillsammans på olika sätt när vi redovisar vår läxa. Ibland får de stafettläsa, d v s att de läser en mening var och måste stanna vid punkt utan att jag säger till, innan nästa elev tar stafettpinnen, eller som idag när vi bara läste ett stycke var och stannade och pratade om innehållet då och då. Vi brukar till sist nästan alltid använda oss av Cowboyen, och sammanfatta kapitlet tillsammans genom att prata om vad som hände först, i mitten och sist. Efter att ha läst och pratat så fick var och en sammanfatta en del och jag skrev elevernas ord på tavlan.

Därefter fick eleverna två och två arbeta kollaborativt. En elev har rollen som sekreterare och skriver ner vad den andra säger. Den andra eleven läser upp och ska också hålla koll på om sekreteraren skriver rätt och hjälpa till med orden.

Ett sätt där alla blir mer aktiva genom sina roller. Paren arbetar hela tiden, antingen skriver man, med talsyntes på så klart, så att man också hör, eller så läser man och håller koll på stavningen. Samarbete tränas också. Sen måste man också byta roller så att man får öva på båda. Ett uppskattat arbetssätt av eleverna. : )

Ha det fint i höstmörkret!

/ Jenny

Så blir du en skicklig ledare i klassrummet

En halv hösttermin har gått och nästa vecka vi har en paus i arbetet med eleverna för att stanna upp, reflektera över vårt arbete, utvärdera och analysera..

Jag lyssnade precis på en intressant intervju med Marcus Samuelsson, universitetslektor i pedagogik, om vad som utmärker en skicklig ledare i klassrummet. (Skolvärlden) Om hur viktiga de första tio minuterna i klassrummet med en ny klass är. Han har undersökt vad som utmärker en skicklig ledare och det som framkommer är att de har gedigna planeringar och en väl genomtänkt undervisning. Det låter som självklart men kan ändå vara intressant att höra. Intresset för eleverna och ämnet är också signifikativt för en bra undervisning. Är jag engagerad i mitt ämne så märker eleverna det och det blir roligare för oss alla. : )

Intervjun är ca 14 minuter lång. Lyssna, för det är intressant, för dig som vill utvecklas i din yrkesroll : ) Oavsett om du arbetat länge, och får bekräftelse på hur rätt du gör eller om du är lite nyare i din lärarroll.

Här är länken: Så blir du en skicklig ledare i klassrummet.

På vår skola har vi den senaste veckan talat om hur vi skapar arbetsro. En viktig sak som vi kom fram till är vilket förhållningssätt vi har, till eleverna, oss själva och varandra. Hur bemöter vi varandra och eleverna? Det kan tyckas självklart att vi hälsar och är glada, vilket vi allt som oftast är, men på ett medvetet plan då? Tänker vi på hur viktigt det är att bygga relationer till våra elever? Att vi lär känna dem och exempelvis kan ha en kort pratstund innan vi kliver in i klassrummet? Känner vi våra elever och visar ett genuint intresse för dem är det lättare att i undervisningssituationen få dem att känna förtroende och lyssna på oss.Vi sätter upp de sociala ramar som eleverna ska följa. Har vi en bra relation till eleverna har vi lite extra"förtroendekapital" att ta av när vi ibland måste vara extra tydliga..

Så sammanfattningsvis, det här utmärker en skicklig ledare..

• Engagerar sig i sina elever och lär känna dem, på en lagom nivå
• Är engagerad i sina ämnen
• Har gedigna planeringar
• Har en väl genomtänkt undervisning

Det känns som att allt hänger ihop när man ser på det lite från ovan, och jag ser fram emot några dagars eftertanke och tid för funderingar över vad jag ska utveckla. 

Ha det fint!

/ Jenny