Argumenterande text, SvA, mellanstadiet

Vi börjar komma till skrivuppgifterna i första kapitlet i Svenska Komplett. När jag arbetar med mina SvA-grupper ägnar jag tid till att skriva en gemensam text innan de får skriva självständigt. (Cirkelmodellen) vi har också studerat texttypens struktur och genrespecifika begrepp innan vi ger oss i kast med det gemensamma. 

Jag tycker det är det roligaste delen, när eleverna ger förslag på vad vi ska skriva och jag skriver och rättar till strukturen. Ofta har ju eleverna bra förslag! 

Genreplanscher för att tydliggöra och påminna om genrens särdrag...

Språket i den Argumenterande texten. Bra att ha planscher nära till hands...

 

Före läsning

Hej!

Hösten är här och vi jobbar på för fullt i skolan! Friluftsdagarna är över, minuttesterna i Legilexi är gjorda och Intensivläsningsperioden är igång...det har varit en fin höst hittills!

Jag arbetar med delvis nya SvA-grupper och något som är viktigt för den elevgruppen är att förstärka läsförståelsen genom att förbereda innan läsningen. Eleverna behöver veta vad som  komma skall, ett enkelt sätt är att jag ritar upp en mindmap på personer i kapitlet vi ska läsa, och reder ut vilka personernas relation till varandra är. Vi pratar alltså om hur de känner varandra och lite om vad som kommer att hända...Långa uttryck, se nedan är också viktiga att gå igenom innan och prata om. "Att välja mellan pest eller kolera..." är ett exempel.  

Eleverna skriver också av tavlan, innan vi läser. 

Sen kör vi igång och i regel har denna förförståelse hjälpt förståelsen och även underlättat när de ska jobba med frågorna efteråt.

Ha en fortsatt fin höst! 

/ Jenny 

 

Befästa ord med två varianter av begreppskort

Jag hittade en variant på begreppskort som jag gjorde om lite och förenklade. Jag tyckte att den blev bra och eleverna gillade att sitta och jobba med dem. De matade på flera stycken när de väl var igång. Som SvA - lärare fokuserar jag på förståelsen av ord i kapitlet som klassen arbetar med, att få in att öva muntligt, skriftligt och så att arbeta med läsförståelsen i kapitlet.

Det här är en variant: 

En annan variant på begreppskort är dessa som jag gör i widgitonline: Jag tar ut orden från kapitlet vi arbetar med och gör en fram och baksida, begreppet på ena sidan och en förklaring eller synonym på andra. Eleverna övar muntligt och skriftligt... 

 

Språklig stöttning, packa upp text och översätta

 Jag har tidigare skrivit om hur jag valt ut betydelsebärande meningar som jag översätter med Microsofts översättningsverktyg. Då brukar jag göra två spalter i ett worddokument ungefär som när man skriver upp glosor, svenska i ena spalten och exempelvis engelska i den andra. Häromveckan gjorde jag en Powerpoint när vi skulle arbeta med ett kapitel i Pojken och Tigern. Det blev väldigt överskådligt och intressant för eleverna att se språken bredvid varandra och att kunna jämföra dem. Jag pratar också om ordens betydelse och om vi kan se likheter med andra ord, vi tittar också på ordens stam och ändelse i t ex presens och preteritum.

Nu råkar det vara så att i den här gruppen har vi verkligen väldigt olika språk som dessutom har helt olika alfabet och då blir det ju ännu mer intressant. Fatta att man kan översätta dessa helt skilda språk och förstå varandra...?

 

I Sva är det ganska vanligt att man körläser tillsammans, och sedan jag hört AM Körling tala sig varm om denna metod även i språkligt homogena grupper är jag mycket flitig med det. Här till exempel läser eleverna högt efter mig varje ord innan vi ger oss på kapitlet.  Eleverna vågar uttala orden högre och mer noggrant och vi gör det flera gånger. Även många svensktalande barn behöver öva sig på att uttala nya ord! Speciellt i dessa tider när skärmarna tar mer av elevernas tid...vad händer med språket då? Jag tror att vi behöver öva uttal mer tillsammans. 

Eleverna måste också skriva ner orden också. Först därefter ger vi oss på kapitlet, läser och bearbetar det.

Pojke och Tigern i SvA

För något år sedan rensade jag ut ett skåp i samband med att jag bytte klassrum på min skola. En hel del äldre böcker som verkligen inte var aktuella åkte iväg... men bland alla böcker sparade jag några ex av en gammal kompis, nämligen Pojken & Tigern. 

Den här läseboken för år 3 - 4 har flera fördelar; 

• En fin berättelse som håller en snäll, faktiskt lite lågaffektiv ton.
• Sveriges geografi är en röd tråd.
• Bitar ur Sveriges historia tas upp.
• Även om man läser den lättlästa varianten är språket med dagens mått mätt beskrivande och fylligt. 
• Allmänbildning. Eleverna får med sig en allmänbildning genom boken. Skrivs det idag läseböcker med ambitionen att få med flera aspekter förutom själva läsningen? (Det kanske det görs, men jag har inte stött på någon på sistone)

Hade tänkt använda dem i något sammanhang och nu passade det bra till en grupp nyanlända elever här på mellanstadiet. Jag börjar med att ta ut några centrala meningar ur kapitlet, och så brukar jag översätta meningarna till de språk vi har i gruppen, det gör jag med översättningsverktyget i Microsoft. Då får de en sammanfattning av innehållet i kapitlet. Jag prioriterar att översätta de viktigaste meningarna för att få en förståelse och ett sammanhang.

Vid det här tillfället sammanfattade vi tillsammans, eleverna och jag. Gemensam text, de ska skriva av rätt och få rätt meningsbyggnad.

Här har eleverna och jag valt ut några meningar från början, mitten och slutet av kapitlet och sen har de översatt till sitt modersmål. Vi har också bildgooglat Varbergs fästning, Bockstensmannen och vi orienterar oss på en Sverigekarta som jag har uppsatt och ritar in ett streck hur P &T har gått.

Det är bra med en lite fylligare text som det är i den här boken, då får alla möta ett mer beskrivande språk och fler ord, när vi läser högt. Nybörjarna känner igen, och kan de meningar som vi bearbetat innan. 

En sammanfattning av ett kapitel. Här har eleverna valt ut meningarna och jag skrivit dem, och så läser vi högt och laborerar med vissa ord. Jag hade bildgooglat vad en mullvad är innan och de skrev ner. Vi googlade också på något av glasbruken, Kosta Boda tror jag och pratade vilka om fina glas som görs.

Ungefär så här ser det ut när jag tagit ut de centrala meningarna som sammanfattar texten, (texten nedan)

Kap 5 Pojken och Tigern Ett glasbruk En glasblåsare En ugn   På nätterna sov Tigern ovanpå den stora ugnen. Han såg en stor råtta nosade på hans matskål. Han sammankallade alla råttor som fanns på glasbruket. Jag äter inte råttor, men jag är nattvakt här nu. Råttorna försvann. På dagarna satt Tigern och tittade på glasblåsarna. I skenet från ugnen såg de ut som trollkarlar. Glas är finare än guld. Här i glasriket är vi världsberömda. 第 5 章 男与虎   A 玻璃厂 玻璃吹制工 烤箱   夜,虎卧大烤箱顶。 见一大鼠在食碗中嗅之。 悉召玻璃厂中鼠。 我不食鼠,我今此守夜人。 鼠亡。 昼,虎坐观玻璃吹制工。 炉光之下,视之如魔术师。 玻璃细于黄金。 水晶王国,我举世闻名。 Sen kollar jag med eleverna om de tycker att översättningen är ok. Eleverna har andra översättningsappar och jag brukar låta dem jämföra med dem. När vi har bearbetat texten så att alla elever fått med sig en "bas" där de vet vad det handlar om så jobbar vi med läsförståelsefrågor. Jag hade tyvärr inte kvar någon arbetsbok till läseboken så här är några egengjorda frågor "på raderna". Pojken och Tigern, kap 5 1.       Vad hette Glasbruket som Tigern kom till? 2.       Var sov Tigern när han var på Glasbruket? 3.       Tigern fick ett jobb på glasbruket, vilket då? Vad var hans uppgift? 4.       Vad sa GlasKalle? Skriv av exakt vad. 5.       Vad gjorde flera tusen smålänningar för över 100 år sedan?

 

Inspirerande litteratur om språkutvecklande arbetssätt

Hösttermin 2024 är i full gång!

Jag brukar säga att hösten är min bästa tid, innan mörkret faller helt i alla fall... men det är kul med skolstart, träffa eleverna igen, nya pennor, sudd, almanackor och böcker. Här kommer ett boktips för den intresserade av att arbeta språkutvecklande i årskurserna 4 - 9. Det är en antologi där du får läsa hur olika lärare arbetar. 

Jag läste extra noga kapitlet som Veronica Lundin Sköldqvist skrivit där hon beskriver hur hon arbetar med sina flerspråkiga grupper och ger sina tips. Hon lyfter fram reflektionen i undervisningen och använder den för att hennes elever ska få använda sin muntliga förmåga och utveckla den på bästa sätt. Hon lyfter också det gemensamma arbetssättet, att i grupp prata och utveckla sina svar och på så sätt utveckla lärandet. Reflektionen är också viktig i slutet av lektionen genom t ex exittickets och att skriva ned vad man lärt sig. I slutet ger hon boktips på skönlitteratur.

Ja, det var vad jag fastnade för...läs den!

Ha det fint,

/ Jenny

 

CIrkelmodellen fas 3, gemensam återgivande text

Jag arbetar med ett för mig nytt SVA - material i år, nämligen materialet Fördel. Jag tycker att det har varit bra. Boken bygger på cirkelmodellen med att bygga upp ordförråd, läsa in sig på modelltext, analysera och därefter skriva gemensam text och slutligen en egen. Här jobbade vi med den återgivande genren och vi skrev om en vanlig skolvecka. 

Momentet när vi skriver den gemensamma texten föregicks av att jag uppmärksammade eleverna på att verben ska skrivas i dåtid i en återgivande text och vi hade också laborerat med "lappar" där de fick läsa orden och placera dem i presens eller preteritum. 

Sen markerade vi verben och även tidsorden i texten. 

Eleverna markerade verben och tidsorden i sin text.

Så här ser böckerna ut.