Språklig stöttning, packa upp text och översätta

 Jag har tidigare skrivit om hur jag valt ut betydelsebärande meningar som jag översätter med Microsofts översättningsverktyg. Då brukar jag göra två spalter i ett worddokument ungefär som när man skriver upp glosor, svenska i ena spalten och exempelvis engelska i den andra. Häromveckan gjorde jag en Powerpoint när vi skulle arbeta med ett kapitel i Pojken och Tigern. Det blev väldigt överskådligt och intressant för eleverna att se språken bredvid varandra och att kunna jämföra dem. Jag pratar också om ordens betydelse och om vi kan se likheter med andra ord, vi tittar också på ordens stam och ändelse i t ex presens och preteritum.

Nu råkar det vara så att i den här gruppen har vi verkligen väldigt olika språk som dessutom har helt olika alfabet och då blir det ju ännu mer intressant. Fatta att man kan översätta dessa helt skilda språk och förstå varandra...?

 

I Sva är det ganska vanligt att man körläser tillsammans, och sedan jag hört AM Körling tala sig varm om denna metod även i språkligt homogena grupper är jag mycket flitig med det. Här till exempel läser eleverna högt efter mig varje ord innan vi ger oss på kapitlet.  Eleverna vågar uttala orden högre och mer noggrant och vi gör det flera gånger. Även många svensktalande barn behöver öva sig på att uttala nya ord! Speciellt i dessa tider när skärmarna tar mer av elevernas tid...vad händer med språket då? Jag tror att vi behöver öva uttal mer tillsammans. 

Eleverna måste också skriva ner orden också. Först därefter ger vi oss på kapitlet, läser och bearbetar det.

Pojke och Tigern i SvA

För något år sedan rensade jag ut ett skåp i samband med att jag bytte klassrum på min skola. En hel del äldre böcker som verkligen inte var aktuella åkte iväg... men bland alla böcker sparade jag några ex av en gammal kompis, nämligen Pojken & Tigern. 

Den här läseboken för år 3 - 4 har flera fördelar; 

• En fin berättelse som håller en snäll, faktiskt lite lågaffektiv ton.
• Sveriges geografi är en röd tråd.
• Bitar ur Sveriges historia tas upp.
• Även om man läser den lättlästa varianten är språket med dagens mått mätt beskrivande och fylligt. 
• Allmänbildning. Eleverna får med sig en allmänbildning genom boken. Skrivs det idag läseböcker med ambitionen att få med flera aspekter förutom själva läsningen? (Det kanske det görs, men jag har inte stött på någon på sistone)

Hade tänkt använda dem i något sammanhang och nu passade det bra till en grupp nyanlända elever här på mellanstadiet. Jag börjar med att ta ut några centrala meningar ur kapitlet, och så brukar jag översätta meningarna till de språk vi har i gruppen, det gör jag med översättningsverktyget i Microsoft. Då får de en sammanfattning av innehållet i kapitlet. Jag prioriterar att översätta de viktigaste meningarna för att få en förståelse och ett sammanhang.

Vid det här tillfället sammanfattade vi tillsammans, eleverna och jag. Gemensam text, de ska skriva av rätt och få rätt meningsbyggnad.

Här har eleverna och jag valt ut några meningar från början, mitten och slutet av kapitlet och sen har de översatt till sitt modersmål. Vi har också bildgooglat Varbergs fästning, Bockstensmannen och vi orienterar oss på en Sverigekarta som jag har uppsatt och ritar in ett streck hur P &T har gått.

Det är bra med en lite fylligare text som det är i den här boken, då får alla möta ett mer beskrivande språk och fler ord, när vi läser högt. Nybörjarna känner igen, och kan de meningar som vi bearbetat innan. 

En sammanfattning av ett kapitel. Här har eleverna valt ut meningarna och jag skrivit dem, och så läser vi högt och laborerar med vissa ord. Jag hade bildgooglat vad en mullvad är innan och de skrev ner. Vi googlade också på något av glasbruken, Kosta Boda tror jag och pratade vilka om fina glas som görs.

Ungefär så här ser det ut när jag tagit ut de centrala meningarna som sammanfattar texten, (texten nedan)

Kap 5 Pojken och Tigern Ett glasbruk En glasblåsare En ugn   På nätterna sov Tigern ovanpå den stora ugnen. Han såg en stor råtta nosade på hans matskål. Han sammankallade alla råttor som fanns på glasbruket. Jag äter inte råttor, men jag är nattvakt här nu. Råttorna försvann. På dagarna satt Tigern och tittade på glasblåsarna. I skenet från ugnen såg de ut som trollkarlar. Glas är finare än guld. Här i glasriket är vi världsberömda. 第 5 章 男与虎   A 玻璃厂 玻璃吹制工 烤箱   夜,虎卧大烤箱顶。 见一大鼠在食碗中嗅之。 悉召玻璃厂中鼠。 我不食鼠,我今此守夜人。 鼠亡。 昼,虎坐观玻璃吹制工。 炉光之下,视之如魔术师。 玻璃细于黄金。 水晶王国,我举世闻名。 Sen kollar jag med eleverna om de tycker att översättningen är ok. Eleverna har andra översättningsappar och jag brukar låta dem jämföra med dem. När vi har bearbetat texten så att alla elever fått med sig en "bas" där de vet vad det handlar om så jobbar vi med läsförståelsefrågor. Jag hade tyvärr inte kvar någon arbetsbok till läseboken så här är några egengjorda frågor "på raderna". Pojken och Tigern, kap 5 1.       Vad hette Glasbruket som Tigern kom till? 2.       Var sov Tigern när han var på Glasbruket? 3.       Tigern fick ett jobb på glasbruket, vilket då? Vad var hans uppgift? 4.       Vad sa GlasKalle? Skriv av exakt vad. 5.       Vad gjorde flera tusen smålänningar för över 100 år sedan?

 

Inspirerande litteratur om språkutvecklande arbetssätt

Hösttermin 2024 är i full gång!

Jag brukar säga att hösten är min bästa tid, innan mörkret faller helt i alla fall... men det är kul med skolstart, träffa eleverna igen, nya pennor, sudd, almanackor och böcker. Här kommer ett boktips för den intresserade av att arbeta språkutvecklande i årskurserna 4 - 9. Det är en antologi där du får läsa hur olika lärare arbetar. 

Jag läste extra noga kapitlet som Veronica Lundin Sköldqvist skrivit där hon beskriver hur hon arbetar med sina flerspråkiga grupper och ger sina tips. Hon lyfter fram reflektionen i undervisningen och använder den för att hennes elever ska få använda sin muntliga förmåga och utveckla den på bästa sätt. Hon lyfter också det gemensamma arbetssättet, att i grupp prata och utveckla sina svar och på så sätt utveckla lärandet. Reflektionen är också viktig i slutet av lektionen genom t ex exittickets och att skriva ned vad man lärt sig. I slutet ger hon boktips på skönlitteratur.

Ja, det var vad jag fastnade för...läs den!

Ha det fint,

/ Jenny

 

CIrkelmodellen fas 3, gemensam återgivande text

Jag arbetar med ett för mig nytt SVA - material i år, nämligen materialet Fördel. Jag tycker att det har varit bra. Boken bygger på cirkelmodellen med att bygga upp ordförråd, läsa in sig på modelltext, analysera och därefter skriva gemensam text och slutligen en egen. Här jobbade vi med den återgivande genren och vi skrev om en vanlig skolvecka. 

Momentet när vi skriver den gemensamma texten föregicks av att jag uppmärksammade eleverna på att verben ska skrivas i dåtid i en återgivande text och vi hade också laborerat med "lappar" där de fick läsa orden och placera dem i presens eller preteritum. 

Sen markerade vi verben och även tidsorden i texten. 

Eleverna markerade verben och tidsorden i sin text.

Så här ser böckerna ut. 

 

Jobba med skönlitteratur i åk 6 efter Chambers modell, läsa, ställa frågor, samtala

I vår grupp som läser svenska/engelska i stället för ett nytt språk i årskurs 6 läser vi nu en lättläst version av "Flicka försvunnen" av Sara Lövestam. En spännande bok som ställer flera frågor på vägen, som aktiverar elevernas tänkande. Första lektionen arbetade vi med att studera omslaget och läsa på lite om personerna i berättelsen och vi diskuterade också vad de trodde boken skulle handla om.

Lektion två läste vi gemensamt, alla läser en bit var och vi gör stopp för att reda ut nya ord. Sen jobbar vi efter Chambers samtalsmodell. Se ovan och nedan... Det är enkla frågor som på ett bra sätt aktiverar tänkandet och leder till diskussioner i gruppen! Är hon den riktiga mamman? Varför har hon inga foton på sitt barn? Vem är MB? Mycket bra för Sva- eleverna också, eftersom det förväntas att alla ska ställa frågor på texten. På ett naturligt sätt få vi in samtalet och att öva på det muntliga. Eleverna tycker att boken är jättebra och jag behöver vara bestämd med var vi ska sluta läsa, så vi hinner svara på frågorna... men det är ju ett mer angenämt problem.

 

Första lektionerna med nyanlända elever

Häromveckan fick vi nyanlända elever på skolan, helt nya för svenska språket. Det är alltid en utmaning men också mycket roligt och spännande. Vi jobbade med boken Briljant, som har ett lätt vardagsspråk och upprepar meningar och ord. Vi började med att lyssna på texten, säga efter i kör och skriva upp ord från bilden. Vi läser flera gånger, de säger efter mig i kör. Körläsning är optimalt för då vågar man säga efter när inte bara den egna rösten hörs. 

För att bearbeta orden och minnas får eleverna aktivera sig med klippta meningar som de ska para ihop. 

Till sist får de skriva av hela texten. Nästa lektion börjar vi med att repetera det vi gjorde sist innan vi börjar med nytt.

Nedan bilder från ett par lektioner.

 

Skriva gemensam berättelse, öva uttal och leta verb i preteritum

I min Svagrupp i år 5 har vi jobbat med genren berättande text. Vi har bildserier som eleverna först får lägga ut och prata om, vad de ser och vad som händer. De behöver prata med varandra och komma överens om en gemensam berättelse. Sedan berättar de den för mig ett varv till för att öva på språket och uttal. Sen skriver vi ner allt. Jag skriver på tavlan vad eleverna säger och så rättar jag till meningarna så att de blir någorlunda korrekta. Eleverna skriver av i sina skrivböcker. 

Det blir bra! Sen högläser vi och nu fick de leta efter verb i preteritum och så pratar vi om att det är så det ska vara (allt som oftast)i en berättande text. 

Ha det fint!

 

Testat Körlings läslusttips: Läsintresse, sammanfatta, skriva korrekt!

Olika sätt att presentera en bok

Vi är inspirerade av Körlings bok "Läslusten i skolan" och hennes tips om hur man ökar läslusten, motivationen och därmed också läsförmågan i skolan.

I min grupp med en år 6 arbetar vi med boken "Jag är Zlatan".

 

Vi inleder lektionen med en stunds gemensam högläsning ur boken, vi pratar om bokens innehåll, nya ord eller någon mening som vi inte förstår. Efter det får eleverna läsa tyst på egen hand ett visst antal sidor. När eleverna har läst får de sammanfatta kapitlen på så sätt att de ska ta ut och skriva av ett stycke ur början, mitten och slutet. Det är viktigt att skriva av korrekt, titta på hur meningarna är skrivna, och kolla interpunktionen. 

Vi avslutar med att eleverna läser upp vad de valt, motiverar varför de tycker att det sammanfattar texten. Vi diskuterar och argumenterar. Körling menar i sin bok "Väck läslusten i skolan" på sid 147 att: Elever tycker om att skriva av, det är tryggt att göra det. Men här kan jag också se nyttan med att göra detta. Här tränas stavning, handstil, källgranskning. Eleverna behöver vara källtrogna och därför jämföra sina meningar med originalet. 

Det finns många fler bra tips som verkligen ökar läsglädjen! Och därmed också kvalitén på undervisningen. Testa vetja!