Språkutvecklande sagoarbete efter Cirkelmodellen i svenska som andraspråk år 3

Nu var det länge sedan jag skrev ett inlägg. Terminen har varit fullproppad med uppgifter som tagit överhanden och även om jag haft inlägg i bakhuvudet har annat prioriterats...Skolan i dag är ju en mångfacetterad arbetsplats som ni vet, ni som jobbar där...med en mängd olika uppgifter hela tiden.. 

Jag är ju vän av Cirkelmodellen och i årets Läslyft har vi pratat mycket om den och att ha ett synsätt där man ser det stora sammanhanget i läs- och skrivarbetet i skolan. Hur viktigt det är att välja texter som man har förberett själv och som man förbereder eleverna på, genom att ge dem en förförståelse med ord, begrepp och samtal om innehåll.  Här nedan följer ett arbete med år 3 i sva där vi arbetat med en saga på olika sätt och under en lång tid. Att få ett autentiskt sammanhang där man kan bearbeta en saga t ex på flera sätt ger bättre förståelse än att dutta hit och dit med uppgifter som inte alls hör ihop.

Fas 1. Först har vi pratat om sagans bilder. Vi har skrivit ner ord och begrepp på bilderna och enbart samtalat om det. Det tog en hel lektion och eleverna är engagerade och tycker att det är kul att prata om ords betydelse. Lite senare fick eleverna göra en ordlista och renskriva alla orden i ental och plural på ipad.

Fas 2. Studera sagans genre och bekanta sig med texttypen. Vi läste sagan, flera gånger för att repetera den och öva. Först tillsammans i grupp där jag och eleverna läste. Sen fick de läsa sagan i par. Därefter pratade vi om själva innehållet, hur den slutade, och hade lite egna reflektioner. Bland annat om en pappa får bestämma vem man ska gifta sig med. (Det gjorde kungen i sagan)

Fas 3. Att skriva gemensam text för att bli säker och öva tryggt tillsammans.. Jag tog upp den återberättande genren och vi talade om vad som kännetecknar den. Via en bildpromenad, alltså att eleverna får bilder huller om buller från sagan, som sedan ska placeras i ordning, och där vi samtalar om innehållet. Vi skrev ner den på tavlan och strök under genreorden: Först, sedan, sen, därefter...

Fas 4. Skriva egna texter. Här fick eleverna en annan gång arbeta med ett estetiskt inslag. Uppgiften var att tillsammans i par rita något ur sagan, här ovan ser ni trollen som flög i väg! Efter att ha tittat på bilderna och berättat om dem för gruppen fick de skriva en egen historia om någonting ur bilden. Vi använder oss av fyrarutan som skrivmall, och de här eleverna kan den så bra att jag bara skrev upp den lite hastigt på tavlan för att påminna dem om den...Sen skriver de ändå i sina skrivböcker.

I fredags hade jag tagit fram originalversionen av sagan vi arbetat med: Pojken och Äventyret. Som ni ser är det ju lite skillnad på textomfång och har även svåra, gamla ord som knappt används längre. Men innehållet! De tyckte att det var så mycket roligare att få höra den här versionen. Jag läste och de hängde med i texten...Det här kan jag verkligen rekommendera, att läsa upp en gammal version med så mycket mer text. Eleverna får ju med sig en bättre upplevelse med ett mer målande innehåll, andra beskrivningar, ja, helt enkelt ett annat mycket roligare språk. 

• Ja, på det här sättet kan man alltså arbeta med en och samma saga, och "få ut" flera uppgifter. För eleverna blir det ett bättre sammanhang och djupare lärande när de känner till en text med dess innehåll = Cirkelmodellen : )
• Alla samtal har en naturlig utgångspunkt och även om man gör en vanlig grammatikuppgift som att tala om ental och plural knyts det lättare till kunskapen om innehållet. 
• Att ge eleverna en bättre läsupplevelse genom att läsa den här gamla versionen är ett sätt att berika elevernas språk.

Ha det fint!

/ Jenny

Analysera meningar år 1

Något som jag skrivit om förut är att arbeta med huller om buller meningar. Strax före sportlovet arbetade jag med detta med sva-gruppen i år 1. Vad är då syftet?

Att verkligen arbeta med avkodning och läsa orden noga.

Att arbeta med meningsbyggnad och ordföljd. Speciellt viktigt för sva eleverna.

Att analysera, tänka och få experimentera med språket på ett lekfullt sätt. 

Jag tog meningar ur läseboken, Den magiska kulan och ur Svenskbiten, från texter som vi redan läst och på så sätt hade förförståelse för. Sen delade jag ut en mening i taget som de fick läsa, för sig själv. Jag gick runt och läste med dem som behövde hjälp. Därefter fick de klippa sönder meningen och klistra upp den igen, fast nu med orden i rätt ordning. När de var färdiga med en mening fick de en ny.

När eleverna får läsa enstaka meningar, en i taget, får de koncentrera sig på att avkoda orden rätt. Detta är speciellt viktigt för de elever som fortfarande håller på att "knäcka läskoden". Stöttningen är i det här fallet att just bara ta ett ord i taget och foga samman till enkla meningar. De som har kommit längre hinner fler meningar och kan få arbeta med svårare meningar.
För sva-eleverna är detta ett ypperligt tillfälle att arbeta med ordföljden i meningar, de får verkligen bearbeta och öva på det momentet.

När vi var klara med några meningar såg eleverna ändå ett sammanhang från de böcker vi läst innan. Det är alltid uppskattat att känna igen en text, det blir lite aha-känsla.

Ha det fint!
/ Jenny

Läslyftet: Att lyfta elevens texter

Hur gör vi för att lyfta elevens egna text?
Hur får vi eleven att känna lust till att skriva?
Hur utmanar vi eleven till att berätta mer, förklara mer och förtydliga sin text?

Anne-Marie Körling skriver i sin artikel "Textsamtalet lyfter elevens texter" om just detta. Hon menar att genom att vara en reflekterande lyssnare kan vi bekräfta och påverka elevens lärande. Att fokusera på innehållet och ställa frågor kring det gör att eleven utmanas till att berätta hur hen tänkte.
Genom att vara nyfiken och visa intresse stöttar vi utvecklingen och utmanar till att vilja berätta och skriva mer. Att inte heller börja rätta stavfel direkt utan att reflektera, påverkar vi i stället eleven och den blir medveten om att den har en mottagare. När man läser upp elevens text och fokuserar på innehållet kan eleven själv höra vad som behöver ändras.. kanske hen hör att det finns en upprepning av ordet "sen" och vill självmant rätta till.

Körling beskriver vidare att det förvånat henne hur mycket högläsning av elevens texter utmanar dem till att vilja utveckla texten mer och känna lust till att vilja skriva mer.

Det jag har testat, utifrån den här artikeln, och i en uppgift i Läslyftet, är att läsa upp texter enskilt för eleven, dock under lektionen, så det var inte hemligt på något vis. Och att se glädjen och även stoltheten i ögonen, var verkligen kul att se. Hen blev jätteglad och ville gärna fortsätta skriva och utveckla sin text lite till. Och det faktum att jag var intresserad och verkligen satte mig in i texten, blev mycket positivt. Det kändes som att det gav ringar på vattnet för fortsatta skrivlektioner, och att även andra elever lystrade till, och också ville ha sin text uppläst blev positivt.

Man kan också tänka sig att titta på en text tillsammans, på kanonen kan man varsamt välja en text som tål att diskuteras. Kanske en text som eleverna skrivit i par, eller i grupp. Och sen tittar man på den tillsammans och övriga elever får ge feedback.

Det här är något som jag tänker fortsätta att utveckla. Jag tänker också att andra elever kan lära sig något när de hör vårt samtal, de hör vilka frågor jag ställer och blir på så sätt förberedda på vad vi ska tala om...

Ovan nämda artikel finns i modulen Textsamtal på Läs och skrivportalen. En av de mest intressanta artiklarna!

Att utveckla språket med hjälp av ipad

Jag har mer och mer börjat använda mig av ipad när jag arbetar med våra nyanlända med syfte att utveckla språket. Det är ett utmärkt sätt att öva uttal, meningsbyggnad och ordförråd. De barn jag har arbetat med på det här sättet är verkligen i början av sin svenska språkutveckling och behöver ganska mycket stöd.

När eleverna kommer in från rasten exempelvis, eller på måndagen när de vill berätta något om sin helg, då får de berätta högt för gruppen. Tillsammans formulerar vi hänsynsfullt om deras meningar, så att det blir korrekt svenska, och därefter läser vi dessa högt.

Nästa steg är att de helt enkelt får skriva sina respektive meningar på ipaden. Då använder vi oss av Skolstil, och det fiffiga med den är ju att det finns talsyntes som dels säger alla ljud när de skriver och dels läser upp hela den skrivna texten. Toppen! Det blir ytterligare en repetition av det sagda/nedskrivna. Och så är det en helt annan röst än deras egen, eller frökens..

Ett enkelt och funktionellt sätt där man utgår från elevernas vardagsspråk, vilket engagerar dem. Samtidigt som man utvecklar språket utvecklas också ordförrådet. Eleverna får både prata, skriva och läsa, vilket  kännetecknar ett språkutvecklande arbetssätt.

Ha det bra!
Jenny

Läslyftet: Textsamtal och arbete före, under och efter läsning.

För att öva på läsförståelse och få kognitivt utmanande uppgifter där eleven måste tänka till, är sant eller falskt meningar ett bra sätt. Efter att vi läst texten så skrev jag ut meningar som var antingen sanna eller falska. En mycket bra uppgift där de hajade till, när de upptäckte att det liknade ett "spel". Det var riktigt skoj, och man avslöjar sig själv om man inte tänker till innan man svarar... Antingen kan man ju göra det i grupp eller i par. Ett tips från Läslyftet! : )

Här ser ni vår plansch där vi samlat uppgifter som utgår från boken Vanten. Vår bildpromenad som vi startade hela arbetet med, och vårt arbete med ordklasser. Eleverna har fått leta och stryka över verb och substantiv och sen gjorde vi en lista, eleverna skriver på ipaden. I skrivande stund håller eleverna som bäst på med att skriva egna sagor, utifrån fyrarutan.  Att samla saker på väggen tycker jag blir en bra, synlig dokumentation både för eleverna och för mig själv.

Ha det fint!
/ Jenny

Vad ska vi göra? Ett radioprogram från UR, för nyanlända

Vill tipsa om detta radioprogram som heter "Vad ska vi göra?" Det är ett svenska som andraspråksprogram för skolår 1 - 3, på Utbildningsradion. Det handlar om Bengt och hans papegoja som hittar på olika saker. En lärarhandledning kan man skriva ut och till varje avsnitt finns också ett kortmemory som man kan använda på lite olika sätt. Jag brukar repetera ordbilderna först, innan vi spelar memory, som är ett oväntat uppskattat spel, tycker jag..därefter lyssnar vi på programmet och sen brukar vi skriva orden och rita till. Man kan ju också lyssna på avsnittet igen och leta efter vissa begrepp, det har vi också gjort. Jag tycker att detta passar bäst till de som är nyanlända.

Programmet är enkelt, handlar om vardagsnära ord och händelser, och så känns det lite ovanligt att "bara" lyssna på ett program. Man märker att eleverna från början förväntar sig att det också kommer en film men sen gör det ju inte det. Varje avsnitt är ca 15 min. Ett riktigt användbart läromedel som jag har haft nytta av! Testa! 

Ha det fint!

/ Jenny

Språkutvecklande arbete utifrån cirkelmodellen och skönlitteratur

Som sagt, vi går Läslyftet på min skola detta läsår där vi arbetar med modulen Textsamtal. Den här gången skulle vi arbeta med samtal före, under och efter läsning. Syftet är att bearbeta innehållet djupare på flera sätt och öka läsförståelsen.

Vi började med en bildpromenad! Vi tog bilder ur boken Vanten och i små grupper fick eleverna prata om bilderna, om vad de såg och i vilken ordning de trodde att bilderna skulle komma. Sen jämförde vi de olika grupperna innan vi läste sagan högt. En aktivitet före läsningen. Vi använde en bok som finns på enlasandeklass.se, Vanten. En klassiker med otroligt fina bilder!

När vi läste sagan stannade vi till då och då för att förklara ord, fraser och prata om innehållet. Vi tog fram Detektiven och Spågumman. Frågor som Vad ska hända nu? Vad menar de med det där? Det blev ett aktivt samtal under läsningen med engagerade elever. Detta tog en lektion i anspråk, en aktivitet under läsningen..

Nästa lektion tog vi fram Cowboyen och sammanfattade sagan tillsammans. Jag arbetade med min svagrupp och vi skrev en gemensam text tillsammans, där de sa och jag skrev och givetvis skrev de ner allt i sin skrivbok. Vitsen med att göra en gemensam text är att de får den rätta strukturen på texten, ordföljden och stavningen, eftersom att vi tillsammans bearbetar det de säger. En slags skrivmall. 

Eftersom att detta är åk 3 har vi börjat med ordklasser. En annan lektion, nu efter läsningen, tog jag fram en sida ur texten och så letade vi efter verb med markerpenna. En slags närläsning där vi först läste ett par meningar högt och noga tillsammans, stoppade efter punkt och frågade vad som händer i den meningen. Vilket ord är verb? Sen fick de arbeta två och två med att läsa, stoppa och prata med varann och stryka under verbet. 

Slutligen fick de skriva en verblista på ipaden. 

Fördelarna med att bearbeta en bok på det här sättet med aktiviteter före, under och efter läsningen, eller att arbeta efter Cirkelmodellen är att..

• Vi bearbetar textens innehåll på ett djupare sätt, förutom läsförståelse också egna tankar och reflektioner om texten, ordförrådet utvecklas och man kan använda den skönlitterära texten till att arbeta med språkets struktur på ett funktionellt sätt.
• Vi får engagerade elever som lär sig att man talar om innehållet, och därmed blir de mycket mer intresserade av att läsa böcker.
• Vi får själva roligare lektioner med intressanta samtal och får fatt i elevernas tankar om texten i samtalen. Det demokratiska klassrummet utvecklas där eleverna lyssnar på varann. Och att arbeta med skönlitteratur är toppen, det är bara att välja...

Tack Läslyftet för bra texter och idéer!

Ha det fint!

/ Jenny