Fördjupa läsförståelsen och lässtrategin att ställa frågor

Oktober redan! Med årskurs 6 och SvA läser vi just nu den skönlitterära boken "Flicka försvunnen" av Sara Lövestam. Det är en spännande bok med oväntade vändningar.

Jag lägger upp arbetet så här: 

Vi läser högt några kapitel (De är korta) i taget, eleverna turas om att läsa och ibland läser jag. Jag har gjort frågor till varje kapitel som de svarar på.

För att fördjupa läsförståelsen gör vi stopp för att fördjupa oss i vad vi vet om exempelvis miljö eller  huvudpersoner, vi tar en sak i taget! Eleverna letar upp svaret i boken på t ex vad det står om miljön och reder ut vad det står och vad det innebär. Bilder behövs också. Sedan skriver vi en gemensam text om detta. Alla skriver texten men en elev får äran att skriva "skylten" till vår affisch, vilket är uppskattat. 

Vi hjälps åt att samla fakta om t ex miljön och diskuterar och reder ut eventuella missförstånd. Efter några lektioner har vi samlat en hel del fakta om boken.

När vår affisch börjar fyllas är det perfekt att ha den synlig i klassrummet för att kunna gå tillbaka till den då och då, för att friska upp minnet, eller inleda en lektion för att ge förförståelse, eller prata om vad man tror ska hända i nästa kapitel. Förförståelse och repetition är extra viktigt för SvA-elever men är givetvis bra för alla elever. 

Här nedan har jag gjort en egen variant på Chambers samtalsmodell men lagt till lässtrategin att ställa frågor. Just nu arbetar jag med den strategin. Jag ville få med detta med vad man gillar/inte gillar i boken för det ger intressanta diskussioner, men jag la till en fråga till en person i boken och en fråga till texten. Bra att göra det några lektioner i rad, så att eleverna vänjer sig vi att ställa frågor och gärna lite djupare frågor. Frågorna visar vad eleverna tänker om texten och förstår och vi diskuterar möjliga svar. 

Syftet är att de ska vänja sig vid att ställa frågor medan de läser och så småningom bli bättre läsare!

 

Argumenterande text, SvA, mellanstadiet

Vi börjar komma till skrivuppgifterna i första kapitlet i Svenska Komplett. När jag arbetar med mina SvA-grupper ägnar jag tid till att skriva en gemensam text innan de får skriva självständigt. (Cirkelmodellen) vi har också studerat texttypens struktur och genrespecifika begrepp innan vi ger oss i kast med det gemensamma. 

Jag tycker det är det roligaste delen, när eleverna ger förslag på vad vi ska skriva och jag skriver och rättar till strukturen. Ofta har ju eleverna bra förslag! 

Genreplanscher för att tydliggöra och påminna om genrens särdrag...

Språket i den Argumenterande texten. Bra att ha planscher nära till hands...

 

Före läsning

Hej!

Hösten är här och vi jobbar på för fullt i skolan! Friluftsdagarna är över, minuttesterna i Legilexi är gjorda och Intensivläsningsperioden är igång...det har varit en fin höst hittills!

Jag arbetar med delvis nya SvA-grupper och något som är viktigt för den elevgruppen är att förstärka läsförståelsen genom att förbereda innan läsningen. Eleverna behöver veta vad som  komma skall, ett enkelt sätt är att jag ritar upp en mindmap på personer i kapitlet vi ska läsa, och reder ut vilka personernas relation till varandra är. Vi pratar alltså om hur de känner varandra och lite om vad som kommer att hända...Långa uttryck, se nedan är också viktiga att gå igenom innan och prata om. "Att välja mellan pest eller kolera..." är ett exempel.  

Eleverna skriver också av tavlan, innan vi läser. 

Sen kör vi igång och i regel har denna förförståelse hjälpt förståelsen och även underlättat när de ska jobba med frågorna efteråt.

Ha en fortsatt fin höst! 

/ Jenny 

 

Befästa ord med två varianter av begreppskort

Jag hittade en variant på begreppskort som jag gjorde om lite och förenklade. Jag tyckte att den blev bra och eleverna gillade att sitta och jobba med dem. De matade på flera stycken när de väl var igång. Som SvA - lärare fokuserar jag på förståelsen av ord i kapitlet som klassen arbetar med, att få in att öva muntligt, skriftligt och så att arbeta med läsförståelsen i kapitlet.

Det här är en variant: 

En annan variant på begreppskort är dessa som jag gör i widgitonline: Jag tar ut orden från kapitlet vi arbetar med och gör en fram och baksida, begreppet på ena sidan och en förklaring eller synonym på andra. Eleverna övar muntligt och skriftligt... 

 

Språklig stöttning, packa upp text och översätta

 Jag har tidigare skrivit om hur jag valt ut betydelsebärande meningar som jag översätter med Microsofts översättningsverktyg. Då brukar jag göra två spalter i ett worddokument ungefär som när man skriver upp glosor, svenska i ena spalten och exempelvis engelska i den andra. Häromveckan gjorde jag en Powerpoint när vi skulle arbeta med ett kapitel i Pojken och Tigern. Det blev väldigt överskådligt och intressant för eleverna att se språken bredvid varandra och att kunna jämföra dem. Jag pratar också om ordens betydelse och om vi kan se likheter med andra ord, vi tittar också på ordens stam och ändelse i t ex presens och preteritum.

Nu råkar det vara så att i den här gruppen har vi verkligen väldigt olika språk som dessutom har helt olika alfabet och då blir det ju ännu mer intressant. Fatta att man kan översätta dessa helt skilda språk och förstå varandra...?

 

I Sva är det ganska vanligt att man körläser tillsammans, och sedan jag hört AM Körling tala sig varm om denna metod även i språkligt homogena grupper är jag mycket flitig med det. Här till exempel läser eleverna högt efter mig varje ord innan vi ger oss på kapitlet.  Eleverna vågar uttala orden högre och mer noggrant och vi gör det flera gånger. Även många svensktalande barn behöver öva sig på att uttala nya ord! Speciellt i dessa tider när skärmarna tar mer av elevernas tid...vad händer med språket då? Jag tror att vi behöver öva uttal mer tillsammans. 

Eleverna måste också skriva ner orden också. Först därefter ger vi oss på kapitlet, läser och bearbetar det.

Pojke och Tigern i SvA

För något år sedan rensade jag ut ett skåp i samband med att jag bytte klassrum på min skola. En hel del äldre böcker som verkligen inte var aktuella åkte iväg... men bland alla böcker sparade jag några ex av en gammal kompis, nämligen Pojken & Tigern. 

Den här läseboken för år 3 - 4 har flera fördelar; 

• En fin berättelse som håller en snäll, faktiskt lite lågaffektiv ton.
• Sveriges geografi är en röd tråd.
• Bitar ur Sveriges historia tas upp.
• Även om man läser den lättlästa varianten är språket med dagens mått mätt beskrivande och fylligt. 
• Allmänbildning. Eleverna får med sig en allmänbildning genom boken. Skrivs det idag läseböcker med ambitionen att få med flera aspekter förutom själva läsningen? (Det kanske det görs, men jag har inte stött på någon på sistone)

Hade tänkt använda dem i något sammanhang och nu passade det bra till en grupp nyanlända elever här på mellanstadiet. Jag börjar med att ta ut några centrala meningar ur kapitlet, och så brukar jag översätta meningarna till de språk vi har i gruppen, det gör jag med översättningsverktyget i Microsoft. Då får de en sammanfattning av innehållet i kapitlet. Jag prioriterar att översätta de viktigaste meningarna för att få en förståelse och ett sammanhang.

Vid det här tillfället sammanfattade vi tillsammans, eleverna och jag. Gemensam text, de ska skriva av rätt och få rätt meningsbyggnad.

Här har eleverna och jag valt ut några meningar från början, mitten och slutet av kapitlet och sen har de översatt till sitt modersmål. Vi har också bildgooglat Varbergs fästning, Bockstensmannen och vi orienterar oss på en Sverigekarta som jag har uppsatt och ritar in ett streck hur P &T har gått.

Det är bra med en lite fylligare text som det är i den här boken, då får alla möta ett mer beskrivande språk och fler ord, när vi läser högt. Nybörjarna känner igen, och kan de meningar som vi bearbetat innan. 

En sammanfattning av ett kapitel. Här har eleverna valt ut meningarna och jag skrivit dem, och så läser vi högt och laborerar med vissa ord. Jag hade bildgooglat vad en mullvad är innan och de skrev ner. Vi googlade också på något av glasbruken, Kosta Boda tror jag och pratade vilka om fina glas som görs.

Ungefär så här ser det ut när jag tagit ut de centrala meningarna som sammanfattar texten, (texten nedan)

Kap 5 Pojken och Tigern Ett glasbruk En glasblåsare En ugn   På nätterna sov Tigern ovanpå den stora ugnen. Han såg en stor råtta nosade på hans matskål. Han sammankallade alla råttor som fanns på glasbruket. Jag äter inte råttor, men jag är nattvakt här nu. Råttorna försvann. På dagarna satt Tigern och tittade på glasblåsarna. I skenet från ugnen såg de ut som trollkarlar. Glas är finare än guld. Här i glasriket är vi världsberömda. 第 5 章 男与虎   A 玻璃厂 玻璃吹制工 烤箱   夜,虎卧大烤箱顶。 见一大鼠在食碗中嗅之。 悉召玻璃厂中鼠。 我不食鼠,我今此守夜人。 鼠亡。 昼,虎坐观玻璃吹制工。 炉光之下,视之如魔术师。 玻璃细于黄金。 水晶王国,我举世闻名。 Sen kollar jag med eleverna om de tycker att översättningen är ok. Eleverna har andra översättningsappar och jag brukar låta dem jämföra med dem. När vi har bearbetat texten så att alla elever fått med sig en "bas" där de vet vad det handlar om så jobbar vi med läsförståelsefrågor. Jag hade tyvärr inte kvar någon arbetsbok till läseboken så här är några egengjorda frågor "på raderna". Pojken och Tigern, kap 5 1.       Vad hette Glasbruket som Tigern kom till? 2.       Var sov Tigern när han var på Glasbruket? 3.       Tigern fick ett jobb på glasbruket, vilket då? Vad var hans uppgift? 4.       Vad sa GlasKalle? Skriv av exakt vad. 5.       Vad gjorde flera tusen smålänningar för över 100 år sedan?

 

Inspirerande litteratur om språkutvecklande arbetssätt

Hösttermin 2024 är i full gång!

Jag brukar säga att hösten är min bästa tid, innan mörkret faller helt i alla fall... men det är kul med skolstart, träffa eleverna igen, nya pennor, sudd, almanackor och böcker. Här kommer ett boktips för den intresserade av att arbeta språkutvecklande i årskurserna 4 - 9. Det är en antologi där du får läsa hur olika lärare arbetar. 

Jag läste extra noga kapitlet som Veronica Lundin Sköldqvist skrivit där hon beskriver hur hon arbetar med sina flerspråkiga grupper och ger sina tips. Hon lyfter fram reflektionen i undervisningen och använder den för att hennes elever ska få använda sin muntliga förmåga och utveckla den på bästa sätt. Hon lyfter också det gemensamma arbetssättet, att i grupp prata och utveckla sina svar och på så sätt utveckla lärandet. Reflektionen är också viktig i slutet av lektionen genom t ex exittickets och att skriva ned vad man lärt sig. I slutet ger hon boktips på skönlitteratur.

Ja, det var vad jag fastnade för...läs den!

Ha det fint,

/ Jenny

 

CIrkelmodellen fas 3, gemensam återgivande text

Jag arbetar med ett för mig nytt SVA - material i år, nämligen materialet Fördel. Jag tycker att det har varit bra. Boken bygger på cirkelmodellen med att bygga upp ordförråd, läsa in sig på modelltext, analysera och därefter skriva gemensam text och slutligen en egen. Här jobbade vi med den återgivande genren och vi skrev om en vanlig skolvecka. 

Momentet när vi skriver den gemensamma texten föregicks av att jag uppmärksammade eleverna på att verben ska skrivas i dåtid i en återgivande text och vi hade också laborerat med "lappar" där de fick läsa orden och placera dem i presens eller preteritum. 

Sen markerade vi verben och även tidsorden i texten. 

Eleverna markerade verben och tidsorden i sin text.

Så här ser böckerna ut. 

 

Jobba med skönlitteratur i åk 6 efter Chambers modell, läsa, ställa frågor, samtala

I vår grupp som läser svenska/engelska i stället för ett nytt språk i årskurs 6 läser vi nu en lättläst version av "Flicka försvunnen" av Sara Lövestam. En spännande bok som ställer flera frågor på vägen, som aktiverar elevernas tänkande. Första lektionen arbetade vi med att studera omslaget och läsa på lite om personerna i berättelsen och vi diskuterade också vad de trodde boken skulle handla om.

Lektion två läste vi gemensamt, alla läser en bit var och vi gör stopp för att reda ut nya ord. Sen jobbar vi efter Chambers samtalsmodell. Se ovan och nedan... Det är enkla frågor som på ett bra sätt aktiverar tänkandet och leder till diskussioner i gruppen! Är hon den riktiga mamman? Varför har hon inga foton på sitt barn? Vem är MB? Mycket bra för Sva- eleverna också, eftersom det förväntas att alla ska ställa frågor på texten. På ett naturligt sätt få vi in samtalet och att öva på det muntliga. Eleverna tycker att boken är jättebra och jag behöver vara bestämd med var vi ska sluta läsa, så vi hinner svara på frågorna... men det är ju ett mer angenämt problem.

 

Första lektionerna med nyanlända elever

Häromveckan fick vi nyanlända elever på skolan, helt nya för svenska språket. Det är alltid en utmaning men också mycket roligt och spännande. Vi jobbade med boken Briljant, som har ett lätt vardagsspråk och upprepar meningar och ord. Vi började med att lyssna på texten, säga efter i kör och skriva upp ord från bilden. Vi läser flera gånger, de säger efter mig i kör. Körläsning är optimalt för då vågar man säga efter när inte bara den egna rösten hörs. 

För att bearbeta orden och minnas får eleverna aktivera sig med klippta meningar som de ska para ihop. 

Till sist får de skriva av hela texten. Nästa lektion börjar vi med att repetera det vi gjorde sist innan vi börjar med nytt.

Nedan bilder från ett par lektioner.

 

Skriva gemensam berättelse, öva uttal och leta verb i preteritum

I min Svagrupp i år 5 har vi jobbat med genren berättande text. Vi har bildserier som eleverna först får lägga ut och prata om, vad de ser och vad som händer. De behöver prata med varandra och komma överens om en gemensam berättelse. Sedan berättar de den för mig ett varv till för att öva på språket och uttal. Sen skriver vi ner allt. Jag skriver på tavlan vad eleverna säger och så rättar jag till meningarna så att de blir någorlunda korrekta. Eleverna skriver av i sina skrivböcker. 

Det blir bra! Sen högläser vi och nu fick de leta efter verb i preteritum och så pratar vi om att det är så det ska vara (allt som oftast)i en berättande text. 

Ha det fint!

 

Testat Körlings läslusttips: Läsintresse, sammanfatta, skriva korrekt!

Olika sätt att presentera en bok

Vi är inspirerade av Körlings bok "Läslusten i skolan" och hennes tips om hur man ökar läslusten, motivationen och därmed också läsförmågan i skolan.

I min grupp med en år 6 arbetar vi med boken "Jag är Zlatan".

 

Vi inleder lektionen med en stunds gemensam högläsning ur boken, vi pratar om bokens innehåll, nya ord eller någon mening som vi inte förstår. Efter det får eleverna läsa tyst på egen hand ett visst antal sidor. När eleverna har läst får de sammanfatta kapitlen på så sätt att de ska ta ut och skriva av ett stycke ur början, mitten och slutet. Det är viktigt att skriva av korrekt, titta på hur meningarna är skrivna, och kolla interpunktionen. 

Vi avslutar med att eleverna läser upp vad de valt, motiverar varför de tycker att det sammanfattar texten. Vi diskuterar och argumenterar. Körling menar i sin bok "Väck läslusten i skolan" på sid 147 att: Elever tycker om att skriva av, det är tryggt att göra det. Men här kan jag också se nyttan med att göra detta. Här tränas stavning, handstil, källgranskning. Eleverna behöver vara källtrogna och därför jämföra sina meningar med originalet. 

Det finns många fler bra tips som verkligen ökar läsglädjen! Och därmed också kvalitén på undervisningen. Testa vetja!

 

                                                

 

Att sjunga utvecklar språket

För att variera mitt sätt att öva på det muntliga, att tala och få till ett svenskt uttal och prosodi har vi sjungit. Lalehs låt Goliat är så himla fin och så fanns texten i ett läromedel jag använder, Upptäck texten. Här ovan ser ni texten som jag klistrat in och översatt med Microsofts översättningssystem, sen har jag markerat refrängen gul. Texten har vi sjungit i skolan med hjälp av Youtube, där jag hittade en video med text till - jättebra och enkelt att sjunga med, a la karaoke : ) 

Texten med översättningen har eleverna också fått i läxa att lyssna och läsa in sig på. 

https://www.youtube.com/watch?v=2z4WvIxT4w8 

I läromedlet finns också en lucktext som vi arbetat med och på så sätt bearbetat textens innehåll. 

Superkul med mer musik i flera ämnen!

 

Silent books ger rikt språk

Förra året kom jag i kontakt med så kallade "silent books" när jag läste Skönlitteratur i undervisningen av Jenny Edvardsson. Det vill säga bilderböcker utan text. De har använts i andraspråksundervisning och jag tänkte direkt att detta var något jag ville prova i min undervisning på mellanstadiet i svenska som andraspråk.

I ett läsprojekt har vi köpt in Resan av Aron Becker, som är en färgglad resa genom fantasin. Boken är ca trettio sidor lång och handlar om ett barns äventyr som innehåller en spännande och fantasifull resa genom okända världar, möten med det onda och goda, givetvis om mod och att våga rädda en varelse i nöd. 

Jag arbetade med boken med våra nyanlända elever utifrån cirkelmodellen och tanken att bearbeta stoffet på så många olika sätt som möjligt. Målet var att öva på att tala, skriva meningar med rätt meningsbyggnad, öka ordförråd, fokusera på verb och substantiv som ordklasser. 

 

Först fick eleverna på egen hand bläddra igenom boken och bilda sig en uppfattning om innehållet. Sen arbetade vi oss igenom några sidor i taget och eleverna berättade vad de såg, vad som hände och tillsammans skapade de en text till bilderna. Eleverna berättade, jag skrev ner på datorn och eleverna i sina skrivböcker.

Jag översatte texten med Microsofts översättningsystem och gjorde två spalter per blad. Ingen översättningsapp är väl helt perfekt men jag fick uppfattningen om att detta ändå verkar vara ganska okej översatt. Texten har sedan eleverna fått ta hem som en läsläxa.

När vi efter några lektioner gått igenom hela boken har jag skrivit ut texten och eleverna har fått  läsa upp texten och återberätta. 

Några lektioner har vi  närläst texten för att leta efter verb och substantiv. Jag har skrivit en lista på tavlan med ord som eleverna får i uppdrag att hitta. Sedan har vi med hjälp av en markeringspenna läst, letat upp verb och därefter substantiv. Makeringspenna är ett lite roligare sätt att arbeta med text, har jag märkt :)

Slutligen gjorde jag en lucktext där de fått fylla i ord som vi bearbetat.

 

Sammantaget har eleverna fått öva på att tala, uttrycka sig, arbeta med att skriva meningar, bearbeta tillsammans, repetera flera gånger och arbeta med grammatik på lite olika sätt. 

Ett sätt att arbeta vidare med boken skulle kunna vara att skriva en fortsättning på berättelsen. Vad hände sen? Boken slutar också med en cliffhanger, skapad för att fantisera vidare. Det finns många möjligheter att arbeta med den här boken, det är bara fantasin som sätter gränser.  Jag tycker också att den passar olika åldrar. 

Språkutvecklande arbete med Astrid Lindgrens Lotta på Bråkmakargatan

Hej!

Med mina sva-elever har jag tagit mig an en skönlitterär bok, en av de bästa: Lotta på Bråkmakargatan. Det var länge sen jag läste den nu, men å så rolig den är! Alla repliker sitter i huvudet sen barndomen, och vissa välkända uttryck som att "det killar och sticks" säger verkligen precis vad man menar.  Vi började med att jag läste boken högt, gör pauser och förklarar ord och begrepp allt eftersom. Sedan pratar vi om innehållet och eleverna får läsa den högt. 

Därefter får de återberätta sagan med hjälp av bilder, som de ska lägga i rätt ordning, först muntligt och sedan skriva egna meningar till. Med varierad stöttning förstås.

Som pricken över iet tittar lyssnar vi när Astrid själv läser ur sin bok, bara de sidor vi har bearbetat. Finns på svtplay. Så roligt det är att få lyssna på Astrids röst!

Vi gjorde också en ordlista att klistra in i skrivboken. 

Nu har vi bearbetat texten muntligt, skriftligt och upprepade gånger, vilket gör att det är lättare att lära sig. 

Fram för att arbeta mer med skönlitteratur i skolan säger jag! När man pratar med dagens elever är det långt ifrån alla som har läst eller hört Astrid Lindgrens böcker. Där har vi i skolan ett kompensatoriskt uppdrag att "ge" eleverna den här litterära upplevelsen. Om det är något vi bör prioritera så tycker jag att det är det här, bland alla våra uppdrag. 

Ha det bra!

/ Jenny