Hej, mitt vinterland! + Hur det gick med Vanten

Så var sista skolveckan slut. Som alltid pågår en massa intensiva aktiviteter ända in i det sista. Vi har alltid en julpysseldag sista skolveckan, och i år var en nyhet bland pysslen den här stjärnan som är gjord av gamla aluminiumformar, alltså av utbrunna värmeljus. Man klipper upp kanterna och viker in dem och sen dekorerar man dem som man tycker. Det var ett väldigt populärt pyssel!

I mitt förra inlägg om "Vanten" skrev jag ju om att mina elever skulle få läsa upp sin slutgiltiga text för sin klass. Det har de gjort nu och det gick jättebra. Vi tränade hårt innan det här med att betona vissa ord i meningarna och eleverna fick i hemläxa att träna på detta hemma. När de väl stod där framme var de lite nervösa, men det gick kanonbra. Deras klasslärare tyckte att de läste mycket bättre  och de själva blev peppade av att det gick så bra och de ville även läsa upp den för andra klasser. De kände sig nöjda med sin prestation efteråt och jag tror de fick en riktig kick av att de gick så bra. Övning ger färdighet!

Hej, mitt vinterland sjöng vi på vårt julstorsjung där jag ingår i vår skolorkester och håller i micken. Det är verkligen kul och årets julsjung gick riktigt bra. Våra elever sjöng för full hals : )

Hör ni! Ha en trevlig fjärde advent!

/ Jenny

Vanten - språkutvecklande arbete i svenska som andraspråk, åk 3

I min svenska som andraspråksgrupp i trean ville jag göra ett arbete som omfattade momenten tala, läsa, skriva, för att få ett varierat, språkutvecklande arbetssätt där eleven får öva på flera moment och med en många repetitioner. Ett annat mål var att börja arbeta mer aktivt med våra i - pads genom att renskriva arbeten på dem. Ett tredje mål var kunna berätta en saga med röd tråd, d v s med en början, en mitten och ett slut. 

Vi började med att jag högt läste en välkänd saga som heter Vanten. En av mina vinterfavoriter. Eleverna fick följa med i texten framför sig. Sen fick de två och två läsa sagan högt för varandra och vi pratade om vad den handlade om och vad som hände i början, mitten och i slutet och repeterade den ihop, samt redde ut oklara begrepp.Vi hade också lite roliga samtal om själva innehållet: Kan man få in så många djur i en vante? Hur låter hoppande steg? Hur låter smygande steg? 

Lektion två fick eleverna klippa ut bilder ur sagan. Två från början och slutet och så ett par från mitten av sagan. Dessa fick de lägga upp i rätt ordning och berätta högt för mig/varandra innan de klistrade in dem och började skriva till sina bilder. Även här skulle de tala om vad som hände i början, mitten och i slutet. Detta för att de ska lära sig storyn i sagan och komma ihåg den.

Jag försökte peppa dem till att skriva med egna ord det de kommer ihåg av sagan när de ser bilderna. Men jag har överseende med att de som inte har kommit så långt i sin språkutveckling kan tycka att detta är jättesvårt och då fick de titta på och "skriva av" delar av texten. 

Lektion tre. Nu skrev alla ned sagan, de rättade den och de läste upp sina varianter på berättelserna i s v a-gruppen. Flera skrev lite varierade, roliga historier! 

Nu har vi kommit till att redovisa sagan tillsammans för klassen. De ska få berätta var sin del av sagan. Vi har bestämt vem som ska säga vad och som skriv/it övning ska de nu skriva ned sin del på i - pad. Jag har förstorat upp bilderna till sagan som de ska ha med i redovisningen.

I detta arbete har jag kikat på Checklistan för ett språkutvecklande arbete som jag skrivit om i mitt förra inlägg. Dessa punkter kunde jag sätta "check" på: Eleverna får...

• ...möjlighet att muntligt bearbeta innehållet genom parprat, och samtal i gruppen.

• ...möjlighet att bearbeta det skriftligt, de skrev sagan för hand och på i - pad.

• ...har getts möjligheter till interaktion och utvecklande samtal genom gruppsamtal, parsamtal, elev-lärare. De har berättat sagan högt för varandra och snart för hela sin klass.

• ...stöttning genom bearbetning av textens innehåll före, under och efter läsningen. Vi har rättat texter tillsammans, stavning och ordföljd.

• ...lära sig några av sagans typiska kännetecken, uppbyggnad och innehåll, när eleverna fick öva på den röda tråden muntligt.

Snart är det dags för redovisningsdagen, som jag skriver och berättar om när det är klart. Innan jullovet i alla fall ; )

Ha det bra!

/ Jenny

Huller om buller meningar år 1

 

För att göra eleverna uppmärksamma på hur en mening är uppbyggd med stor bokstav och punkt, samt rätt ordföljd, är ett bra tips att laborera med huller-om-buller meningar. Först skrev jag en mening på tavlan i fel ordning och eleverna fick två och två studera den och säga vad som var knasigt.

 

Snabbt kom några på att ordet med punkten efter skulle vara sist. Sen kom de efterhand på, hur hela meningen skulle vara.

 

Därefter fick alla var sin mening som de skulle läsa och sedan klippa isär och lägga i rätt ordning. De sitter två och två och fick diskutera med varandra och jämföra sina svar. Sen gick vi igenom elevernas svar. Vi gjorde en mening i taget och eleverna skrev ner dem i skrivboken.

 

• På detta sätt får eleverna, där de flesta håller på att ljuda ihop bokstäver och ord verkligen träna på att läsa orden, utan att kunna förutsätta i vilken ordning orden skulle komma.

• De görs uppmärksamma på stor bokstav och punkt i meningar.

• De får träna på den rätta ordföljden, vilket är speciellt bra för s v a eleverna.

• Vi tränade också på intonation, hur meningen hade låtit om det varit en fråga eller om det är ett påstående, det är ganska stor skillnad.

• Eleverna fick också skrivträning i och med att de skrev ner meningarna.

 

 

Några av er känner kanske igen meningarna från Den magiska kulan, som vi har som läslära. Den lärarhandledningen kan jag varmt rekommendera, det finns en hel del bra tips och den har även ett andraspråksperspektiv på uppgifterna.

 

Ha det fint!

/ Jenny

 

Checklista för ett språkutvecklande arbetssätt

• Finns tydliga lärandemål för både innehåll och språk?

• Är uppgifter och innehåll kognitivt utmanande?

• Går upplägget från det konkreta mot det abstrakta?

• Är innehåll och begrepp anpassade till elevernas språknivå? Förklaras de tydligt?

• Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?

• Genomförs undervisningen så att kognitivt utmanande uppgifter kombineras med stöttning?

• Får eleverna möjlighet att muntligt bearbeta innehållet?

• Får eleverna möjlighet att skriftligt bearbeta innehållet?

• Ges goda möjligheter till interaktion och utvecklande samtal? (Parvis, smågrupper, lärare-elev, helklass)

• Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?

• Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och leder gemensamt skrivande?

• Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk?

• Synliggörs språkliga drag, som till exempel olika texttypers kännetecken och innehåll?

• Finns modeller för hur förmågor, till exempel analysförmåga ska utvecklas?

• Kopplas innehåll till målen? Utvärderas detta? Får eleverna reflektera över vad de har lärt sig? Hur de har lärt sig?

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/sprakutvecklande-arbetssatt

Den här gedigna listan finns att läsa på Skolverkets hemsida, om du söker på språkutvecklande arbete. Det kan kanske kännas överväldigande att läsa alla dessa punkter i ett svep och börja tänka på sin egen undervisning. Oj, oj gör jag allt detta? eller kanske hälften? Vad gjorde jag idag? Men när jag tänker efter så, ja, jag tycker faktiskt att jag kan skriva under på flera punkter, det kan säkert du med.

Jag tänker att detta är ju mycket bra frågor att använda i sitt arbetslag som diskussionsunderlag när man ska lägga upp en planering av ett tema eller ämne, eller använda som utvecklingsfrågor att arbeta med över tid. Ta några frågor åt gången och djupdyka i och utveckla tillsammans. Det kollegiala lärandet är ju bland de bästa "utvecklingsformerna".

Den här matrisen ( Pauline Gibbons ) finns också under samma flik på Skolverkets hemsida och den har jag kikat på när jag gjorde min senaste s v a planering. Matrisformen tilltalar mig med de enkla rubrikerna som verkligen gör så att man får med alla moment för att få en varierad och språkutvecklande undervisning. Tack, Skolverket!

Ha det fint!

/ Jenny

Prepositioner med hjälp av kameran

I min s v a planering har jag skrivit in momentet prepositioner. Hur ska vi göra det lite roligare? tänkte jag och tog fram lite lego och mobilkameran. Min s v a grupp i åk tre fick ta bilder på legogubbarna i olika positioner. Efter samtal om vad det heter i en en muntlig övning, så fick mina s  v a grupper i åk 2 och 3 i uppgift att skriva till bilderna som jag hade printat ut. Det skulle bli en historia till bilderna, med krav att få med prepositionerna. 

Det är alltid lite roligare när man varit med och arbetat fram bilder själv och lego tycker nästan alla i den här åldersgruppen om. Många blev riktigt motiverade och tyckte det var kul att skriva till bilderna. Någon elev var lite osäker på att skriva en historia och ville helst skriva "säkra" meningar som liknade varandra men, de allra flesta skrev lite mer fantasifullt och det blev roliga historier som de nästan inte ville avsluta.

Vi övade oss på:

- muntlig framställning, när vi samtalade om prepositionerna med hjälp av legot.

- prepositionsbegreppen

- skriva meningar

- skriva text där ord och bild samverkar

- skriva text med röd tråd

Kameran är ju verkligen bra att använda i undervisningen för dokumentation och annat. Vi har satsat på i - pads på vår skola och där har man ju allt i ett ; )

Ha det fint!

/ Jenny

Att skriva egna sagor med fyrarutan, i den narrativa genren

Tidigare har jag berättat om att vi startat upp sagoarbetet i årskurs 1. Sammanfattningsvis har vi hittills denna termin:

- Skrivit en saga i veckan där eleverna har berättat och fröken skrivit ned meningarna, i  sann LTG anda.
- Analyserat två kända sagor med hjälp av fyrarutan. Se tidigare inlägg om att analysera en saga.

Förra veckan kom vi fram till att skriva egna sagor i Fyrarutan. Den skulle handla om bokstavsdjuret denna vecka: En igelkott. Vi började med att prata om vad man ska skriva i varje ruta.

Inledning: Vem sagan handlar om? Var utspelar sig sagan? ( person- och miljöbeskrivning )
Problem: Problem eller sagans händelse. Vad händer?
Lösning: Hur löstes det?
Avslutning: En avslutning. ( Här blev det denna gång mycket fika av någon anledning: )

Jag tyckte att det gick riktigt bra! Det är lättare för eleverna att ha en struktur att gå efter, vilket Fyrarutan ger. De fick en mall att följa och de lär sig hur en saga är uppbyggd. I åk ett får vi hjälpa eleverna att skriva enkla meningar men allt eftersom kommer vi att bygga ut det hela ännu mer och även prata om sambandsord och fraser som: Det var en gång..plötsligt..därefter...slutligen...till sist. Däremot får man lägga lite mer tid på sagoskrivandet. Vi arbetade med detta ca 2 X 40 min.

För många år sedan när jag var i början av min karriätr lät jag eleverna skriva fritt och det kan man ju också göra men då blir resultatet mycket mer varierat. Några skriver okej redan från början medan andra bara orkar skriva någon rad. 

Fyrarutan ger eleverna strukturerad hjälp i sin skrivning!

Ha det fint/

Jenny

Öka ordförrådet med Ordlådan

Här är den: Min ordlåda. Här samlar jag ordkort i olika kategorier ( i svenska som andraspråk ) som vi för tillfället arbetar med. Som en inledning på en lektion eller som en frågelek kan vi under skoldagen dra ett eller flera kort och exempelvis placera in ordet på rätt plats på Huset. Eleverna brukar tycka att det är kul! I alla fall när man arbetar med yngre åldrar är det ju tacksamt att man använda sig av leken. I bland blir jag lite förvånad över att det kan vara så spännande med att dra ett kort? Överraskningsmomentet ska vi inte underskatta ; )

Så här kan det se ut då. Sen repeterar vi orden högt tillsammans i talkör. Vitsen med talkör är ju att alla vågar säga orden högt oavsett om man uttalat det rätt eller inte, och så hör man varandra, och det rätta uttalet, och säger det till sist rätt själv. Man behöver repetera för att bli säker och befästa det nya.

Därefter kan vi dra ett kort och så ska man istället beskriva ordet med några meningar. T ex ..det är brunt, det sitter högst upp på huset, det kommer rök ur den..vad är det? Det här är också en uppskattad ordlek som de gärna gör flera varv. 

Det gör jag också i årskurs ett fast oftast med ordbilderna som man brukar arbeta med i samband med veckans bokstav.

Ha det fint!

/ Jenny